FI SV

Årskiftets förändringar på finansministeriets förvaltningsområde

Finansministeriet 20.12.2017 12.00
Pressmeddelande
Årskiftets förändringar på finansministeriets förvaltningsområde

Ändringar görs bland annat i beskattningen, investerarskyddet och statsandelarna för kommunal basservice.

Kompletterat 28.12. alkoholbeskattningen, beskattningen av livscykelprojekt, investerarskyddet och LEI-numret vid aktiehandel

Ändringar i förvärvsinkomstbeskattningen

Skattegrunderna för förvärvsinkomster indexjusteras på samtliga inkomstnivåer i enlighet med ett inflationsantagande på 1,5 procent. Utöver indexjusteringen lindras beskattningen av arbete med sammanlagt ca 300 miljoner euro i alla inkomstklasser. Den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten kvarstår oförändrad. Den nedre gränsen är 74 200 euro efter indexjusteringen av inkomstskatteskalan.

Beskattningen av löneinkomster beräknas förbli ungefär på den nuvarande nivån nästa år, då man tar i beaktande förhöjningarna av löntagaravgifterna och den allmänna höjningen av lönenivån.

Statens progressiva inkomstskatteskala år 2018

Beskattningsbar förvärvsinkomst,
euro
Skatt vid nedre gränsen,
euro
Skatt på inkomst som överskrider nedre gränsen,
%
17 200–25 700 8 6
25 700–42 400 518 17,25
42 400–74 200 3398,75 21,25
74 200– 10156,25 31,25

Tabellen i pdf-form

Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget och grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs

Det maximala beloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 420 euro till 1 540 euro. Avdragets minskningsprocent höjs från 1,51 procent till 1,65 procent för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro. När nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 127 000 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag.

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 3 060 euro till 3 100 euro.

Skattefriheten för utbildning som bekostas av arbetsgivaren utvidgas

Utbildning som bekostas av arbetsgivaren är skattefri för arbetstagaren från och med ingången av året, om utbildningen är nyttig med tanke på arbetstagarens nuvarande eller framtida arbetsuppgifter i en anställning hos samma arbetsgivare eller hos en till samma koncern hörande arbetsgivare.

Tidsfristen för skattefri dagpenning förlängs

Den tvååriga tidsfristen för betalning av skattefria resekostnadsersättningar förlängs till tre år.

Ändringar i Rundradioskatten

Rundradioskatten slopas för ca 390 000 låginkomsttagares del. Tröskeln för rundradioskatten höjs för löneinkomsternas del från nuvarande ca 11 044 euro till ca 14 750 euro. I fråga om pensions- och dagpenningsinkomsten stiger tröskeln från nuvarande ca 10 294 euro till ca 14 000 euro. Det maximala skattebeloppet höjs samtidigt från 143 euro till 163 euro.

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(at)vm.fi
Filip Kjellberg, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(at)vm.fi

Övre gränserna för fastighetsskattesatser höjs

Variationsintervallerna mellan fastighetsskattesatserna ändras nästa år enligt följande:

  • Allmän fastighetsskattesats 0,93–2,00 procent (0,93–1,80 procent i år)
  • Fastighetskattesatsen för byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende: 0,93–2,00 procent (0,93–1,80 procent i år)

Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende förblir oförändrad nästa år, dvs. 0,41–0,90 procent. Kommunerna beslutar om sina fastighetsskattesatser inom lagstadgade intervaller.

Fastighetsbeskattningen av vindkraftsparker förändras också. Lagändringen ger kommunerna möjlighet att skärpa beskattningen av vindkraftsparker i vissa situationer.

Ytterligare information:

Elina Pylkkänen, finansråd, tfn 02955 30254, elina.pylkkanen(at)vm.fi
Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd (vindkraftsparker), tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(at)vm.fi

Alkoholbeskattningen skärps

Detaljhandelspriset på alkoholdrycker höjs nästa år i genomsnitt med fem procent på grund av att alkoholbeskattningen skärps. Skatteförhöjningen gäller samtliga alkoholdrycker, dock med en lätt betoning på andra än starka alkoholdrycker.

Ytterligare information:

Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30183, pia.kivimies(at)vm.fi
Jenni Oksanen, finanssekreterare, tfn 02955 30577, jenni.oksanen(at)vm.fi
Merja Sandell, regeringsråd, tfn 02955 30191, merja.sandell(at)vm.fi

Tobaksaccisen höjs

Höjningen av tobaksaccisen höjer det genomsnittliga priset på cigarretter med ca 9 procent. Priset på finskuren tobak avsedd att rullas till cigaretter höjs ungefär lika mycket. Skattestrukturen för cigarrer förändras så att priserna på de billigaste cigarrerna höjs mera än priset på de dyrare.

Ytterligare information:

Jenni Oksanen, finanssekreterare, finansministeriet, tfn 02955 30577, jenni.oksanen(at)vm.fi

Beskattningen av uppvärmningsbränslen skärps

Energiskatten på uppvärmnings-, arbetsmaskins- och kraftverksbränslen höjs med 45 miljoner euro. Höjningen fokuserar på koldioxidskatten. Skatteförhöjningen höjer skattenivåerna i genomsnitt med sju procent.

Ytterligare information:

Krista Sinisalo, Konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30248, krista.sinisalo(at)vm.fi

Utdelningen av samfundsskatten förändras

Kommunerna kompenseras genom en ändring av utdelningen av samfundsskatten för att deras intäkter minskar på grund av sänkningen av klientavgifterna inom förskoleverksamheten. Kompensationen är 60 miljoner euro från och med nästa år. Kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs med 1,01 procentenheter, och statens andel sänks på motsvarande sätt.

Ytterligare information:

Merja Taipalus, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30052, merja.taipalus(at)vm.fi

Befrielse från överlåtelseskatt vid ändring av företagsform

Överlåtelseskatt behöver inte betalas då en person som driver näring, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk för att fortsätta denna verksamhet bildar ett aktiebolag vars aktier han tecknar. På så sätt underlättas valet av ändamålsenlig företagsform.

Ytterligare information:

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(at)vm.fi

Mervärdesbeskattningen av varuimport överförs till Skatteförvaltningen

Mervärdesbeskattningen av varuimport överförs från Tullen till Skatteförvaltningen. Ändringen gäller företag som förts in i registret över mervärdesskattskyldiga. För företagen innebär ändringen att de kan sköta alla sina mervärdesskatteärenden genom ett förfarande med en myndighet. Den nuvarande skyldigheten att betala importskatt innan den dras av slopas samtidigt.

Ytterligare information:

Suvi Anttila, lagstiftningsråd, tfn 040 761 2703, suvi.anttila(at)vm.fi

Finansieringen och mervärdesbeskattningen av yrkesinriktad utbildning förändras

Reformeringen av yrkesutbildningen på andra stadiet medför ändringar i finansieringen och mervärdesbeskattningen av verksamheten. Ordnare av privat yrkesinriktad utbildning jämställs med motsvarande kommunala utbildningsanordnare vad gäller den mervärdesskattekostnad som föranleds av nyttjanderätten till en fastighet.

Ytterligare information:

Marja Niiranen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30238, marja.niiranen(at)vm.fi

Ändringar i beskattningen av projekt enligt livscykelmodellen

Tillämpningsområdet för lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och mervärdesskattelagen utvidgas. Ändringarna gör det möjligt att utnyttja den så kallade livscykelmodellen till exempel vid kommunala lokalitets-, spårvägs-, trafikleds- och motsvarande upphandlingar.

Ytterligare information:

Antti Sinkman, specialsakkunnig, (näringsbeskattningen), tfn 02955 30817, antti.sinkman(at)vm.fi
Tuula Karjalainen, specialsakkunnig (mervärdesskatten) tfn 02955 30553, tuula.karjalainen(at)vm.fi

Investerarskyddet förbättras

Investerarskyddet och marknadstransparensen förbättras bland annat på följande sätt:

  • Värdepappersföretag får ett förfarande för produktgodkännande som garanterar att det finansiella instrument som säljs är lämpligt för den planerade målgruppen.
  • Investeringsrådgivarna får krav på yrkeskompetens. De gäller även för personer som ger kunderna annan information.
  • Bestämmelserna om investeringsrådgivning och kundens avgifter preciseras.
  • Användningen av incitament vid egendomsförvaltning och oavhängig investeringsrådgivning förbjuds. Dessutom förbjuds sådana ersättnings- och belöningsarrangemang för personalen som kan utgöra incitament att rekommendera icke-professionella kunder andra finansiella instrument än sådana som är bäst lämpade för dem.

Ytterligare information:

Janne Häyrynen, Lagstiftningsråd, tfn 02955 30346, janne.hayrynen(at)vm.fi

Företag måste ha ett LEI-nummer för aktiehandel

Företag och samfund behöver ett LEI-nummer från och med den 3 januari, om de köper eller säljer börsaktier, ETF-fondandelar eller andra börsnoterade värdepapper. Derivathandel kräver ett LEI-nummer redan nu. I Finland ska LEI-koder ansökas hos Patent- och registerstyrelsen.

Ytterligare information:

Janne Häyrynen, Lagstiftningsråd, tfn 02955 30346, janne.hayrynen(at)vm.fi

Enkel och jämförbar information om investeringsprodukter

Utvecklare av paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter ska från och med årsskiftet producera ett faktablad med tydlig och begriplig information om investeringsprodukterna som erbjuds. Faktabladet ska erbjudas icke-professionella investerare i god tid innan investeringsbeslutet fattas.

Strukturerade insättningar och kapitaliseringsavtal är exempel på produkter som berörs. Investeringsfonder har redan tidigare omfattats av motsvarande reglering.

Ytterligare information:

Paula Kirppu, lagstiftningsråd, tfn 02955 30552, paula.kirppu@vm.fi

Finansinspektionen får ett nytt verktyg för tillsyn över finansieringssystemets stabilitet

Finansinspektionen kan kräva en systemriskbuffert, dvs. ett prövningsberoende tilläggskapitalkrav, av banker och värdepappersföretag. Syftet med denna buffert är att täcka risker som banksystemets struktur kan orsaka hela finansieringssystemet och den samhällsekonomiska stabiliteten. Lagstiftningen möjliggör tilläggskapitalkrav från och med ingången av året men medför inte någon automatik.

Ytterligare information:

Miki Kuusinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30339, miki.kuusinen(at)vm.fi

Internationell redovisningsstandard för finansiella instrument

Målet med internationella redovisningsstandarden för finansiella instrument (IFRS 9) är att förbättra bankernas och värdepappersföretagens bokslutsrapportering. På så sätt kan man ingripa i problem som uppstod under finanskrisens gång. Ändringen skapar en proaktivare modell för hur anteciperade kreditförluster, som har ett samband med finansiella reserver, ska bokföras.

Standarden tillämpas från och med ingången av räkenskapsperioden som inleds efter årsskiftet. Kreditinstitut och värdepappersföretag kan dock, om de så vill, tillämpa en övergångsperiod på fem år för att lindra eventuella konsekvenser som standarden kan ha för kapitalkraven.

Ytterligare information:

Miki Kuusinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30339, miki.kuusinen(at)vm.fi

Ändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelen för kommunal basservice är 8 577 miljoner euro år 2018. Det är ca 21 miljoner euro mindre än i ordinarie budgeten för 2017. Statsandelen minskas speciellt av följande faktorer:

  • årliga justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, 68 miljoner euro
  • ett på konkurrenskraftsavtalet baserat avdrag på 119 miljoner euro jämfört med 2017 års nivå
  • de i regeringsprogrammet ingående minskningarna av kommunernas uppgifter och förpliktelser, ca 45 miljoner euro

Statsandelarna utökas däremot tack vare kompenseringen för sänkningen av avgifterna inom förskoleverksamheten med 25 miljoner euro samt kompenseringen för förlusten av skatteintäkter med 131 miljoner euro.

Finansieringen av utvecklandet av familjevården utökas i enlighet med regeringsprogrammet med 5 miljoner euro. Statsandelarna utökas i anslutning till ändringen av elev- och studerandevårdslagen med 5,6 miljoner euro.

Statsandelsprocenten för kommunal basservice 2018 är 25,34.

Ytterligare information:

Arto Salmela, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30377, arto.salmela(at)vm.fi

Ansvaret för att ersätta skador som inträffat under utrikes tjänsteresor överförs till Statskontoret

Staten upphandlar från och med ingången av 2018 inte längre reseförsäkringar vid utrikes resor åt statens tjänstemän och arbetstagare hos privata försäkringsbolag. Skadeståndsärenden som gäller reseförsäkringar vid utrikes resor överförs till Statskontoret. 

Ytterligare information:

Hannu Koivurinta, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30177, hannu.koivurinta(at)vm.fi

Förordningarna om regionförvaltningsverkens och magistraternas avgifter

Statsrådet har utfärdat förordningen om avgifter till regionförvaltningsverken och finansministeriet förordningen om avgifterna till magistraterna år 2018. Flera av avgifterna till regionförvaltningsverken har höjts i syfte att förbättra kostnadsmotsvarigheten. Avgifterna för prestationer som gäller privata socialserviceproducenter höjs med ca 20 procent, och avgifterna inom miljö- och vattenhushållningstillstånden med ca 10 procent. Magistraternas avgifter förblir i det stora hela oförändrade. Förordningen om avgifterna till regionförvaltningsverken gäller till utgången av 2018 och förordningen om avgifterna till magistraterna till utgången av juni 2018.

Ytterligare information:

Jaska Siikavirta, lagstiftningsråd, tfn 02955 30370, jaska.siikavirta(at)vm.fi

Ändringarna i statstjänstemannalagen och säkerhetsutredningslagen

Lagarna om ändring av statstjänstemannalagen och säkerhetsutredningslagen träder i kraft den 1 januari 2018. Statstjänstemannalagens bestämmelser om tjänster där finskt medborgarskap är ett villkor (7 §), ändras. Till lagen fogas dessutom en ny bestämmelse enligt vilken myndigheterna vid utnämningsprövningen alltid ska säkerställa att den som ska utnämnas är oförvitlig och inte har bindningar som äventyrar en behörig skötsel av tjänsteuppgifterna och att denne också i övrigt har förutsättningar att sköta sina uppgifter på ett oberoende och också annars tillförlitligt sätt (8 c § 1 mom.)

Ändringen av säkerhetsutredningslagen innebär att man kan göra en utredning om en persons bindningar utomlands i samband med säkerhetsutredningen då det är fråga om personer som är aktuella för tjänster som är av central betydelse för den statliga säkerheten och för skyddet av andra nationella intressen.

Ytterligare information:

Kirsi Äijälä, regeringsråd, tfn 02955 30172, kirsi.aijala(at)vm.fi
​Tuula Majuri, lagstiftningsdirektör (säkerhetsutredningslagen), tfn 02951 50280, tuula.majuri(at)vm.fi

Sakkunniguppgifter som stöder digitalisering koncentreras till Befolkningsregistercentralen

Sakkunniguppgifter som stöder digitaliseringen överförs till Befolkningsregistercentralen den 1 januari 2018. Uppgifterna i fråga sköts för närvarande av den offentliga förvaltningens informations- och kommunikationstekniska avdelning vid finansministeriet och av Statens informations- och kommunikationstekniska center (Valtori). De uppgifter som överförs stöder den uppgiftshelhet som Befolkningsregistercentralen redan nu har hand om. Syftet är att stärka expertisen, kompetensen och informationsunderlaget när det gäller digitalisering av den offentliga förvaltningen.

De uppgifter som överförs från finansministeriet gäller t.ex. verksamhet som är kopplad till JHS-rekommendationerna och VAHTI, projektutvärdering och utveckling av metoden för den övergripande arkitekturen. Från Valtori överförs de sakkunnigtjänster inom informationssäkerhet som produceras av externa konsulter. Överföringen av tjänsterna och utvecklingsprojekten medför inga betydande förändringar för de nuvarande kunderna.

I samband med detta överförs tjänsten Medborgarrådgivningen från Statskontoret till Befolkningsregistercentralen.

Ytterligare information:

Aku Hilve, informationsförvaltningsråd, enhetschef, tfn 0295 530 088, aku.hilve(at)vm.fi
Janne Viskari, överdirektör, Befolkningsregistercentralen, tfn 0295 535 022, janne.viskari(at)vrk.fi
Olli Joronen, datasäkerhetschef, Valtori, tfn 0295 505 027, olli.joronen(at)valtori.fi

Beskattning Finansmarknaderna Kommunärenden Offentliga förvaltningens ICT