Finland nådde sina centrala mål i fråga om EU-ordförandeskapet
Finlands ett halvt år långa ordförandeskap avslutas den 31 december. Finland är tillfreds med de resultat som nåddes under perioden. Centrala teman har bl.a. varit utvidgningen, energipolitiken, stärkandet av konkurrenskraften, bekämpandet av klimatförändringen, invandring samt Mellanöstern och samarbetet mellan EU och Ryssland.
Början av ordförandeskapet präglades av den snabbt förvärrade situationen i Libanon. Som ordförandeland stärkte Finland unionens roll när det gällde att ge ny fart åt fredsprocessen i Mellanöstern och framför allt att stabilisera av situationen i Libanon. EU hade en central roll i förhandlingarna som syftade till att få ett slut på fientligheterna, och unionen visade med sitt eget engagemang prov på ledarskap när det gällde att stärka FN:s fredsbevarande insatser.
Under Finlands period godkändes två mycket omfattande lagstiftningsprojekt som man förhandlat om i flera år. Reach-förordningen förnyar EU:s kemikalielagstiftning i dess helhet. Förordningens syfte är att förbättra hälso- och miljöskyddet och samtidigt säkra konkurrenskraften för EU:s kemiska industri. Tjänstedirektivet är å sin sida ett viktigt steg när det gäller att utveckla den inre marknaden för tjänster, och den stärker unionens konkurrenskraft. Finland strävade efter samförstånd också i fråga om revideringen av arbetstidsdirektivet, men tyvärr nåddes inget samförstånd i frågan.
Det inofficiella mötet för stats- och regeringschefer i oktober i Lahtis, vars huvudteman var EU:s externa energipolitik och innovationspolitiken, förlöpte i god anda. Stats- och regeringscheferna var eniga om att EU behöver ett närmare partnerskap med Ryssland. Under de middagssamtal som fördes med Rysslands president Vladimir Putin uppträdde EU enat. I Lahtis beslutade man också att energi- och klimatfrågor centralt skall tas upp vid toppmöten med tredjeländer även i fortsättningen.
Ett centralt tema under ordförandeskapet var hur klimatförändringen skall fås att stanna av. Vid det internationella klimatmötet i Nairobi nådde unionen sitt mål att främja diskussionerna om utvecklandet av ett klimatkonventionssystem efter år 2012. Genom att ta upp frågan vid toppmötet med tredjeländerna samt inom ramen för EU:s och Rysslands ständiga partnerskap för miljöfrågor bidrog Finland aktivt till att skapa en grund för förhandlingarna. En klimatdeklaration mellan Asien och EU-länderna antogs och en dialog om klimatet inleddes med Förenta staterna.
EU utvidgas den 1 januari 2007 då Rumänien och Bulgarien ansluter sig till unionen. Europeiska kommissionens jämförelse av EU:s lagstiftning med Turkiets och Kroatiens nationella lagstiftning slutfördes under Finlands ordförandeskap. Finland försökte också påverka Turkiet gör framsteg i arbetet med att uppfylla sina åtaganden i enlighet med tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet. Intensiva förhandlingar fördes med parterna under hösten, men till slut fanns det inga förutsättningar för att nå en lösning. När det gäller tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet beslutade rådet i december att man inte öppnar förhandlingarna om åtta förhandlingskapitel och inte avslutar ett enda förhandlingskapitel förrän Turkiet har uppfyllt sina åtaganden. I fråga om de övriga förhandlingskapitlen framskrider förhandlingarna normalt ända tills kapitlet avslutas.
Finland höll bilaterala konsultationer med medlemsländerna om EU:s konstitutionella fördrag. Efter ett lugnt år gick unionens förnyelseprocess således in i ett aktivare skede. Slutsatserna från konsultationerna utgör grunden för det fortsatta arbetet. Statsminister Matti Vanhanen redogjorde för sin bedömning av resultaten vid Europeiska rådet i december, och Finland kommer att lämna en detaljerad analys till det kommande ordförandelandet Tyskland.
Finland har arbetat hårt för att säkra en fortsatt gemenskapsfinansiering när en ny programperiod inleds vid ingången av år 2007. Under ordförandeskapet har så gott som alla cirka 40 finansieringsprogram godkänts, vilket garanterar en kontrollerad övergång till en ny finansieringsperiod. Samförstånd nåddes bl.a. om det sjunde ramprogrammet för forskning, som är ett centralt instrument vid finansieringen av EU:s innovationspolitik.
Antalet offentliga rådsöverläggningar utökades betydligt. Största delen av de överläggningar som hänför sig till lagstiftningen kunde följas i direktsändning eller i efterhand via Internet. Inom kommunikationen strävade man efter snabbhet och öppenhet, och via ordförandeskapets webbtjänst förmedlades nyheter och aktuellt material på ett mångsidigt sätt.
Finland slutförde förhandlingarna om att inrätta unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska jämställdhetsinstitutet samt att placera jämställdhetsinstitutet i Vilnius i Litauen. Till ordförandeskapets övriga viktiga beslut räknas också bl.a. avtalet om överflygningarna över Sibirien, försnabbandet av Schengen-tidtabellen samt beslutet vid Asem-toppmötet att utvidga Asem-samarbetet.
När det gäller invandrings- och gränskontrollfrågor intensifierades samarbetet särskilt med Afrika och Medelhavsländerna. Man har för avsikt att utnyttja de goda erfarenheterna härifrån även inom unionens östra och sydöstra områden. Den kapacitet som Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser, Frontex, har att delta i gränskontrollinsatser har stärkts.
Europeiska rådet sammanträder som bäst under Finlands ordförandeskap. Mötets huvudteman är utvidgningen samt effektiviseringen av beslutsfattandet i rättsliga och inrikes frågor.
Ytterligare information: statssekreteraren för EU-ärenden Jari Luoto, tfn (09) 1602 2180, och sakkunniga i EU-ärenden Kaisa Männistö, tfn (09) 1602 2192 eller 040 550 5385, statsrådets EU-sekretariat