Hoppa till innehåll

Arbetsgrupp: Nya spelregler och myndigheter för skötseln av finansmarknadskriser

finansministeriet
Utgivningsdatum 27.3.2014 9.00
Pressmeddelande -

En arbetsgrupp som berett förnyandet av lagstiftningen som gäller finansmarknadskriser föreslår en ny myndighet för skötseln av krishanteringsärenden. Samtliga myndighetsuppgifter som anknyter till skötseln av finansmarknadskriser borde koncentreras till myndigheten som arbetsgruppen kallar Finansbranschens krishanteringsmyndighet.

Minister Jan Vapaavuori som svarar för finansmarknadsärenden mottog den 27 mars 2014 arbetsgruppens betänkande. Arbetsgruppen föreslår en omfattande reform som skulle förse myndigheterna med nya verktyg för förutseendet och kontrolleringen av finansmarknadskriser.

Bankunionsländernas gemensamma krishanteringsmekanism

Totalrevisionen av lagstiftningen som gäller hanteringen av finansmarknadskriser är ett led i verkställandet av EU:s bankunion i Finland. Bankunionen består av den reviderade europeiska banklagstiftningen, den gemensamma banktillsynen och gemensamma krishanteringsmekanismer för bankkriser.

Ett förhandlingsresultat om lagstiftningen som gäller den gemensamma krishanteringsmekanismen uppnåddes med Europaparlamentet den 20 mars 2014, men de ska ännu bekräftas av rådet. En viktig del av den gemensamma krishanteringsmekanismen skulle vara en ny EU-myndighet: krishanteringsrådet.

Den lagstiftning och myndighetsstruktur som arbetsgruppen föreslagit iakttar Finlands deltagande i beslutsfattandet i krishanteringsrådet. Krishanteringsrådets verksamhet inleds nästa år. Dessförinnan kommer tillsynen över bankernas soliditet att ha överförts till Europeiska centralbanken (november 2014).

En viktig uppgift för den föreslagna krishanteringsmyndigheten för finansbranschen skulle vara att delta i krishanteringsrådets arbete. Rådet har betydande beslutandemakt vid skötseln av kriser inom samtliga banker i euroländerna. Den skulle även administrera bankunionsländernas gemensamma krishanteringsfond.

Placeraransvaret som ett krishanteringsverktyg

Målet med arbetsgruppens förslag är att förebygga situationer där det blir nödvändigt att ta till offentligt finansieringsstöd för att rädda banker som hamnat i svårigheter.

Finansinspektionen föreslås få nya föregripande befogenheter. Finansbranschens krishanteringsmyndighet ska ges tillgång till effektiva medel för kontrollerad upplösning och rekonstruktion av problembanker.

Följande krishanteringsverktyg ska enligt förslagen kunna tillämpas på banker som ligger under krisadministration: nedskrivning av värdet på skulder eller omvandling av dem till aktiekapital (bail-in), överlåtelse av affärsverksamhet, grundande av ett temporärt institut samt grundandet av ett egendomsförvaltningsbolag. 

Innan dessa befogenheter utnyttjas ska myndigheten förverkliga ägaransvaret genom att täcka förluster antingen genom nedskrivning eller makulering av värdet på bankens aktier.

Lagen om statens säkerhetsfond som gäller offentligt stöd föreslås bli upphävd.

Stabilitetsavgifter till bankunionsländernas gemensamma krishanteringsfond i stället för bankskatt

Arbetsgruppen föreslår ekonomisk beredskap i enlighet med EU-lagstiftningen även i Finland. Ifall förverkligandet av ägar- och placeraransvaret inte räcker till för att täcka alla utgifter ska resten av förlusterna och kostnaderna täckas med stabilitetsavgifter som branschen betalat tillsammans i för- och efterskott.

Krishanteringsmyndigheten ska samla in stabilitetsavgifterna, administrera dem och överföra medel till bankunionsländernas gemensamma fond.

För detta ändamåls ska man inrätta en ny insättningsgaranti- och krishanteringsfond, som är en fond utanför statsbudgeten och som administreras av den nya myndigheten.

Arbetsgruppen föreslår att den temporära bankskattelagen skulle upphävas. De medel som samlats in som bankskatt och som fonderats i statsbudgeten föreslås bli överförda till en ny insättningsgaranti- och krishanteringsfond. Därifrån ska medlen från och med 2016 kunna flyttas till bankunionsländernas gemensamma krishanteringsfond.

Arbetsgruppen har utvärderat alternativ till stöd för det politiska beslutsfattandet så att bankskatter som insamlats i krishanteringssyfte skulle kunna tas i beaktande till fördel för inlåningsbanker som betalat skatt. Arbetsgruppen föreslår att kompensationen skulle tillämpas från och med 2015.

Förbättringar i insättningsgarantin

Arbetsgruppen föreslår att uppgifter som har ett samband med insättningsgarantin skulle överföras till den nya myndigheten i samband med förnyandet av myndighetsstrukturen. Inlåningsbankerna har hittills själva svarat för administreringen av insättningsgarantin.

Finansbranschens krishanteringsmyndighet ska enligt förslaget samla in insättningsgarantiavgifter från inlåningsbankerna till en insättningsgaranti- och krishanteringsfond.  Den ska även administrera medlen, besluta om utbetalning av ersättningar och svara för betalningen av dem åt insättaren i ett läge där insättningsgarantifonden är ersättningsskyldig.

Den viktigaste förbättringen i innehållet av insättningsgarantin är att betalningstiden för ersättningar förkortas till en vecka.

Mera förhandsbefogenheter åt myndigheterna

Arbetsgruppen föreslår att bankerna i fortsättningen borde utarbeta stimuleringsplaner, där de redogör för sin plan för säkerställandet av fortsatt verksamhet i ett läge där bankens ekonomiska situation försämrats kraftigt.

Finansinspektionen föreslås få möjlighet att i vissa situationer förplikta en bank till att vidta åtgärder som ingår i stimuleringsplanen, eller andra särskilda åtgärder i syfte att bevara den ekonomiska handlingsförmågan. Finansinspektionen kunde till exempel kräva att banken utarbetar en plan för omstrukturering av skulderna, förändrar sin rättsliga eller administrativa struktur eller ändrar på sin strategi. Finansinspektionen skulle även kunna sätta en bank under särskild administration.

Den nya krishanteringsmyndigheten ska se till att bankerna inte inkluderar strukturer som förhindrar effektiv upplösning och omstrukturering av funktioner. Myndigheten ska utarbeta krishanteringsplaner åt bankerna. Planerna ska i förväg ange de åtgärder som kommer att vidtas ifall en bank underställs krisadministration.

Fortsatta beredningen ska ske hastigt

 

Arbetsgruppen har utarbetat sitt förslag i form av en regeringsproposition.  

Genom propositionerna ska man sätta i kraft krishanteringsdirektivet och ändringen av insättningsgarantidirektivet samt genomföra de lagstiftningsändringar som följer av förordningen om den gemensamma krishanteringsmekanismen samt fördraget om den gemensamma krishanteringsfonden.

Lagstiftningen ska enligt direktivet vara i kraft från och med den 1 januari 2015, den nya myndigheten måste alltså grundas snabbt. Regeringens proposition med förslag till den nya lagstiftningen borde därför enligt arbetsgruppen lämnas genast i början av hösten. 

* Effektiv kontroll över finansmarknadskriser 11/2014

Förfrågningar:

Arbetsgruppens ordförande, enhetschefen Tuija Taos, tfn 02955 30309 

 

 

 

 

Jan Vapaavuori
Tillbaka till toppen