Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Kundorientering inom social- och hälsovården förutsätter en ny arbetsfördelning

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 22.9.2017 8.37
Pressmeddelande 419/2017

Arbetsfördelningen inom social- och hälsovården är specificerad, och för att kundorientering ska kunna uppnås måste arbetet fördelas på nytt. Detta konstateras i en utredning som publicerades i dag den 22 september. Målet för den nya arbetsfördelningen ska vara att maximera kompetensen hos alla yrkesgrupper inom social- och hälsovården som en del av tillhandahållandet av vård och tjänster.

Inom ramen för forskningsprojektet gjordes två omfattande litteraturöversikter, en dokumentanalys, en empirisk enkätundersökning, en sakkunnigintervju och en registerundersökning. Riskerna med den nuvarande arbetsfördelningen som utgår från yrkesgrupper är överlappande arbete och ur kundens perspektiv brister i vården och tjänsterna.  Den största orsaken bakom dessa brister är omedvetenhet om andra yrkesgruppers eller organisationers verksamhet och uppgifter. Därför bör det på kort sikt utvecklas försök med arbetsfördelning och verksamhetsmodeller som möjliggör överskridande av yrkesgruppernas traditionella uppgiftsbeskrivningar och överlappande arbete mellan olika yrkesgrupper.

I fortsättningen kräver också arbetsfördelningen inom social- och hälsovården nationell styrning

Nationell styrning behövs exempelvis för att definiera yrkeskvalifikationer samt den kompetens hos yrkesfolk som grundläggande och kompletterande utbildning ger. Genom nationell styrning är det möjligt att förenhetliga funktioner och att etablera ny praxis i en förändringssituation. För att arbetsfördelningen ska vara ändamålsenlig och för att målet om kundorientering ska uppnås krävs det dock att yrkesgrupperna och organisationerna inom social- och hälsovården har tillräckliga möjligheter att lokalt avtala om arbetsfördelningen. Verksamhetsmiljöerna inom social- och hälsovården uppvisar stor mångfald bara med tanke på befolkningens olika hälsobehov, geografiska faktorer och tillgången på arbetskraft.

I fortsättningen bör man fästa särskild uppmärksamhet vid hur personalstrukturen på ett effektivt sätt kan svara mot de sociala behov och hälsobehov som befolkningen i området har samt hur den kan dra största möjliga nytta av yrkesgruppernas kompetens.

Också de möjligheter och konsekvenser som automatisering och robotisering medför är aktuella frågor som bör beaktas när det gäller arbetsfördelningen inom social- och hälsovården. En förutsättning för att arbetsfördelningen ska kunna utvecklas är också att det används gemensamma datasystem inom social- och hälsovården.

Utredningen har gjorts av ett forskningskonsortium som samordnades av Östra Finlands universitet. Konsortiet omfattade Institutet för hälsa och välfärd och tankesmedjan Demos Helsinki. Utredningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016. Styrgruppen för forskningen leddes av social- och hälsovårdsministeriet.

Utredningen (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Mari Kangasniemi, universitetslektor, docent, tfn 040 355 3624, mari.kangasniemi(at)uef.fi och Salme Kallinen, konsultativ tjänsteman (SHM), tfn 0295 163 290, salme.kallinen(at)stm.fi

 
Tillbaka till toppen