Pressmeddelande
Justitieministeriet
26.3.2009 14.30

Förverkligandet av de språkliga rättigheterna förutsätter konkreta åtgärder

Medborgarna är mer medvetna om sina språkliga rättigheter än tidigare. Även myndigheterna har bättre kunskaper än förut om sina språklagsenliga skyldigheter, men trots detta ser de inte tillräckligt ofta självmant till att de språkliga rättigheterna förverkligas. Därför föreslår statsrådet fortsatta åtgärder för att trygga den service som ges på nationalspråken.

Statsrådets berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen 2009 godkändes den 26 mars för att sedan lämnas till riksdagen. Senast utvärderades tillämpningen av språklagstiftningen år 2006.

De språkliga rättigheterna ska beaktas i all verksamhet

Myndigheternas konkreta verksamhet har inte helt anpassats till de krav som en tvåspråkig förvaltning ställer, trots att språklagen varit i kraft i fem. Det kan skönjas en slumpmässighet i hur service ordnas på finska och svenska.

I berättelsen föreslås att myndigheter och domstolar systematiskt kartlägger sina service- och förvaltningsprocesser för att utreda huruvida språklagstiftningen beaktas i alla skeden av verksamheten, och i synnerhet redan vid planeringen. Särskilt viktig är att kunderna vet hur och var de kan sköta sina ärenden på sitt eget språk.

Tillgången till tjänster på olika språk

De finskspråkigas språkliga rättigheter förverkligas i huvudsak väl. I tvåspråkiga kommuner där svenska är majoritetens språk är det vanligtvis självfallet att service ordnas på båda språken. I synnerhet inom statsförvaltningen är utgångspunkten däremot att svenskspråkiga betjänas på finska, om inte de själv särskilt ber att få betjäning på svenska. Ministerierna och centralmyndigheterna skickar fortfarande synnerligen ofta brev och anvisningar till tvåspråkiga kommuner och ämbetsverk enbart på finska.

Orsaker till att det är svårt att ordna service är att språkstudier i svenska har minskat och att tjänstemännens språkkunskaper inte upprätthålls i tillräcklig utsträckning.

I berättelsen betonas att myndigheterna ska se till att de språkliga rättigheterna förverkligas även då tjänster köps av privata tjänsteproducenter.

De språkliga rättigheterna ska iakttas i beslutsfattandet

Förvaltningsreformernas effekter på de språkliga rättigheterna har inte alltid utretts på det sätt som förutsätts i regeringsprogrammet. Till exempel när det gäller regionförvaltningsreformen kan större ämbetsdistrikt och arbetsgemenskaper än tidigare möjliggöra en mer ändamålsenlig uppgiftsfördelning, vilket ger bättre möjligheter att ordna service på svenska. Å andra sidan befaras att användningen av svenska överlag minskar, eftersom reformerna ofta innebär att förvaltningens arbetsspråk blir finska.

För att förverkligandet av språklagstiftningen ska kunna utvärderas på ett heltäckande sätt ska det skapas tillförlitliga uppföljningsinstrument.

I berättelsen behandlas även andra språk

I likhet med svenskspråkiga upplever också samer att deras rättigheter tillgodoses enbart när de själv åberopar sina rättigheter enligt samiska språklagen. Barns möjligheter att lära sig samiska och få undervisning på samiska är dåliga.

Företrädare för de andra språkgrupperna, såsom invandrarna, anser att det är viktigt att få information på sitt eget språk om myndigheternas verksamhet och vem de kan vända sig till i enskilda ärenden.

Ytterligare information:
regeringsrådet Paulina Tallroth, tfn (09) 1606 7726