Skatteändringar på grund av budgetpropositionen för 2008

Regeringen föreslår att beskattningen av förvärvsinkomster lättas med 330 miljoner euro år 2008. Lättandet skall förverkligas genom att inkomstskatteskalan lindras och att förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs. Lättnaden innehåller också en kompensation för höjningen av löntagarnas arbetspensionsförsäkringspremie med 0,1 procent år 2008.

Det föreslås att alla marginalskatteprocenter i statens inkomstskatteskala sänks med en halv procentenhet. Dessutom görs till inkomstskatteskalan en inflationsjustering på 2 procent. (Bilaga 1)

Det föreslås att beskattningen av låg- och medelinkomsttagare lättas speciellt genom att förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs. Maximibeloppet för avdraget skulle enligt förslaget höjas från 3 250 euro till 3 570 euro. Det föreslås att den första procent som avdraget utgör av förvärvsinkomsten höjs från 49 till 51 procent, och den andra från 26 till 28 procent. Minskningen av avdraget höjs från nuvarande 4 procent till 4,5 procent.

Beskattningen av pensionsinkomster lättas enligt förslaget i förhållande till löneinkomster genom att pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen lättas. Den koefficient som används för att beräkna det fulla beloppet för pensionsinkomstavdraget, 2,22, höjs enligt förslaget till 3,53. Dessutom föreslås att pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen utökas genom att minskningen av avdraget sänks från 70 procent till 53 procent. Efter de föreslagna ändringarna skulle skattegraden för pensionsinkomster på samtliga inkomstnivåer ligga högst på samma nivå som för arbetstagare, då man jämför ensamma pensionstagares och 53 år fyllda löntagares skattegrader.

Andra förändringar

Regeringen föreslår ett nytt arbetslägenhetsavdrag på förvärvsinkomsterna. Den skulle på vissa villkor beviljas skattskyldiga som på grund av arbetet är tvungna att ha två bostäder, av vilka den andra skaffats uttryckligen på grund av arbete på en annan ort. Avdraget beviljas endast på basis av hyresboende, eftersom ägarboende understöds i beskattningen genom ränteavdrag. Beviljandet av avdraget förutsätter att den skattskyldiges stadigvarande bostad, där han eller hon bor med sin make eller maka eller minderåriga barn, är beläget på över 100 kilometers avstånd från den bostad som skaffats för arbetets skull och den egentliga arbetsplats, på grund av vars läge arbetslägenheten skaffats. Avdraget kan också beviljas ensamboende som arbetar regelbundet på två olika orter. Maximibeloppet för avdraget föreslås vara högst 250 euro i månaden. Det föreslås att arbetslägenhetsavdrag inte beviljas, om den skattskyldige erhåller skattefria ersättningar eller förmåner som har anknytning till boendet på annan ort, och inte heller till den del som den skattskyldige med stöd av andra bestämmelser i sin beskattning dragit av kostnader för användandet av bostaden. Däremot ska hushållsavdrag inte påverka beviljandet av arbetslägenhetsavdraget. Det föreslås att arbetslägenhetsavdrag beviljas en gång årligen för samma hushåll. Om båda makarna skulle begära avdrag, beviljas avdraget den som har högre inkomster.

Maximibeloppet för studiepenningsavdraget höjs enligt förslaget från 2 200 euro till 2 600 euro, i an-knytning till att beloppet för studiepenningen föreslås bli höjt. Genom en höjning av maximibeloppet för avdraget garanteras att de, för vilkas del studiepenningen utgör den enda beskattningsbara inkomsten, inte behöver betala inkomstskatt.

Maximibeloppet för donationsavdrag som beviljas samfund höjs till 250 000 euro per år, om doneringen går till ett universitet eller en högskola, och till 50 000 euro om den går till en förening eller en fond som nämns skilt. Donationsavdraget utvidgas att gälla även donationer till universitet. Tillämpningsområdet för donationsavdraget utvidgas enligt förslaget så att mottagaren av en avdragsgill donation kan leva även i ett annat EES-land än Finland.

Dessutom föreslås till inkomstskattelagen en bestämmelse enligt vilken beskattningsbar inkomst inte uppstår i en situation där gärningsmannen på grund av lagstadgat jämkningsförfarande genom sin egen arbetsinsats kompenserar målsäganden de skador som uppstått på grund av ett brott.

Det föreslås att bestämmelserna i lagen om beskattningsförfarande om skatteansvaret för representanter för utländska näringsidkare samt direktörer av utländska kreditinstituts filialer ändras så att de motsvarar EG-rättens krav. Den informeringsplikt för penninginstitut som finns i lagen om beskattningsförfarande ska enligt förslaget utvidgas när det gäller försäljning av värdepapper de förvarat. Den i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst avsedda möjligheten att välja progressiv beskattning utvidgas enligt förslaget även till att omfatta i forskardirektivet avsedda innehavare av uppehållstillstånd.

Ändringar i arvsbeskattningen

Arvsskatten lättas avsevärt. Skatteskalan föreslås bli ändrad så att skattegraden är 10 % för andelen som överskrider 20 000 euro, 13 % för andelen som överskrider 40 000 euro och 16 % för andelen som överskrider 60 000 euro. En särskild målsättning är att förbättra änkors och änklingars, samt minder-åriga barns ställning. Makeavdraget höjs enligt förslaget från 6 800 till 60 000 euro, och minderårigav-draget från 3 400 euro till 40 000 euro. Det föreslås att kretsen av personer som omfattas av första skatteklassen utvidgas för arvlåtarens makes eller makas barns bröstarvingars, arvingars i rakt uppsti-gande led samt deras del som befinner sig i adoptivförhållande. Den tredje skatteklassen slopas enligt förslaget helt, och de som nu hör till den ska flyttas till skatteklass II.

De som betalar arvsskatt skulle minska med 60 procent till antalet efter de föreslagna reformerna. (Bilaga 2)

Ändringar i gåvobeskattningen

Arvsskatteskalorna och gåvoskatteskalorna ska enligt förslaget skiljas åt. Den nedre gränsen för skattefri gåva höjs enligt förslaget från 3 400 euro till 4 000 euro. (Bilaga 3)

Reformer som gäller offentlig handel med värdepapper

Ändringarna har samband med ikraftsättandet av direktivet om marknaderna för finansieringsinstrument, där målet är att skapa ett regleringssystem för konkurrerande marknadsplatser som regleras lättare än börsen, framför allt i syfte att främja små och medelstora företags introducering på börsen och kapitalförvärv. Värdepapper som listats genom så kallade multilaterala handelssystem ställs enligt förslaget i samma skattemässiga ställning som börsvärdepapper.

Utdelningen på aktier som med bolagets samtycke gjorts till föremål för multilateral handel beskattas enligt förslaget på samma sätt som börsnoterade bolags utdelning. Omsättningen av dem föreslås bli befriad från överlåtelseskatt, liksom börsaktier. Det föreslås att villkoret för skattefrihet vid offentlig handel med värdepapper inte längre skulle bestå i att överlåtelsen sker på marknadsplatsen, utan att skattefriheten gäller för värdepapper som oberoende av handelssättet listats på börsen eller andra reglerade handelssystem eller med bolagets samtycke i ett multilateralt handelssystem, i fall en värdepappersemittent är delaktig i överlåtelsen och värdepappret har fogats till ett värdeandelssystem. Skattefriheten gäller inte bl.a. överlåtelse som sker som kapitalinvesteringar eller överlåtelser där vederlaget består av en arbetsinsats.

Alkoholaccisen höjs

Regeringen föreslår att alkoholaccisen höjs med 40 miljoner euro i syfte att minska på hälsoskadorna. Skattehöjningarna riktas främst mot starka alkoholdrycker så att accisen på starka alkoholdrycker höjs med 15 procent och accisen på svaga alkoholdrycker med 10 procent. Skattehöjningarna höjer till exempel priset på en flaska mellanöl med ca 5 cent, priset på en vinflaska med ca 20 cent och priset på en flaska förmånligt sprit med 1,50 euro.

Energiskatterna höjs

För att bekämpa klimatförändringen föreslår regeringen att energiskatterna höjs med sammanlagt 300 miljoner euro, och att biobränslena görs skattefria. Höjningen av energiskatterna riktas enligt förslaget mot alla energiprodukter, så att tyngdpunkten dock ligger hos sektorn utanför utsläppshandeln, dvs. trafikbränslena, elskatteklass I (hushållen, tjänsterna och lantbruket) samt lätta brännoljan. Målet med höjningen av energiskatterna är att till sin del minska på konsumtionen av energi. Genom den föreslagna skattefriheten för biobränslena allokeras ett skattestöd om ca 10 miljoner euro till främjandet av förnybar energi och stävjandet av klimatförändringen. (Bilaga 4)