Undersökning: En reform av företagsbeskattningen i riktning mot neutral beskattning stärker produktiviteten och den ekonomiska tillväxten

Beskattningen av företag och kapitalinkomster snedvrider företagens finansierings- och investeringsbeslut genom att gynna skuldfinansiering och styra valet av investeringsobjekt. Detta framgår av en rapport av Näringslivets forskningsinstitut (Etla) och Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Enligt rapporten borde man sträva efter att införa en företags- och kapitalinkomstbeskattning med måttliga skattegrader som så lite som möjligt snedvrider företagens och deras ägares ekonomiska val.

Undersökningen ingår i statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2015 och hade som syfte att analysera problemen i Finlands företags- och kapitalinkomstbeskattning och olika utvecklingsmöjligheter med tanke på investeringar, produktivitet och ekonomisk tillväxt.

Flera metoder att åtgärda problemen i det rådande systemet

Enligt studien gynnar den nuvarande modellen för samfundsskatt skuldfinansiering, den höjer avkastningskravet för investeringar med eget kapital och förvränger hur investeringarna riktas genom att gynna investeringar i tungt maskineri.

Det mest uppenbara problemet i beskattningen av utdelning är att skattesatsen varierar när det gäller utdelningen från onoterade bolag. Avkastningsgränsen på åtta procent i det nuvarande systemet är mycket hög, vilket i vissa fall innebär ett allt för kraftigt incitament att öka nettoförmögenheten. Detta incitament kan hindra att investeringarna riktas till de mest produktiva objekten.

I rapporten bedöms flera alternativa sätt att lösa incitamentproblemet i det rådande systemet. Metoderna kan delas in i två grupper:

• ändringar som förbättrar systemet marginellt (genom att utvidga systemet för förlustutjämning och förnya avskrivningssystemet)
• reformer som ändrar systemets grundläggande strukturer (minskning av eget kapital, att avstå från ränteavdrag, samfundsskatt på utdelad vinst och olika reserveringsmodeller).

ACE-avdragets fördelar starkats

I studien analyseras två modeller för att ändra samfundsbeskattningens grundstrukturer som varit mycket framme i den internationella debatten.

Enligt den ena (ACE-avdraget) kan ett företag dra av den kalkylerade kostnaden för eget kapital och enligt den andra (CBIT-modellen) slopas rätten att dra av räntor på skuld. Båda löser problemet med att eget kapital missgynnas, men samtidigt ingår det problematiska incitament i båda modellerna.

Om ACE-modellen införs som en del av en budgetneutral reform förutsätter det att samfundsskattesatsen höjs, vilket kan minska Finlands dragningskraft för multinationella företag och som placeringsort för vinster. CBIT-modellen erbjuder en möjlighet att sänka skattesatsen, men å andra sidan försvagas företagens incitament för investeringar när ränteavdraget försvinner.

OECD:s och EU-kommissionens initiativ för att minska den internationella skatteplaneringen minskar konkurrensaspektens tyngd i detta avvägande. Om ACE dessutom genomförs så att avdraget gäller endast nytt eget kapital, förblir behovet att höja beskattningen och de nackdelar det medför små. Av dessa orsaker, och om man vill betona investeringar och ekonomisk effektivitet, ter sig ACE-modellen som det mest lovande alternativet.

Den estiska modellen dyr

I utredningen granskas också Estlands samfundsskatt på utdelad vinst och olika alternativa reserveringsmodeller.

Att genomföra den estiska modellen på ett kostnadsneutralt sätt kräver en hög samfundsskatt. Eftersom modellen gynnar att vinsten stannar i företaget förhindrar den att kapitalet omfördelas till de mest produktiva objekten. Olika reserveringsmodeller skulle lindra beskattningen en aning, men inte lösa incitamentproblemet i det rådande systemet.

Rekommendationer för att förbättra beskattningens effekter

Rapporten rekommenderar att avkastningsgränsen för onoterade bolag ska sänkas så att den ligger närmare marknadsräntorna. Förändringen skulle sanera systemets incitament. Skattesatsen för kapitalinkomster bör inte höjas mer.

Inget av alternativen för att utveckla samfundsskatten är helt problemfritt. Systemet kan också väl utvecklas på basis av den nuvarande modellen. I detta fall skulle det vara motiverat att stärka möjligheterna till förlustutjämning och att göra så att skatteavskrivningarna skulle motsvara den verkliga kapitalanvändningen.

Om man fortsätter sänka samfundsskattesatsen minskar nackdelarna med snedvridningarna i nuvarande modellen så småningom. Om sänkningen av samfundsskattesatserna å andra sidan verkar avta i Europa skulle det vara motiverat att överväga en övergång till ACE-modellen. I så fall borde lättnaderna i beskattningen av utdelning för onoterade bolag slopas eller begränsas kraftigt. Reformen skulle sätta stopp för gynnandet av skuldfinansiering och stärka incitamentet att investera.

I rapporten bedöms också att det inte verkar motiverat att ta i bruk skattestödet permanent på grund av de negativa erfarenheter som framkom i skattestödsförsöket som genomfördes inom forsknings- och utvecklingsverksamheten. Insatserna för att utveckla innovationsstödet bör däremot riktas direkt till stödsystemet.

Rapporten Yritysverotus, investoinnit ja tuottavuus

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Seppo Kari, forskningsledare, VATT, tfn 0295 519 419, seppo.kari(at)vatt.fi, och Niku Määttänen, forskningschef, Etla, tfn 041 545 6721, niku.maattanen(at)etla.fi