Undersökning: De irakiska flyktingar som kommit till Finland är en varierande grupp
De irakier som bor i Finland är politiskt, etniskt och religiöst sett en mycket polyfon skara som ger upphov till motsägelsefulla tolkningar av sitt hemland, sin kultur och orsakerna till konflikterna i hemlandet. Dessa indelningar påverkar också livet för de irakier som bor i Finland, eftersom människor som hör till olika grupper möts i vardagen, till exempel som grannar.
Uppgifterna framgår av en forskningsrapport, publicerad den 30 augusti 2016, som utreder bakgrunden och nuläget för irakiska flyktingar. Kompetenscentrumet för integrationsfrämjande vid arbets- och näringsministeriet beställde rapporten av socialantropolog Marko Juntunen, som är insatt i arabländer och islam. Rapporten betjänar bland andra sakkunniga i migration som möter irakier i sitt arbete.
Mångfalden har inverkan på anpassningen till Finland
Efter att Saddam Husseins regim föll år 2003, splittrades Irak till etniska, stambaserade och religionsbaserade grupper som strider sinsemellan. I landet uppstod ett allvarligt tomrum när det gäller säkerhet och snart ledde den religionssamfundsbaserade och etniskt förankrade politiken till våldsamheter och omfattande folkomflyttningar. Efter ockupationen har Irak lidit en kontinuerlig ond cirkel av våld, som blev allt mer blodig när IS erövrat stora områden i de nordvästliga delarna av Irak år 2014.
Enligt undersökningen är det på grund av Iraks motstridiga och våldsamma historia svårt för irakier att skapa organisationer som förenar alla dessa grupper i Finland. En av de största skiljelinjerna utgörs av religion och den betydelse som religionen har för gruppen. En del av irakierna i Finland stöder att identiteten förankras i religionen och en del kämpar mot detta. En del undviker deltagande, eftersom de upplever att det är riskfyllt att berätta sin åsikt i den rådande situationen.
Sociala medier styrde flyktingar
År 2015 kom nästan 32 500 asylsökande till Finland för att få internationellt skydd. Av dem var över 60 procent irakier. Enligt undersökningen var irakier intresserade av Finland bland annat därför att landet anses vara ett tryggt samhälle där mänskliga rättigheter respekteras.
I sin rapport beskriver Juntunen också det nya kommunikationsrelaterade fenomenet i anslutning till flyktingsituationen år 2015, där informationen i sociala medier i stor grad styrde migrationen. Till dem som blivit kvar i Irak gavs information, anvisningar och råd såväl som information om rutter och därmed relaterade risker till exempel via Facebook.
Rapporten, som baserar sig på intervjuer och etnografiska observationer, behandlar orsakerna till flyktingskapet, reserutterna samt integrationen för irakier som kommit till Finland redan tidigare såväl som för irakier som kommit under de senaste åren. Rapporten kan läsas på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen www.tem.fi/julkaisut (på finska).
Ytterligare upplysningar:
forskare Marko Juntunen, Tammerfors universitet, tfn 050 3186 103
utvecklingschef Tarja Rantala, ANM, tfn 029 504 7101