Valfrihet testas i Tavastehus – var sjätte har bytt till privatläkare

I Tavastehus har man i ett års tid testat kommuninvånarnas frihet att välja själv var man sköter sin hälsa och var man skaffar sig rådgivning och handledning om socialtjänster.

Föreställningen att rika människor endast använder privata social- och hälsocentraler i stället för hälsostationer har inte förverkligats i Tavastehus. Däremot har valfriheten inspirerat många Tavastehusbor att bekanta sig med de tjänster som staden erbjuder.

Finlands äldsta inlandsstad och Sibelius födelsestad Tavastehus har inte stannat kvar och mumlat om sitt lysande förflutna utan skapar ny historia genom att ligga i framkant och ta tag i social- och hälsovårdsförändringen. I Tavastehus har man i ett års tid testat kommuninvånarnas frihet att välja själv var man sköter sin hälsa och var man skaffar sig rådgivning och handledning om socialtjänster.

Totalt 18 000 Tavastehusbor, cirka en fjärdedel av stadens invånare, deltar i försöket. Kunderna hos hälsovårdscentralen i Jukola, som finns i centrumområdet, och hälsovårdscentralen i glesbygdsområdet Lammi-Tuulos har fått ta del av valfriheten.

Möjligheten att välja själv har inte skapat något större liv i luckan utan efter den första toppen sker byten i en månadstakt av cirka 200 personer, säger utvecklingschef Niina Haake från Tavastehus stad.

– Av de som deltar i försöket har 16 procent, dvs. 2 900 personer övergått till att bli kund hos en privat social- och hälsocentral. Ett par hundra människor har bytt flera gånger mellan hälsostationen och social- och hälsocentralen, vanligast byter man tillbaka till hälsostationen inom offentlig sektor.

I försöket producerar två av stadens hälsostationer och fem privata företag social- och hälsovårdstjänster. Alla erbjuder samma paket på primärvårdsnivå som omfattar allmänläkares och sjukskötares mottagningar, psykiatriska sjukskötares och socialhandledares mottagningar samt laboratorie- och röntgenundersökningar. Priserna är desamma vid en privat social- och hälsocentral som vid en hälsovårdscentral.

En Tavastehusbo som testar en social- och hälsocentral får ett paket bestående av externa tjänster, såsom diabeteskötares mottagning eller fysioterapi, på samma sätt som tidigare hos hälsovårdscentralen

Läkarmottagning väcker intresse

Det mest betydande resultatet av valfriheten syns i ökningen av användningen av tjänster i Tavastehus: inom försöksområdena har användningen av social- och hälsovårdstjänster ökat med 20 procent. Valfriheten har lett till att staden även har fått en ny kundkrets som 2016 över huvud taget inte har varit kunder inom den offentliga sidan.

– Vi förmodar att fenomenet beror på informationen om förbättrad tillgång till läkarservice. I Sverige där valfrihet redan varit praxis i flera år ökade användningen av tjänster och stannade på en förhöjd nivå. Det ska bli intressant att se om så sker även hos oss efter det inledande skedet. Antalet sjukdomsfall har inte ökat i och med valfriheten

– Försöket har tydligt visat  att användningen av hälsovårdstjänster ökar i och med valfriheten. En orsak kan vara trummandet av tillgången till läkarservice. Antalet sjukdomsfall har inte ökat, säger utvecklingschef Niina Haake från Tavastehus

I Tavastehus har man strävat efter en så omfattande frihet som möjligt. Det går att byta social- och hälsocentral eller hälsostation en gång i månaden. Enligt Haake har invånarna i regel varit mycket nöjda med modellen. Staden ska genom en enkät utreda varför de som bytt har bytt och de andra inte.

Man kom även väl överens med företagen.

– Vi träffas aktivt och diskuterar öppet. Alla förstår att det är fråga om ett försök, och allting kan då inte heller genast vara färdigt. Utöver två stora bolag deltar små och mellanstora företag, det är jag glad över.

Samtliga företag har varit verksamma redan före projektet. De får ersättning för sitt arbete av kommunen enligt en per capita-modell, dvs. de får en fast ersättning för kunden, med betoning på ålder. Som underlag för taxorna har Tavastehus hälsokostnader för år 2015 använts.

Niina Haake tackar företagen för att de deltog i försöket.

– Jag uppskattar inlärning tillsammans. Det räcker inte med att staden som den som ordnar tjänster sätter upp reglerna utan det behövs en diskussion när man utvecklar någonting nytt för att man ska kunna ta i bruk de smartaste lösningarna.

Man lär sig verkligen genom att försöka

Tavastehus tog entusiastiskt tag i möjligheten att inleda ett tvåårigt projekt, som social- och hälsovårdsministeriet erbjöd. Vad, varför och hur – dessa grunder som gäller försöket dryftades tillsammans med bland annat Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Den tuffa beredningen tog flera månader.

– Det krävdes energisk försöksanda för att få ihop ett elektroniskt system samt anvisningar för privata företag och spelregler för den egna produktionen. På väldigt kort tid fick vi det hela att fungera.

Enligt Haake sätter utmaningarna med dataöverföring även detta projekt på prov.

– Om bara social- och hälsovårdsinformationen skulle följa kunden, skulle det lösa mycket. Allt fungerar inte som man hoppades men vi vet åtminstone vad som måste förbättras.

I försöket med valfrihet utnyttjas det nationella Kanta-arkivet, i vilket kunduppgifterna inom den offentliga hälso- och sjukvården syns under tre års tid. De tidigaste uppgifterna fås vid behov via en begäran om information.

Fakta på lättläst finska

Försöket i Tavastehus fortsätter fram till slutet av 2018, förhandlingar om en fortsättning pågår. Haake lovar att dela med sig till andra av stadens erfarenheter i fråga om genomförandet av valfrihet.

– Ett sådant här projekt ger värdefull information om hur marknaden utformas och hur kommuninvånarna inleder sitt val.

Utvecklingschef Niina Haak ger ett tips till de kommuner som deltar i valfrihetstestet: ställ in försöksandan och bered er på riktigt på att förändra verksamheten. Det kommer att bli förändringar särskilt i arbetet för personalen inom social handledning.

Hur man ska förklara försöket med valfrihet för kommuninvånarna på ett begripligt sätt upplevde Haake som det största bekymret. Som metoder användes hembrev och finskt klarspråk.

– Vi öppnade frågan så att var och en kan förstå vad valfrihet innebär, vilka tjänster den gäller, hur mycket tjänsterna kostar och var man får ytterligare information. Aktionen förefaller ha lyckats.

Text: Jaana Ahlblad
Bilder: Kimmo Brandt / Compic