I inflytandet på EU:s klimat- och energipolitik betonas vikten av att hejda klimatförändringen, möjligheterna till ekonomisk tillväxt och Finlands särdrag

För att öka Finlands möjligheter att påverka EU-besluten godkände regeringens EU-ministerutskott vid sitt möte i dag, den 13 juni, en strategi för nationellt EU-inflytande på klimat- och energipolitiken. Finland deltar aktivt i det internationella samarbetet och strävar efter att man når ett bindande och effektivt klimatavtal, som gör det möjligt att begränsa klimatuppvärmningen till två grader. Samtidigt betonar Finland den stora potential för tillväxt och nya arbetstillfällen som det finns såväl på hemmamarknaden och i Finlands export som på EU-nivå, och som användningen av nya tillämpningar inom miljö- och energitekniken ger möjligheter till. Samtidigt bör man också se till att våra särdrag, såsom det nordliga läget och de nordliga klimatförhållandena, industrins struktur och särdragen i energiproduktionen beaktas i politiken på EU-nivå.

Energi- och klimatfrågorna hör till de frågor som man i allt högre grad fattar beslut om inom EU. EU är internationellt sett en viktig aktör när det gäller att hejda klimatförändringen och när man förhandlar om ett nytt klimatavtal. Nu håller tyngdpunkten på att förläggas på målen efter 2020. Inom energisektorn står Europa inför en stor mängd nya investeringar, som genom att de tidsmässigt är så långtgående sannolikt kommer att påverka det energipolitiska beslutsfattandet på mycket lång sikt. Finland vill aktivt påverka bl.a. dessa diskussioner samtidigt som vi intensivt deltar i behandlingen av aktuella och framtida förslag.

I regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering fastställs att man utarbetar en strategi för inflytandet på EU:s klimat- och energipolitik. I strategin har man sammanställt 10 mål för påverkan, där de mest centrala är att hejda klimatförändringen, att beakta Finlands särdrag och möjligheterna till ekonomisk tillväxt när man svarar på klimatutmaningarna.

Till andra effektmål i strategin hör tryggad energiförsörjning och konkurrenskraft, hejdandet av risken för koldioxidläckage, begränsning av växthusgasutsläppen från den internationella flyg- och sjötrafiken i de globala avtalssystemen, samordningen av de klimat- och energipolitiska målen med andra sektorers mål, ett samordnat ställningstagande av Finland med sikte på 2050 och tillämpningen av EU:s system för samordning i detta samt tillräckliga nationella resurser när EU-ärenden bereds.

När man granskar den politiska atmosfären i EU-medlemsländerna är det uppenbart att inställningen till stramare klimatåtaganden inte är entydig. En del av medlemsländerna anser att klimatpolitiken borde följa det försämrade ekonomiska läget, och länderna vill inte genom stramare mål för utsläppsminskningen riskera den ekonomiska tillväxten. Å andra sidan förespråkar en del av medlemsländerna stramare mål för utsläppsminskningen för 2020, och ser dessa som något positivt och som en möjlighet att påskynda den ekonomiska tillväxten.

Ytterligare information: Toivo Hurme, specialsakkunnig i EU-ärenden, tfn 09-1602 2157 eller 040 505 4403, och Jori Arvonen, understatssekreterare för EU-ärenden, tfn 09-1602 2182 eller 050 553 6117, statsrådets kansli