Hur ett direktiv blir till

Direktiven hör till lagstiftningen

 

Direktiven och förordningarna är en del av den EU-lagstiftning som bereds utifrån kommissionens förslag, antingen vid förhandlingar mellan medlemsländerna eller i samarbete mellan medlemsländerna och Europaparlamentet. Förordningar gäller direkt också i Finland. Direktiv i sin tur anger vilket resultat som Finland ska uppnå nationellt, t.ex. genom att vid behov ändra den egna lagstiftningen. 

 

Bakom EU-lagstiftningen ligger ofta ett behov av bestämmelser på EU-nivå i olika frågor. Ett exempel är behovet av att trygga att företagen behandlas lika på den gemensamma europeiska marknaden.

 

Kommissionen lägger fram förslag till direktiv

 

Kommissionen kan lägga fram förslag till direktiv i sådana frågor som hör till Europeiska unionens behörighet enligt EU-fördraget, och i vilka direktiv kan ges. Det är alltså kommissionen som lägger fram förslag till direktiv och dessa måste alltid grunda sig på en artikel i EU-fördraget.

 

Vid beredningen av ett förslag utnyttjar kommissionen experter från medlemsländerna och hör olika intressegrupper. Kommissionens årliga arbetsprogram tjänar som grund för beredningen. I programmet finns en förteckning över direktiv som är under beredning.

 

Medlemsländerna förhandlar med varandra och med Europaparlamentet om direktiven

 

När ett förslag till ett direktiv har godkänts i kommissionen ger kommissionen ett formellt direktivförslag både till rådet, som består av EU:s medlemsländer, och till Europaparlamentet. Förslaget behandlas parallellt i båda institutionerna.

 

EU-fördraget bestämmer skilt för varje ärende vilken beslutsprocess som ska tillämpas då ett direktiv antas i rådet och Europaparlamentet.

 

De olika beslutsprocesserna skiljer sig från varandra så att vissa direktiv antas genom enhälligt beslut av alla medlemsländer medan andra godkänns genom beslut med kvalificerad majoritet. Det finns också skillnader i hur stor utsträckning Europaparlamentet kan påverka innehållet i lagstiftningen.  En stor del av direktiven godkänns enligt s.k. ordinarie lagstiftningsförfarande, dvs. genom ett gemensamt beslut av rådet och Europaparlamentet.

 

Finland påverkar innehållet i alla direktiv

 

För varje direktivförslag fastställs i Finland en ansvarig tjänsteman från något ministerium. När kommissionen har lagt fram ett direktivförslag behandlar medlemsstaterna det i rådets arbetsgrupp. I arbetsgruppen ingår en tjänsteman från varje medlemsland. Från Finland deltar den ministerietjänsteman som har ansvar för direktivförslaget och i regel också en ansvarig tjänsteman inom området från Finlands ständiga representation i Bryssel.

 

I arbetsgruppen påverkar Finlands representant direktivförslagets innehåll enligt Finlands mål. Dessa mål ställs upp genom att man noggrant går igenom de juridiska, innehållsliga, politiska och ekonomiska elementen i varje direktivförslag.

 

Finlands ståndpunkter bereds i det ansvariga ministeriet i samarbete med de andra ministerierna. Riksdagen, Ålands landskapsregering och intresseorganisationerna kan delta i beredningen av ståndpunkterna. Med hjälp av ett system för samordningen av EU-frågor säkerställs att beredningen av Finlands ståndpunkter är övergripande.

 

Slutrakan för direktivet

 

Direktivförslagens behandlingstider varierar. Du kan följa hur behandlingen av ett förslag till direktiv framskrider t.ex. i Europaparlamentets OEIL-databas. När en arbetsgrupp med tjänstemän har behandlat direktivet tas det upp till behandling vid ett möte för medlemsländernas EU-ambassadörer (Coreper) och antas slutligen vid rådets möte, där Finland i regel representeras av en minister.

 

För att direktivet ska träda i kraft ska det publiceras i Europeiska unionens officiella tidning på unionens alla officiella språk, inklusive finska och svenska. Gällande EU-lagstiftning finns att tillgå i elektronisk form i t.ex. EUR-Lex-tjänsten.