FI SV EN

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2018

Social- och hälsovårdsministeriet 10.8.2017 12.14
Pressmeddelande 108
Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2018

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår för riksdagen att ministeriets förvaltningsområde ska få ett anslag på cirka 14,95 miljarder euro 2018. Det är omkring 353 miljoner mer än 2017.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår för riksdagen att ministeriets förvaltningsområde ska få ett anslag på cirka 14,95 miljarder euro 2018. Det är omkring 353 miljoner mer än 2017.

I social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag ökas bland annat sysselsättningen och förkortas arbetslöshetstiden genom en aktiveringsmodell för arbetslösa, undanröjs bidragsfällor genom en höjning av rehabiliteringspenningen för unga samt bromsas ökningen av hyresnivån och utgifterna för bostadsbidrag när bostadsbidraget i fortsättningen höjs enligt levnadskostnadsindex och ett tak för kvadratmeterhyran införs i bostadsbidraget.

Forsknings- och innovationsverksamheten utvecklas när ett neuroforskningscentrum samt en tillståndsmyndighet som administrerar användningen av social- och hälsovårdsuppgifter inrättas i Finland.

I social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag ökas dessutom antalet skyddshemsplatser, höjs sjukdagpenningens, föräldradagpenningens och rehabiliteringspenningens minimibelopp samt höjs garantipensionerna.

Av anslaget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 31 procent till pensionsutgifter, 28 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och 18 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Sjukförsäkringen utgör 14 procent av anslagen.

Arbetslöshetsutgifterna förväntas sjunka

Arbetslöshetsgraden förväntas sjunka år 2018. Detta beror på den förväntade förbättringen av sysselsättningsläget och målet att förkorta arbetslöshetsperioderna. Sysselsättningen påverkas även av att man främjar partiell sysselsättning och bedrivande av företagsverksamhet. Genom att stöda aktiviteten hos förmånstagare som ett alternativ till full arbetslöshet minskar man risken för att arbetslösheten blir långvarig och utslagning från arbetsmarknaden.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår en aktiveringsmodell för arbetslösa för att öka sysselsättningen och förkorta arbetslöshetstiden. Aktiveringsmodellen sporrar arbetslösa att arbeta och delta i sysselsättningsfrämjande service även för en kortare tid. Detta aktiverar människor och minskar social utslagning.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att 2,7 miljarder euro anvisas för utkomstskyddet för arbetslösa av anslaget inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Det betyder att det är 133 miljoner euro mindre än 2017.

Minskningen beror huvudsakligen på en minskning av arbetslöshetsgraden.

Flitfällor undanröjs, bostadsbidraget binds till levnadskostnadsindex

För att undanröja flitfällor och främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra höjs rehabiliteringspenningens minimibelopp för unga och för yrkesinriktad rehabilitering så att den blir kvar på samma nivå som garantipensionen. Förslaget ökar statens utgifter med 0,8 miljoner euro.

För att förbättra arbetets lönsamhet föreslår social- och hälsovårdsministeriet att bostadsbidraget i fortsättningen höjs enligt levnadskostnadsindex. Bostadsbidraget är för närvarande bundet till hyresindex, som beskriver hyresnivåns utveckling. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår även ett tak för kvadratmeterhyran i bostadsbidraget. Det bedöms att förändringarna bromsar ökningen av boendeutgifterna med totalt 30 miljoner euro 2018 och 50 miljoner euro från och med 2019.

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd och vissa tjänster föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 4,2 miljarder euro. Det är 150 miljoner euro mer än 2017. Ökningen beror huvudsakligen på att de studerande från och med den 1 augusti 2017 börjar omfattas av det allmänna bostadsbidraget.

Ett neuroforskningscentrum inrättas i Finland

Som en del av forsknings- och innovationsverksamheten inom hälsovårdssektorn föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 0,9 miljoner euro för att bereda inrättandet av ett nationellt neuroforskningscentrum. Ministeriet föreslår även ett anslag på 2,6 miljoner euro för inrättandet av en tillståndsmyndighet som administrerar användningen av social- och hälsovårdsuppgifter. En ny tillståndsmyndighet gör det möjligt att få åtkomsträtt till lagren av social- och hälsodata från ett och samma ställe, och att datan utnyttjas ännu bättre i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Genom åtgärderna strävar man efter att Finland ska utvecklas till ett föregångsland och en internationellt eftertraktad samarbetspartner för toppforskning inom hälso- och sjukvården som utnyttjar neuroforskning och lager av social- och hälsodata. Ett annat mål är att skapa ny affärsverksamhet som gagnar social- och hälsovården och nya arbetsplatser i Finland.

Sammanslagning av nämnder

Besvärsnämnden för social trygghet och besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden slås samman till en besvärsnämnd för social trygghet. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett tilläggsanslag på 1,4 miljoner euro för nämnden till följd av ökningen av antalet besvär.

Annan forskning, utveckling och utbildning

För forskningen om kost och matbeteende hos barn i lekåldern föreslår social- och hälsovårdsministeriet finansiering på cirka 0,6 miljoner euro. Projektets mål är att samla information om matanvändning, näringstillgång och matbeteende hos barn i åldern 1-6.

För utvecklandet av den palliativa vården föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 1,0 miljoner euro. Syftet är att förenhetliga grunderna för palliativ vård och vård i livets slutskede oberoende av patientens boningsort.

För social- och hälsovårdsministeriets viktigaste internationella hälsopolitiska partner, WHO, föreslår ministeriet ett anslag på 2,0 miljoner euro i icke-öronmärkt frivillig finansiering.

Den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå uppgår till 15 miljoner euro, och den statliga ersättningen för hälso- och sjukvårdsenheternas kostnader för läkar- och tandläkarutbildning uppgår till 96,6 miljoner euro.

Antalet skyddshemsplatser ökas

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att det reserveras ett anslag på 17,6 miljoner euro för att öka antalet platser på skyddshem. Det är 4 miljoner euro mer än 2017. För vård av drogmissbrukande mödrar föreslår ministeriet ett anslag på 3 miljoner euro. Den statliga finansieringen för verksamhet med läkarhelikoptrar och helikoptrar med medicinsk utrustning är lika stor som 2017, dvs. cirka 29 miljoner euro. Ett anslag på 5,3 miljoner euro föreslås för ersättningar som betalas till kommunerna för kostnader för brådskande socialvård till personer som uppehåller sig illegalt i landet.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 294 miljoner euro för den kommunala social- och hälsovården. Det är 112 miljoner euro mer än 2017. Ökningen beror huvudsakligen på det tilläggsanslag på 100 miljoner euro som föreslagits för pilotförsök med valfrihet. Statsandelarna för ordnandet av kommunernas basservice ingår i finansministeriets anslag och är år 2018 cirka 8,43 miljarder.

Beloppet av sjukdagpenning, föräldradagpenning och rehabiliteringspenning höjs

Sjukdagpenningens, föräldradagpenningens och rehabiliteringspenningens minimibelopp höjs så att dagpenningarnas nettobelopp är tillräckligt stora för att stödmottagarna inte ska behöva grundläggande utkomststöd. Detta skapar klarhet när det gäller ansökan om utkomststöd. Höjningen av minimidagpenningarna ökar statens utgifter med 8 miljoner euro 2018. Självrisktiden för företagarnas sjukdagpenning förkortas till en dag. Detta finansieras genom en höjning av den dagpenningspremie som tas ut hos företagare.

Reseersättningarna och förmedlingen av resor reformeras till följd av att taxitrafiken öppnas för konkurrens.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 2,1 miljarder euro för finansiering av sjukförsäkringen. Det är 144 miljoner euro mer än 2017. Tillägget föranleds huvudsakligen av konkurrenskraftsavtalet. Sänkningen av arbetsgivares socialskyddsavgift och lindringen av avgiftsbelastningen på de löntagare som har de lägsta inkomsterna ökar behovet av finansiering med 112 miljoner euro jämfört med 2017.

Pensionerna höjs

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 4,6 miljarder euro för pensioner. Det är 92 miljoner euro mer än 2017.

För höjning av garantipensioner anvisar ministeriet 8,8 miljoner euro. Garantipensionen höjs med uppskattningsvis 8 euro per månad. Också grunddelen av vårdbidraget för pensionstagare höjs till ca 70 euro per månad. Detta får en kostnadseffekt på 10 miljoner euro. Stödet hjälper funktionshindrade eller långvarigt sjuka personer att klara av sitt dagliga liv.

Social- och hälsovårdstjänsterna för unga reformeras

Social- och hälsovårdstjänsterna för unga reformeras i enlighet med ungdomsgarantin. Social- och hälsovårdsministeriet anvisar 1,5 miljoner euro för detta. För de spetsprojekt som ingår i regeringens prioriterade område välfärd och hälsa anvisar ministeriet dessutom 51 miljoner euro för 2018. Det är 0,8 miljoner euro mer än 2017. Spetsprojekten omfattar bl.a. försök med servicesedlar och basinkomst, utvärdering av en bosättningsbaserad fördelning av den sociala tryggheten, ett program för utveckling av barn- och familjetjänster, ett projekt där hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras, ett projekt som främjar hälsa och välfärd och minskar ojämlikhet samt ett projekt som främjar partiellt arbetsföras sysselsättning.

Social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna

Den finansiering som riktas till beredningen av och stödet till social- och hälsovårdsreformen hör till finansministeriets anslag som ministerierna använder gemensamt.  Ministerierna föreslår ett anslag på sammanlagt 240,2 miljoner euro för det nationella stödet till social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen, för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och tjänsterna samt för de IKT-investeringar som landskapens tjänster och de nationella tjänsterna förutsätter.

Hälsa och funktionsförmåga främjas

För främjande av hälsa och funktionsförmåga föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 36 miljoner euro. Det är 1,6 miljoner euro mer än 2017. Ministeriet föreslår också en höjning på 0,8 miljoner euro i finansieringen av kompetenscentrumen inom det sociala området och en höjning på 0,8 miljoner euro i anslaget för hälsofrämjande. På så sätt tryggas hälsofrämjandet och utvecklingen av det sociala området i social- och hälsovårdsreformen.

Veteraner stöds på flera olika sätt

För stöd till veteraner föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 181,2 miljoner euro. Av anslaget anvisas 88 miljoner euro för ersättningar för skada ådragen i militärtjänst, 40 miljoner euro för driftskostnader för krigsinvalidernas inrättningar, 12,6 miljoner euro för fronttillägg och 32,7 miljoner euro för rehabilitering av frontveteraner.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår dessutom ett anslag på 6,7 miljoner euro för rehabilitering av makar till krigsinvalider, av änkor och krigsänkor och av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater. Som statlig ersättning för vården av personer som lidit skada av krigen föreslår ministeriet 1,3 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår också att frontunderstödet till estländska frivilliga frontsoldater höjs från 590 euro till 2 000 euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 16,3 miljoner euro jämfört med nivån året innan, och uppgår till 146 miljoner euro. Avdraget föranleds av en ändring i behovskalkylen. För förvaltningsutgifterna för avbytarservicen föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 16,1 miljoner euro. I detta ingår det anslag på 1 miljon euro som anvisas för att stödja lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete. Tillägget hör samman med jordbrukets krispaket.

Understöd till sammanslutningar och stiftelser

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 358 miljoner euro för understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd.

Ytterligare information  

Kari Synberg, specialmedarbetare, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
Niina Perälä, specialmedarbetare, tfn 0295 163 107 (allmänna frågor)
Hanna-Maija Kause, specialmedarbetare, tfn 0295 163 109 (allmänna frågor)
Riikka Pirkkalainen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 110 (allmänna frågor)
Jaana Koski, avdelningschef, tfn 0295 163 519 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0295 163 338  (social- och hälsotjänster)  
Veli-Mikko Niemi, avdelningschef, tfn 0295 163 425 (välfärd och hälsa)
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsärenden)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget)
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Mikko Nygård, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 291 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring)
Jaana Huhta, direktör, tfn 0295 163 407 (familje- och socialfrågor)
Merja Mustonen, direktör, tfn 0295 163 116 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Minna Liuttu, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)

Annanstans på webben

Finansministeriets förslag till statsbudget för 2018 (FM) (på finska)

Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2018 (på finska)