Asylpraxisen har förenhetligats med praxisen i andra EU-länder

Diskrimineringsombudsmannen publicerade i dag en pilotundersökning om Migrationsverkets beslut om internationellt skydd 2015–2017. Enligt forskarna har man i utredningen gått igenom beslut som somrarna 2015 och 2017 fattades för irakier i åldern 18–34.

Enligt undersökningen har beslutspraxisen och antalet beviljade tillstånd ändrats när det gäller irakier. Detta är sant: Under de nämnda åren påverkades asylbeslutsfattandet av en internationell jämförelse som verket gjorde utifrån regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram i slutet av 2015.

Till följd av åtgärdsprogrammet försökte verket förenhetliga beslutspraxisen när det gäller internationellt skydd i synnerhet med praxisen i Sverige. Sverige är ett jämförbart nordiskt land, samma EU-normer i fråga om beslutsfattandet i asylfrågor är bindande också för Sverige.

EU strävar efter att skapa ett fungerande gemensamt asylsystem i Europa. Det centrala målet med systemet är att gemensamma normer tillämpas enhetligt. Detta har eftersträvats också i Finland när man har konstaterat att den nationella tillämpningspraxisen i fråga om EU-normer klart avviker från praxisen i andra EU-länder.

Säkerhetsläget i utreseländerna bedöms

I regeringens åtgärdsprogram förpliktades Migrationsverket också att bedöma säkerhetsläget i de centrala utreseländerna (Irak, Afghanistan, Somalia) och att i beslutsfattandet se över möjligheten till internflykt.

När säkerhetsläget bedöms, bedömer man om det i utreseländerna finns områden för alternativt skydd dit ingen kan återsändas. Enligt bedömningen av säkerhetsläget hösten 2015 hade säkerhetssituationen i många områden i Irak lättat. Tidigare beviljades t.ex. alla som kom från södra eller mellersta Irak minst ett uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd. Denna praxis avvek från praxisen i vårt jämförelseland Sverige.

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde Migrationsverkets nya tillämpningspraxis i fråga om irakier i november 2016 (HFD:2016:194 och HFD:2016:193).

Flera aspekter måste beaktas i jämförelsen

Genom att undersöka beslut som fattats under en viss kort period kan man ännu inte dra några definitiva slutsatser av huruvida det har skett ändringar i godkännandet av sökandes motiveringar. För detta ändamål bör man också undersöka protokoll över asylsamtal och innehållet i samtalen. Det vore dessutom bra att granska förvaltningsdomstolars beslut.

– Denna utredning var visst begränsad, men alla undersökningar är mycket välkomna, och vi måste ständigt vara uppmärksamma och bedöma om vår asylprocess fungerar i enlighet med lagar och principer om mänskliga rättigheter, konstaterar inrikesminister Kai Mykkänen.

Asylansökningarna behandlas och avgörs alltid individuellt. Migrationsverket och beslutsfattandet i asylfrågor har alltid som mål att internationellt skydd ges till dem som behöver det.

Ytterligare information:

Riitta Koponen, lagstiftningsdirektör, tfn 0295 488 610, [email protected] (torsdagen 22.3)
Jorma Vuorio, överdirektör, tfn 0295 488　600, [email protected] (fredagen 23.3)