FI SV EN

Riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken godkändes

Undervisnings- och kulturministeriet 12.10.2017 13.22
Pressmeddelande
Riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken godkändes

Den 12 oktober fattade statsrådet ett principbeslut om åtgärder för att främja uppväxt- och levnadsvillkoren för unga under den återstående regeringsperioden. Det riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken är enligt den nya ungdomslagen ett tväradministrativt program som godkänns som statsrådets principbeslut vart fjärde år. Eftersom ungdomslagen ändrades under regeringsperioden har det nya programmet utarbetats för åren 2017–2019.

”Vi behöver en ambitiös och lösningsorienterad ungdomspolitik som strävar efter att förbättra de ungas vardag. Programmets kärna handlar om att främja ungas påverkningsmöjligheter, att utveckla hobbymöjligheterna, att stärka färdigheterna för arbetslivet och ett självständigt liv samt att förebygga problem med den mentala hälsan”, säger minister Sampo Terho som ansvarar för ungdomsfrågor i regeringen.

Programmet omfattar alla sådana unga som inte fyllt 29 år som avses i ungdomslagen. Fokusområdena har dock valts ut så att de särskilt riktar in sig på att utveckla levnadsvillkoren för dem som befinner sig i ungdomsårens kärnområde, dvs. unga i åldern 12-25 år. 

I programmet fokuserar man på att genomföra regeringens riktlinjer ur ett tväradministrativt ungdomspolitiskt perspektiv. I genomförandet av programmet deltar förutom undervisnings- och kulturministeriet även justitie-, social- och hälsovårds-, inrikes-, arbets- och närings-, miljö- och försvarsministeriet. Målen i det riksomfattande programmet ska nås i första hand genom att förankra det ungdomspolitiska tänkandet i olika förvaltningsområdens grundverksamhet.

Fem nationella ungdomspolitiska mål 

Programmet fastställer fem centrala ungdomspolitiska mål för regeringsperioden:

  1. Varje barn och ung person ska ha möjlighet till åtminstone en hobby som intresserar dem,
  2. De ungas sysselsättningsfärdigheter har stärkts,
  3. De ungas möjligheter till delaktighet och att påverka ska utökas,
  4. Allt färre unga har mentala problem, tack vare det förebyggande arbetet.
  5. Varje ung person får tillräckligt med information och annat stöd för ett självständigt boende

Programmet omfattar 20 åtgärder. Fritidsmöjligheterna för barn och unga förbättras bl.a. med ett projekt som ökar tillgången till lokal idrottsverksamhet med låg tröskel. I projektet fästs särskilt uppmärksamhet vid idrottande som inte innehåller något tävlingsmoment, samt vid att nybörjargrupper ska ges möjlighet att bättre än hittills utnyttja lokaler som tillhör läroanstalter för hobbyverksamhet. 

”Varje barn och ung person ska ha möjlighet att utöva en intressant hobby med låg tröskel. Vi måste förhindra att hobbyer avbryts till exempel på grund av var man är bosatt och på grund av familjens ekonomiska situation”, säger minister Sampo Terho.

Ungas förutsättningar att få jobb förbättras bl.a. så att verksamheten för de mångsektoriella Navigator-tjänsterna tryggas som en del av landskapsreformen och så att man erbjuder riksomfattande stöd för att utveckla tjänsterna. 

”Vi stärker företagarfostran i läroanstalterna. Framöver ska även den kompetens som ungdomar förvärvat i frivillig-, hobby- och organisationsverksamhet identifieras, erkännas och utnyttjas för att bättre än tidigare stöda sysselsättningen bland unga”, säger minister Terho.

För att stöda ungas deltagande förbättrar man myndigheternas förmåga att höra unga, till exempel genom att producera material om hörande av unga. Samarbetet med organisationer som företräder unga intensifieras. Tjänstemännen ska utbildas så att unga får verkliga möjligheter att påverka allt fler beslut.

”Målet är att de unga bättre än tidigare kan delta i beslutsfattandet i frågor som är viktiga för dem själva och att det i varje kommun finns ett ungdomsfullmäktige eller någon motsvarande påverkningsgrupp. Elevernas samhälleliga färdigheter stärks med hjälp av de två extra årsveckotimmarna som anvisats för undervisning i samhällslära”, säger Terho.

Ungas mentala hälsa stöds genom att förebygga problem. I programmet stärks olika verksamhetsmodeller som anses vara lovande samt betonas mentalhälsokompetensen som en del av skolornas elevvård.

”Vi strävar efter att allt färre unga behöver drabbas av skolmobbning och att ungas mentala hälsa stärks”, säger Terho.

Ungas möjligheter att leva och bo självständigt stöds. Tyngdpunkter i verksamheter är förhindrandet av vräkning av unga och stärkandet av den individuella styrningen för boendet.

Riktlinjer för Finlands internationella och europeiska ungdomspolitiska mål

Det riksomfattande programmet fastställer också Finlands mål i det europeiska och internationella samarbetet på ungdomsområdet. Målet i det europeiska och internationella samarbetet är att utveckla ungdomsarbetets kvalitet genom att satsa på ungdomsarbetarnas kompetens, nätverkande och utbyte av god praxis, på utveckling av det digitala ungdomsarbetet samt på att producera information om ungdomsområdet.

Uppgifterna för de nya kompetenscentren fastställs

Programmet anger även uppgifterna för kompetenscentren på ungdomsområdet som ska bildas enligt den nya ungdomslagen. Med riksomfattande kompetenscentrum på ungdomsområdet avses enligt ungdomslagen en sammanslutning som i hela landet utvecklar och främjar kompetensen och sakkunskapen på ungdomsområdet.

Ett kompetenscentrum kan även bildas av ett konsortium som består av två eller flera sammanslutningar. Kompetenscentren bildar tillsammans med regionförvaltningsverken samt de lagstadgade statens ungdomsråd och understöds- och utvärderingskommissionen ett tätt nätverk som stöder undervisnings- och kulturministeriet och stärker kompetensen och utvecklingen på området samt informationsgången inom sammanslutningar på ungdomsområdet.

Verksamheten för kompetenscentren på ungdomsområdet har fyra fokusområden: 1) ungas delaktighet, 2) att höja de ungas sociala kompetens, 3) ungdomsarbete på webben och informations- och rådgivningstjänster för unga och 4) utveckling av ungdomsarbetets kvalitet och metoder. Därtill kan kompetenscentren även genomföra andra fokusområden i det riksomfattande programmet.  Undervisnings- och kulturministeriet godkänner kompetenscentren som berättigade till statsbidrag åren 2018–2019, framöver är avsikten att kompetenscentren utses för en period på fyra år. Kompetenscentrens rätt till statsbidrag och finansieringen av dem, dvs. beviljandet av statsunderstöd, är beroende på prövning och processen innefattar flera steg.

Mer information: 

– specialmedarbetare Toni Ahva, tfn 02953 30340

– enhetschef Georg Henrik Wrede, tfn 02953 30345

– specialplanerare Mikko Cortés Téllez, tfn 02953 30080

– kulturrådet Seija Astala (europeiska och internationella mål), tfn 02953 30066

– överinspektör Emma Kuusi (kompetenscentrum på ungdomsområdet), tfn 02953 30172