Träffpunkter för familjer och egna kontaktpersoner

När familjehuset i centrum av Kuopio öppnades på bottenvåningen av köpcentret Apaja i februari 2017 var tillströmningen stor: under det första halvåret registrerades närmare 6 000 besökare!

Familjehuset, som är en träffpunkt för alla familjer, ingår i ett tvåårigt projekt som genomförs av Rädda Barnen rf, stiftelsen för handikappbostäder i Savolax och stiftelsen för funktionshindrade barn och ungdomar. Enligt projektsamordnare Johanna Marttinen har familjehuset numera 40–90 besökare varje dag och cirka 1 500 besökare i månaden.

Familjehuset håller öppet från tisdag till fredag klockan 9–14 och dessutom på torsdagskvällar till klockan 19. Besökarna är i huvudsak föräldrar som sköter sina småbarn hemma, men också skiftarbetare och studerande föräldrar med sina barn.

”Ungefär åtta procent av besökarna är pappor, och barnen kommer också tillsammans med sina mor- och farföräldrar”, tillägger Marttinen.

I familjehuset kan de vuxna samtala medan barnen leker. Det bjuds alltid på kaffe och te och det finns också ett litet kök där man kan värma medhämtad mat. Dagligen ordnas också program som man kan delta i om man vill: på tisdagar driver olika föreningar ett familjecafé och på onsdagar besöks huset av olika experter. Föräldrarna kan delta i dessa tillställningar utan barn, eftersom de närvårdarstuderande som brukar besöka familjehuset ser efter dem under tiden. På torsdagar ordnas nallerådgivning där barnen tillsammans med de studerande får öva sig i att besöka rådgivningen eller en läkare. På fredagar står kultur på programmet och då kan man bland annat syssla med konst eller lyssna på sagor.  Sagorna tolkas för teckenspråkiga.

Handledarna ger vid behov också individuellt stöd och servicerådgivning till exempel när det gäller att ansöka om en dagvårdsplats.

Alla vuxna och barn som kommer till familjehuset får ett personligt och varmt mottagande. Om besökaren helst vill vara i fred är det helt i sin ordning.

”En invandrarmamma konstaterade dock att det är härligt att komma hit, eftersom man får prata med andra. På grund av sin svaga finska har hon nämligen haft svårt att få kontakt med andra”, berättar Johanna Marttinen.

Familjecenter tryggar familjernas välbefinnande

Familjehusets lokaler upplåts om kvällarna gratis till de kamratstödsgrupper och föreningar i staden som ordnar verksamhet för barn och familjer. På basis av responsen från familjerna finns det ett skriande behov av motsvarande träffpunkter som har öppet varje dag.

”Familjerna har i själva verket framfört önskemål om att träffpunkterna ska ha öppet också kvällstid och på veckoslut”, konstaterar Johanna Marttinen.

Familjehuset är ett bra exempel på sådant stöd som hjälper familjerna i deras vardag. Enligt Minna Rytkönen,  förändringsagent inom projektet för utveckling av barn- och familjetjänster i Norra Savolax, är avsikten med programmet TILLSAMMANS! att i samarbete med Rädda Barnen rf och Mannerheims Barnskyddsförbund planera en utvidgning av konceptet med motsvarande träffpunkter som familjehuset i Kuopio till andra orter i landskapet.

”Vi behöver träffpunkter där föräldrarna får kamratstöd och där de vid behov kan träffa någon från rådgivningen eller socialväsendet”, förklarar Rytkönen.

Familjehuset ingår i konceptet för familjecenter, som hör till ett av insatsområdena i projektet för utveckling av barn- och familjetjänster i Norra Savolax. Rytkönen målar upp familjecentren som nätverk av olika aktörer – yrkespersoner och sammanslutningar – där alla följer samma principer för att trygga barns, ungas och familjers välbefinnande.

Alla tjänster över en disk

Enligt Mari Antikainen, ordförande i styrgruppen för programmet TILLSAMMANS!, är ett annat mål inom familjecenterskonceptet att skapa en ny verksamhetskultur där man för varje familj utser en egen kontaktperson inom den offentliga servicen, varvid familjerna erbjuds alla tjänster som de behöver så att säga över en disk.

Familjens kontaktperson kan vid behov kalla in andra experter för att hjälpa familjen, och familjens stödnätverk kan även kompletteras med personer från familjens närmaste krets, om familjen så önskar.  Kontaktpersonen kan vara till exempel en hälsovårdare vid rådgivningen eller i skolan. Kontaktpersonen har till uppgift att samordna samarbetet inom det mångprofessionella nätverket och kalla nätverksaktörerna till möten.

”En sådan ny verksamhetskultur förutsätter dessutom att myndigheterna inte ovanifrån styr den hjälp som familjen får, utan att man verkligen lyssnar på familjen, diskuterar familjens behov och först utifrån det sammanställer ett stödnätverk”, framhåller Antikainen.

Familjecenterskonceptets bärande tanke är enligt Antikainen att främja delaktigheten och utgå från klientens behov. Det innebär att mammor och pappor i framtiden själva kan föreslå vilka aktörer och serviceformer de önskar i sitt bostadsområde.

Engagerade familjer

Inom projektet för utveckling av barn- och familjetjänster i Norra Savolax arbetar vi alla för barnets bästa, försäkrar Minna Rytkönen (t.v.), Mari Antikainen och Minna Tihinen. (vas.)

Minna Tihinen, förändringschef inom programmet TILLSAMMANS!, berättar att det för familjer redan nu finns många bevisligen fungerande verksamhetsformer i Norra Savolax, men de fungerar lite olika i olika kommuner.

I synnerhet på mindre orter är samarbetet mellan exempelvis socialväsendet, hälso- och sjukvården, småbarnspedagogiken och skolorna redan nu smidigt på grund av att de anställda är så få. Nu gäller det att vidareutveckla samarbetsformerna i vardagsmiljön så att det alltid när en vuxen upptäcker något oroväckande finns någon som kan ingripa. Inte heller lärarna ska lämnas ensamma för att reda ut besvärliga situationer.

”Vi har färdiga fungerande samarbetsstrukturer; utmaningen är att engagera familjerna i dem”, tillägger Tihinen.

Enligt Minna Rytkönen innebär familjecenterskonceptet framför allt att man arbetar tillsammans på ett sådant sätt att alla anställda och aktörer inom nätverket bär omsorg för familjens situation. Alla familjer måste få uppleva att de får sin röst hörd och att de får hjälp.

”Då kan alla som deltar i nätverket identifiera sitt eget ansvar för familjens situation, lyssna på familjen och ta hand om det gemensamma barnet!”

Text och foton:Iita Kettunen

Projektet TILLSAMMANS!

för utveckling av barn- och familjetjänster i Norra Savolax består av två utvecklingsområden: 1. att utveckla och ta i bruk ett familjecenterskoncept samt 2. att utveckla tjänster på specialnivå och den mest krävande nivån.

Väsentligt i familjecenterskonceptet är att lyssna på familjerna samt att stödja och hjälpa dem utifrån deras egna behov bland annat genom att utveckla en modell med en egen kontaktperson. Rädda Barnen rf:s verksamhetsmodell kring familjehuset ska spridas också i övriga Norra Savolax. Mannerheims

Barnskyddsförbund fokuserar särskilt på att inom familjecenterskonceptet utveckla träffpunkter där man stärker invånarnas delaktighet, främjar barnkonsekvensanalyserna samt stöder föräldraskapet och parförhållandet i syfte att tillgodose barnens tillväxt- och utvecklingsbehov. Inom projektet TILLSAMMANS! utformar förbundet för mödra- och skyddshem, Ensi- ja turvakotien liitto, i sin tur en verksamhetsmodell med låg tröskel som erbjuder hjälp vid skilsmässa.

Projektet TILLSAMMANS! genomförs av kommunerna i Norra Savolax, Kuopio universitetssjukhus, Östra Finlands universitet, social- och hälsovårdsläroanstalterna i regionen, organisationer, församlingar, privata serviceproducenter, skolan, småbarnsfostran och ungdomsarbetet samt erfarenhetsexperter.

Läs mer Pohjois-Savon sote-uudistuksesta   (på finska) och  program för utveckling av barn- och familjetjänster.