FI SV

Årskiftets förändringar på finansministeriets förvaltningsområde

Finansministeriet 22.12.2016 11.56
Pressmeddelande
Årskiftets förändringar på finansministeriets förvaltningsområde

Förändringar på kommande bl.a. till beskattning och kommunindelning

Korrigerat 23.1.: Skatteprocentsats för byggnader som används för stadigvarande boende är 0,41–0,90.

Kompletterat 29.12 i fråga om de ändringar som gjorts i kommunallagen.

Ändringar som gäller inkomstbeskattningen

Inkomstgränserna i den progressiva inkomstskatteskala som tillämpas vid statsbeskattningen höjs med ungefär 1,1 procent. Marginalskatteprocenten inom den lägsta inkomstklassen sänks från 6,5 till 6,25 procent, och marginalskatteprocenten inom den högsta inkomstklassen från 31,75 till 31,5 procent.

Statens inkomstskatteskala 2017

Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro

skatt vid nedre gränsen, euro

Skatt på inkomst som överskrider nedre gränsen, %

16 900—25 300

8,00

6,25

25 300—41 200

533,00

17,50

41 200—73 100

3 315,50

21,50

73 100—

10 174,00

31,50

Grundavdraget vid kommunalbeskattningen

Maximibeloppet för grundavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 3 020 euro till 3060 euro.

Ytterligare information:

Filip Kjellberg, finanssekreterare, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(a)vm.fi

Arbetsinkomstavdraget

Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget höjs från 1 260 euro till 1 420 euro. Avdragets inflödesprocent höjs från 11,8 till 12 procent och avdragets minskningsprocent höjs från 1,46 till 1,51 procent.

Ytterligare information:

Filip Kjellberg, finanssekreterare, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(a)vm.fi

Avdraget för inkomstens förvärvande

Det schematiska beloppet för avdraget för inkomstens förvärvande höjs från 620 till 750 euro.

Ytterligare information:

Filip Kjellberg, finanssekreterare, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(a)vm.fi

Pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen 

Pensionsinkomstavdraget vid statsbeskattningen ökas genom att den koefficient som används för att beräkna pensionsinkomstavdragets fulla belopp höjs från 3,80 till 3,81 och genom att avdragets minskningsprocent sänks från 44 procent till 38 procent.

Ytterligare information:

Filip Kjellberg, finanssekreterare, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(a)vm.fi

Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen

Pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen ökas genom att den koefficient som används för att beräkna pensionsinkomstavdragets fulla belopp höjs från 1,39 till 1,393 och avdragets minskningsprocent sänks från 54 procent till 51 procent.

Ytterligare information:

Filip Kjellberg, finanssekreterare, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(a)vm.fi

Tilläggsskatten för pensionsinkomst

Grunderna för bestämmandet av tilläggsskatten för pensionsinkomst ändras så att inkomstgränsen höjs från 45 000 euro till 47 000 euro och skattesatsen sänks från 6 procent till 5,85 procent.

Ytterligare information:

Filip Kjellberg, finanssekreterare, tfn 02955 30123, filip.kjellberg(a)vm.fi

Hushållsavdraget

Avdragsprocenten inom hushållsavdraget höjs med fem procentenheter både i fråga om utbetalad ersättning och om lön.

I stället för nuvarande 45 procent får man dra av 50 procent av en ersättning för arbete som berättigar till hushållsavdrag. Den skattskyldige får dra av 20 procent i stället för nuvarande 15 procent av den utbetalda lönen för arbete som berättigar till hushållsavdrag.

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(a)vm.fi

Hälsovård som en arbetsgivare ordnar för en tidigare arbetstagare

En arbetsgivare kan erbjuda en tidigare arbetstagare företagshälsovårdstjänster skattefritt under sex månaders tid från det att anställningsförhållandet upphört.

Ytterligare information:

Timo Annala, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30318, timo.annala(a)vm.fi

Pensionsåldern för frivilliga tilläggspensioner

De ändringar av pensionslagstiftningen som träder i kraft vid ingången av 2017 motiverar en granskning av de krav i fråga om pensionsålder som är en förutsättning för att premierna för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal samt det kollektiva tilläggspensionsskydd som arbetstagaren betalar ska vara avdragsgilla. Det är fråga om tekniska justeringar som innebär att pensionsåldrarna fastställs i förväg enligt hela levnadsår utifrån den försäkrades födelseår, så att pensionsåldern inte ska komma att bero på utvecklingen av den förväntade livslängden. Dessa ändringar har inga konsekvenser för den skattskyldiges rätt att lyfta pension vid en tidigare pensionsålder, när och till den del, det till den skattskyldige har flutit in pensionsbesparingar från premierna också under en tid då de pensionsåldrar som är en förutsättning för avdragbarheten har varit längre. Den pensionsålder från vilken spararen har rätt att lyfta pension fastställs på basis av den åldersgräns som gällde vid den tidpunkt då pensionsbesparingen tjänades in.

Ytterligare information:

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(a)vm.fi

Arvs- och gåvobeskattningen

Arvs- och gåvoskatten lindras på alla nivåer i skatteskalorna. Den partiella skattefriheten för försäkringsersättning som betalas till en nära anhörig eller dödsboet med anledning av arvlåtarens död samt för ekonomiskt stöd som är jämförbart med en försäkringsersättning slopas.

Makeavdraget höjs från 60 000 till 90 000 euro och minderårighetsavdraget från 40 000 till 60 000 euro.

Arvsskatt utmäts inte, den kan inte ligga till grund för ansökan om konkurs för den skattskyldige och inga uppgifter om detta ska antecknas i skatteskuldsregistret enligt lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter innan två år har förflutit från den första förfallodagen för skatten.

De nya bestämmelserna tillämpas om skattskyldigheten inträtt, dvs. arvslåtaren avlidit eller gåvan getts, före lagens ikraftträdande. Bestämmelsen om indrivning av arvsskatt tillämpas också om skattskyldigheten inträtt före lagens ikraftträdande och den första förfallodagen för skatten infaller den 1 november 2017 eller därefter. Riksdagen beviljade en övergångsperiod på ett år för slopandet av skattefriheten för försäkringsersättningar så att de gamla bestämmelserna tillämpas ännu i ett års tid efter att lagen trätt i kraft.

Bestämmelserna i inkomstskattelagen om överlåtelsevinst ändras så att man vid försäljning av en gårdsbruksenhet, ett annat företag eller en del därav som erhållits i arv eller som gåva, och på vilket man tillämpat arvs- och gåvoskattelagens bestämmelser om skattelättnad i samband med generationsväxling, som anskaffningsutgift betrakta det undervärderade värdet enligt skattelättnadsbestämmelserna.

Ytterligare information:

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(a)vm.fi

Skogsgåvoavdraget

För att generationsväxlingar vid skogsbruk ska främjas beviljas det i samband med gåvoskatt som ska betalas på grund av generationsväxlingar vid skogsbruk ett skogsgåvoavdrag som görs på kapitalinkomsterna från skogsbruket. Grund för skogsavdrag uppstår om det i värderingslagen avsedda beskattningsvärdet för skogsmarken överskrider 30 000 euro, dock alltid minst på basis av gåvoskatten på den andel av skogsarealen som överskrider 100 hektar. Gränsvärdet i euro baserar sig på skogsmarkens avkastning per hektar, med vars hjälp man fastställer minimiarealen för skogsmarken som utgör grunden för lättnaden i olika kommuner.

Ytterligare information:

Jukka Vanhanen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30239, jukka.vanhanen(a)vm.fi

Företagaravdrag

Vid beskattningen av resultatet av näringsverksamhet, jordbruk och renskötsel dras det av fem procent när resultatet beaktas i beskattningen av fysiska personer eller dödsbon. Vid beskattningen av skogsbruk beaktas ett motsvarande avdrag.

Ytterligare information:

Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(a)vm.fi

Punktskatten på flytande bränslen samt punktskatten på el och vissa bränslen

Både energi- och koldioxidandelen i skatten på trafikbränslen, såsom motorbensin, dieselolja och ersättande biobränslen höjs. Värdet av en ton koldioxid höjs från 58 till 62 euro och energiinnehållsskatten höjs nästan lika mycket. Priset på motorbensin höjs sammanlagt med 2,12 cent per liter och priset på dieselolja med 2,41 cent per liter.

Energi- och koldioxidandelen i skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner höjs. Värdet av en ton koldioxid höjs från 54 till 58 euro för lätt och tung brännoljas, stenkols och naturgas del. Energiinnehållsskatten höjs med 0,4 euro per megawattimme.

El som förbrukats i gruvdrift och brytning flyttas från elskatteklass I med skarpare beskattning tillbaka till elskatteklass II med lindrigare skatt. Gruvdriften återinförs också i systemet för skatteåterbäring till energiintensiv industri.

Ytterligare information:

Leo Parkkonen, lagstiftningsråd, tfn 02955 30372, leo.parkkonen(a)vm.fi

Beskattningen av sötsaker, glass och läskedrycker

Punktskatten på sötsaker och glass slopas. Icke-smaksatta växtbaserade drycker som ersätter mjölk samt isbitar omfattas heller inte av punktskatten på läskedrycker eller lagen om accis på vissa dryckesförpackningar.

Ytterligare information:

Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30183, pia.kivimies(a)vm.fi

Tobaksaccisen

Höjningarna av accisen på ciggarretter, cigarrer och cigariller, pip- och röktobak samt finskuren tobak avsedd att rullas till cigarretter fortsätter år 2017. Skatten höjs i början av januari och juli 2017. Skatten på cigarretter höjs i genomsnitt med 11 procent.

Vätskor som används i elektroniska cigarretter beskattas också. Accisen uppgår till 0,30 cent per milliliter.

Ytterligare information:

Jenni Oksanen, finanssekreterare, tfn 02955 30577, jenni.oksanen(a)vm.fi

Bilskatten och fordonsskatten

Bilskatten sänks ytterligare år 2017. Skatten på bilar med små och medelstora utsläpp sänks i fyra skeden under 2016-2019. Skatten sjunker beroende på de specifika koldioxidutsläppen högst med 5,4 procentenheter före 2019. Eftersom man antar att bilarnas specifika koldioxidutsläpp kommer att sjunka kommer skatten på en bil med medelstora utsläpp ungefär att halveras fram till 2020.

Beskattningsförfarandet i fråga om leasing- och hyrbilar som ska användas i Finland under en bestämd tid ändras så att man i samband med den första registreringen av leasing- eller hyrbilar på förhand kan ansöka om återbäring av bilskatt vid utförsel. Återbäringen dras av från den påförda bilskatten, vilket betyder att man endast behöver betala den del av skatten som hänför sig till den tid fordonet ska användas i Finland.

Grundskatten i fordonsskatten höjs med 36,50 euro per år för alla person- och paketbilars del.

Ytterligare information:

Markus Teräväinen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30719, markus.teravainen(a)vm.fi

Överföringen av punkt- och bilbeskattningen

Punktbeskattningen och bilbeskattningen som hittills utförts av Tullen överförs till Skatteförvaltningen. Tullen sköter fortfarande övervakningen och brottsundersökningen i anslutning till punkt- och bilbeskattningen. Tullen svarar dessutom fortsättningsvis i vissa situationer för beskattningen av punktskattepliktiga produkter som importeras från områden utanför unionen.

Ytterligare information:

Pia Kivimies, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30183, pia.kivimies(a)vm.fi

Ändringarna i fastighetsskatteprocenten

Kommunerna beslutar om fastighetsskatteprocenten som tillämpas i kommunen. Fastighetsskattelagen anger intervallerna för skatteprocenten. Intervallerna för fastighetsskatteprocenten under skatteåret 2017:

  • Allmän fastighetsskatteprocentsats: 0,93–1,80
  • Skatteprocentsats för byggnader som används för stadigvarande boende: 0,41 –0,90
  • Skatteprocentsatsen för byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende: 0,9 –1,80
  • Särskilda skatteprocentsatsen för kraftverk: 0,93–3,10
  • Skatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund: 0,00–1,80
  • Skatteprocentsatsen för obebyggda byggplatser: 2,00–6,00

Den skattesats som vissa kommuner i huvudstadsregionen fastställer för obebyggda byggplatser ska vara minst 3,00 procentenheter högre än den allmänna fastighetsskatteprocent som dessa kommuner tillämpar.

Ytterligare information:

Elina Pylkkänen, finansråd, tfn 02955 30254, elina.pylkkanen(a)vm.fi

Mervärdesbeskattningen av fastigheter

I mervärdesskattelagen görs de ändringar av definitionen av fastighet som rådets genomförandeförordning
förutsätter. Definitionen av fastighet enligt den nya genomförandeförordningen införs. Ändringarna inverkar på omfattningen av tillämpningsområdet för beskattningen av eget bruk av byggtjänster och för skattefriheten för fastighetsöverlåtelser, på systemet för justering av fastighetsinvesteringar och på platsen för beskattning av tjänster som avser en fastighet.

Ytterligare information:

Risto Sakki, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30294, risto.sakki(a)vm.fi

Möjlighet till momsredovisning enligt betalningsprincipen för små företag

Företag vilkas omsättning under räkenskapsperioden är högst 500 000 euro ges möjlighet att redovisa mervärdesskatt som ska betalas på försäljning och mervärdesskatt som dras av för inköp enligt betalningsprincipen.

Ytterligare information:

Tuula Karjalainen specialsakkunnig, tfn 02955 30553, tuula.karjalainen(at)vm.fi

Kommunsammanslagningar som träder i kraft vid årsskiftet

Två nya kommunsammanslagningar träder i kraft vid ingången av 2017:

  • Luvia kommun går samman med Eurajoki kommun
  • Juankoski stad går samman med Kuopio stad

Ytterligare information:

Anu Hernesmaa, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30027, anu.hernesmaa(at)vm.fi
Suvi Savolainen, överinspektör, tfn 02955 30122, suvi.savolainen(at)vm.fi

Ändrad kommunallag i kraft

I kommunallagen har genom en lag som börjar gälla vid årsskiftet tagits in bestämmelser om ett utredningsförfarande som gäller kommuner i exceptionella förvaltningsmässiga svårigheter. Förfarandet handlar om situationer där kommunen inte själv klarar av att avhjälpa svårigheterna. De nya bestämmelserna ska tillämpas från ingången av mandatperioden för det kommunalfullmäktige som väljs nästa år, dvs. från den 1 juni 2017.

Även följande ändringar i kommunallagen börjar gälla den 1 januari 2017. De nya bestämmelserna om val av ersättare och ett tillfälligt utskott tryggar kommunens rätt att föra talan samt fortsatta verksamhet även vid större jävsituationer. Kommunernas samarbetsavtal ska göras förenliga med kommunallagen före utgången av 2019. Bestämmelsen om rätt att rösta i kommunalval ska börja tillämpas redan vid kommunalvalet 2017. Alla samarbetskommuner behöver inte längre utse en medlem i ansvarskommunens gemensamma organ, utan kommunerna kan enas om att de övriga kommunerna väljer en del av medlemmarna i det gemensamma organet.

Flera av de bestämmelser i kommunallagen som trädde i kraft år 2015 ska tillämpas från ingången av mandatperioden för det kommunalfullmäktige som väljs år 2017. De här nya bestämmelserna gäller bl.a. kommunstrategier, kommundirektörens direktörsavtal, ägarstyrning och koncerndirektiv, påverkansorgan, de centrala förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas skyldighet att redogöra för sina bindningar, organens elektroniska sätt för beslutsfattande och elektroniska kommunikation. 

Ytterligare information:

Eeva Mäenpää, förvaltningsråd, tfn 02955 30266, eeva.maenpaa(at)vm.fi
Auli Valli-Lintu, regeringsråd, tfn 02955 30079, auli.valli-lintu(at)vm.fi (från 2.1.2017 framåt)

Nya förordningar om avgifter till regionförvaltningsverken, magistraterna och Befolkningsdatacentralen

Regionförvaltningsverkens, magistraternas och Befolkningsdatacentralens nya prestationsavgifter träder i kraft den 1 januari 2017. Ändringarna inkluderar både höjningar och sänkningar av avgifter i syfte att uppnå bättre kostnadsmotsvarighet. Avgiftsnivåerna förändras i det stora hela inte i nämnvärd mån jämfört med nuläget.

Ytterligare information:

Magistraterna: Sami Kouki, lagstiftningsråd, tfn 029 553 0129, sami.kouki(at)vm.fi
Regionförvaltningsverken: Jaska Siikavirta, lagstiftningsråd, tfn 029 553 0370, jaska.siikavirta(at)vm.fi
Befolkningsregistercentralen: Assi Salminen, lagstiftningsråd, tfn 029 553 0560, assi.salminen(at)vm.fi

Ändringar i statsandelen för kommunal basservice

Statsandelen för ordnandet av kommunal basservice är 8 598 miljoner euro år 2017. Det är ca 389 miljoner euro mindre än i ordinarie budgeten för 2016. Statsandelen minskas i synnerhet av

  • Minskningen av statsandelen på grund av den för kommunerna och staten kostnadsneutrala överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA
  • Minskningen med 349 miljoner euro som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet

Statsandelen ökas däremot bland annat av kompensationen på 395 miljoner euro för förlusten av skatteinkomster. Statsandelsprocenten är 25,23 procent nästa år.

Definitionen kommun med skärgårdsdel har införts i lagen om statsandel för kommunal basservice. Kommuner med skärgårdsdel beviljas sammanlagt 10 miljoner euro via statsandelssystemet för kostnader som orsakas av skärgårdsförhållanden. Det finns sammanlagt 40 kommuner med en skärgårdsdel.

Ytterligare information:

Arto Salmela, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30377, arto.salmela(at)vm.fi

Utvärderingsförfarandet för kommuner

Kommunallagens 118 § som gäller utvärderingsförfarandet i fråga om kommuner som har en speciellt svår ekonomisk ställning, dvs. det s.k. kriskommunförfarandet, tillämpas för första gången år 2017 på kommunkoncernnivå enligt förnyade kriterier. Då har man tillgång till samtliga kommunkoncerners fullständiga bokslutsuppgifter från 2015 och 2016. Övergången från baskommunens ekonomiuppgifter till ekonomiuppgifterna på koncernnivå möjliggör en övergripande utvärdering av ekonomin, vilket ger en pålitligare bild av kommunens ekonomi som helhet. Paragrafens 2 mom. tillämpas för första gången på underskott i baskommunens balansräkning 2015 (om det var mindre än 500 €/inv. år 2015) ifall underskottet inte täckts före bokslutet 2020. I sådana fall som avses i 2 mom. ska utvärderingsförfarandet tillämpas för första gången på underskott i balansräkningen 2015 (om det överskrider 500 €/invånare år 2015) om underskottet inte täckts före bokslutet 2022. Samkommunerna kan dessutom hamna i utvärderingsförfarandet om underskottet i balansräkningen inte täckts inom fyra års tid.

Ytterligare information:

Vesa Lappalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30389, vesa.lapplainen(at)vm.fi

Alla får rätt till konto, lättare att byta bank

Alla konsumenter får rätt till grundläggande betalkonton och nätbankkoder. Banken kan i fortsättningen neka dessa endast i undantagsfall, t.ex. med stöd av penningtvättlagstiftningen.
Konsumenten behöver heller inte längre själv meddela nya betalningsuppgifter vid eventuellt byte av bank. Den nya serviceleverantören är skyldig att meddela de nya kontaktuppgifterna till samtliga avsändare av återkommande kontoöverföringar, direktbetalningar och e-fakturor.

Ytterligare information:

Risto Koponen, finansråd, tfn 02955 30355, risto.koponen(at)vm.fi
Armi Taipale, lagstiftningsråd, tfn 02955 30399, armi.taipale(at)vm.fi
Finansinspektionens och Verket för finansiell stabilitets avgifter ändras

Såväl Finansinspektionens tillsynsavgift som förvaltningsavgiften till Verket för finansiell stabilitet ändras vid årsskiftet. Ändringarna gäller bl.a. banker, försäkringsbolag och värdepappersföretag. 

Ytterligare information:

Jaakko Weuro, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30302, jaakko.weuro(at)vm.fi
Pauli Kariniemi, finansråd, tfn 02955 30210, etunimi.sukunimi(at)vm.fi

Befolkningsregistercentralen övertar ansvaret för Suomi.fi, Katso-tjänsten och Avoindata.fi

Befolkningsregistercentralen övertar ansvaret för Suomi.fi-portalen, Katso-tjänsten och Avoindata.fi –tjänsten för öppen information och interoperabilitet från och med den 1 januari 2017. Den administrativa förändringen påverkar inte serviceanvändarna på något sätt, utan tjänsterna fungerar även i fortsättningen enligt de nuvarande principerna.
Statskontoret svarade tidigare för Suomi.fi-portalen, Skatteförvaltningen för Katso-tjänsten och Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori för Avoindata.fi –tjänsten.

Ytterligare information:

Befolkningsregistercentralen
Janne Viskari, direktör, tfn 02955 35022, etunimi.sukunimi(at)vrk.fi