Smidiga försök öppnar vägen till ny praxis

Projektet för utveckling av barn- och familjetjänsterna i Nyland har fört samman olika aktörer för att trygga det gemensamma barnets välbefinnande.

I det gamla kafferosteriet invid Borgå å är stämningen varm trots en arbetsfylld dag. Av den högljudda entusiasmen att döma har de byråanställda inom projektet för utveckling av barn- och familjetjänsterna i Nyland haft en givande planeringsdag.

Projektbyråteamet består av förändringsagent Hanna Tiirinki, projektchef Maikki Arola, projektsamordnare Mikko Latva-Kiskola och projektsamordnare Maarit Lindman.

Hanna Tiirinki berättar att man inom Nylandsprojektets område utvecklar verksamheten med hjälp av olika pilotprojekt, som kallas smidiga försök. För närvarande pågår tiotals olika smidiga försök i landskapet. Försöken inom de olika utvecklingsområdena har oftast stark anknytning till varandra, exempelvis från de grundläggande tjänsterna till specialtjänsterna och de krävande tjänsterna.

”Det gemensamma klientarbetet inom elevvården anknyter starkt till både familjecenterskonceptet och utvecklingen av det individuella välbefinnandet i småbarnsfostran och skolan.”

Hanna Tiirinki poängterar att eftersom programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna har som mål att oavsett insatsbehovet främja välbefinnandet i barnens, de ungas och familjernas vardag måste servicesystemet också svara mot behovet av rätt tajmade preventiva insatser.

Fokus på klienten

”Det gemensamma barnets välbefinnande är det allra viktigaste”, försäkrar (från vänster) Mikko Latva-Kiskola, Maarit Lindman, Hanna Tiirinki och Maikki Arola, byråanställda inom projektet för utveckling av barn- och familjetjänsterna i Nyland.

Under utvecklingsarbetet pågår ett antal försök i kommunerna på olika håll i Nyland. Dessa kommer att resultera i enhetliga övergripande koncept, som sedan ska introduceras i samtliga kommuner.

Maikki Arola berättar att man redan till största delen gjort beskrivningar av de smidiga försöken. I december görs en första halvtidsöversyn med en utvärdering av huruvida riktningen är den rätta eller om något måste ses över. Följande halvtidsöversyn görs i mars nästa år. Bland utfallen av de smidiga försöken väljer man ut de förnämsta diamanterna för implementering i hela landskapet.

Arola medger att tidtabellen orsakar kommunerna en viss press.

”Men det krävs mycket arbete att ändra exempelvis verksamhetskulturen, och det är aldrig någon självklarhet.”

Mikko Latva-Kiskola menar att en ändring av verksamhetskulturen framför allt innebär att tjänsterna ska ordnas med framförhållning av klienten och inte organisationen. I Nyland gäller det exempelvis att ta hänsyn till tvåspråkigheten, dvs. att alla tjänster ska erbjudas också den svenskspråkiga befolkningen.

”Dessutom präglas regionen av kulturell mångfald, vilket innebär att e-tjänsterna i allmänhet tillhandahålls på flera språk.”

Som en av diamanterna bland de smidiga försöken nämner Latva-Kiskola den modell för föräldraskapsstöd som Sjundeå håller på att utveckla. I denna sträcker sig samarbetet över förvaltningsgränserna, och olika aktörer deltar i exempelvis föräldramötena.

”På så sätt blir föräldramötena mångsidigare. För närvarande är föräldrarna inte särskilt pigga på att delta i dem”, tillägger Latva-Kiskola.

Det gemensamma barnet

Maarit Lindman berättar att man på den grundläggande nivån försöker etablera specialtjänster med låg tröskel och exempelvis integrera elevvårdstjänsterna i den grundläggande utbildningen på ett naturligt sätt. Avsikten är att redan av kostnadseffektivitetsskäl flytta tyngdpunkten till rätt slags tidigt stöd. Man försöker hitta nya verksamhetsmodeller inom vården och omsorgen.

”Sammottagningen inom elevvården är ett gott exempel på hur tjänsterna kan vidareutvecklas i samarbete mellan flera aktörer.”

Lindman anser att man i stället för det tidigare tänkesättet att skolan finns till för inlärning och undervisning i dag borde tala om att lära sig må bra[KK1] , där välbefinnandet och inlärningen knyts samman också genom lagstiftningsåtgärder.

”Alltså inte så att elevvården sköter en bit och lärarna undervisningen, utan så att de kombineras till en helhet, vilket ju också människan är.”

Läs artikel om elevhälsan i Borgå: Elevhälsan i Borgå stöder hela familjen

Maikki Arola påminner att den största ändringen av verksamhetskulturen har sin grund i den bärande tanken i programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna, enligt vilken arbetet ska utföras till förmån för det gemensamma barnet. Därför behöver vi varandra, och det lyckas knappast heller utan mångaktörssamarbete.

”Vi finländare har instrument, medel och en enorm sakkunskap inom olika sektorer. I och med att viljans glöd har tänts och programmet för utveckling av barn- och familjetjänsterna är så omfattande och djupgående, kommer vi att förändra historian”, försäkrar Maikki Arola.

Text och foto: Iita Kettunen

Projektet för utveckling av barn- och familjetjänsterna i Nyland – Tillsammans är vi mera 2017–2018 Målet för utvecklingen är att bland annat skapa ett landskapsomfattande nätverk, som ska förena samtliga tjänster för barn, unga och familjer till en integrerad barn- och familjefokuserad servicehelhet. På så sätt förbättras tillgången till rätt tajmade tjänster.

Fokus ligger på en utveckling av i synnerhet familjecenterskonceptet och stödet för välbefinnandet hos barn och unga i småbarnsfostran, skolan och läroanstalterna. Vid sidan av detta ska verksamhetskulturen stärkas i en barnvänlig riktning. Inom specialtjänsterna tas nya verksamhetsmodeller fram samtidigt som det mångprofessionella samarbetet samt familjearbetet och familjerehabiliteringen vidareutvecklas.

I projektet deltar 18 nyländska kommuner. Med självfinansieringsandelar medverkar dessutom Nylands distrikt vid Mannerheims Barnskyddsförbund, Sosiaalitaito – Socialkompetens, FSKC och kompetenscentret inom det sociala området Verso. I samarbetet inom de olika områdena deltar ett stort antal församlingar, läroanstalter och organisationer.www.lapeuusimaa.fi