Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Användningen av modeller och högklassiga datamaterial främjar vattenvården
Vid bedömning av vattnens och havets tillstånd och konsekvenserna av vattenvårdsåtgärder tillämpas många olika datamaterial och modellverktyg. De resultat som modellerna ger är inte jämförbara sinsemellan och därför är helhetsbedömningarna inte alltid korrekta. Det är också ett problem att största delen av modellerna ursprungligen har utvecklats för andra syften än för vatten- och havsvårdens behov. Forskare vid Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet rekommenderar i sin rapport flera olika åtgärder för att förbättra situationen.
Resultaten från en modell ofta utgångsinformation för en annan
De resultat som en modell har gett används ofta som utgångsinformation för en annan modell. Dessa modellkedjor bör fungera. Det är särskilt viktigt att ytterligare öka dialogen mellan å ena sidan dem som skapar modeller för avrinningsområden och hav och å andra sidan ekonomiexperter och dem som skapar modeller för vattendrag. Också slutanvändarna bör delta i utvecklingen av modellerna så att de från första början har en realistisk bild av modellernas egenskaper.
De resultat som modellerna ger och tolkningen av dem medför alltid vissa osäkerhetsfaktorer. Det är bra om de olika parterna kan identifiera dessa. De resultat modellerna har gett bör framställas visuellt så att slutanvändarna lättare kan jämföra resultaten med bedömningar som utgår från observationer.
Transparensen hos den utgångsinformation som används i modellerna bör ökas genom att man allt noggrannare beskriver utgångsmaterialen i samband med rapporteringen av resultaten. För närvarande kan samma utgångsinformation tolkas på olika sätt i olika sammanhang. Till exempel miljöåtgärder inom jordbruket beskrivs vanligtvis utifrån ett datamaterial som ursprungligen samlats in för ett annat syfte. Tolkningen av informationen varierar när olika modellverktyg används. Som en lösning på det problem som hänför sig till utgångsinformationen föreslår forskarna att de begäranden om information som gäller forskningsmaterial ska förenhetligas.
Konsekvenserna av vårdåtgärder ska avskiljas från andra konsekvenser
Bedömningen av vattnens och havets tillstånd anknyter till många slags informationsbehov och modellerna kan användas för flera olika syften. Slutanvändarna önskar få information om bland annat olika skyddsåtgärders lämplighet och kostnadseffektivitet och om alternativa lösningar. Med modellerna bör man också till exempel kunna granska vilken inverkan användningen av gödsel har på vattendragen, vilka konsekvenser en förbättring av markens kulturtillstånd får och vilken inverkan en ökad mängd organiska ämnen har med tanke på avrinningen av näringsämnen.
Vid användningen av modellverktyg är det nödvändigt att särskilja konsekvenserna av vattenvårdsåtgärder, strukturförändringen inom jordbruket och klimatförändringen. Annars kan man inte utreda vilka konsekvenser de åtgärder som redan genomförts har fått. Dessutom kan man inte förbereda sig på framtida hot på behörigt sätt. Särskilt bör man beakta modellernas förmåga att beskriva de effekter återvinningen av näringsämnen har på näringsbelastningen. Det finns till exempel mycket lite forskningsdata om näringsutsläpp som förorsakas av användningen av gödsel.
Syftet med forskningsprojektet som inleddes 2016 var att bedöma hur användbara modellverktygen och det nuvarande informationsunderlaget är när det gäller vatten- och havsvården. Syftet var också att skapa en grund för ett modellsystem som kan ge en tydligare bild av hur näringsämnen rör sig från åkerskiften till vattendrag och havsområden. Forskarna bedömer de modeller som tillämpas för närvarande i synnerhet med tanke på modellernas trovärdighet, användbarhet och godtagbarhet.
Rapporten Toimivimmat mallityökalut vesistövaikutusten ja ravinteiden kierrätyksen kustannustehokkaaseen hallintaan utarbetades inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.
Ytterligare information: Sirkka Tattari, hydrolog, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 685, Markku Puustinen, agronom, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 526, Antti Iho, specialforskare, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 159 och Olli Malve, specialforskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 401