Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

De etniska samfundens förbehållsamma budskap blir inte trodda

Utrikesministeriet
Utgivningsdatum 9.2.2017 14.21 | Publicerad på svenska 9.2.2017 kl. 14.30
Pressmeddelande

Pressmeddelande 32/2017
9.2.2017

Enligt en undersökning som utrikesministeriet beställt försöker olika etniska samfund i Finland ge en realistisk bild av Finland i kontakten med sina gamla hemländer. I hemländerna tror man emellertid inte alltid på detta budskap, särskilt inte de som är potentiella asylsökande. Det är svårt att rubba tron på en ljusare och bättre framtid i Europa. Det faktum att det överhuvudtaget finns en diaspora och människor från hemlandet som har ett liv i Finland är ett bevis på att man kan klara sig och ha framgång. Denna tanke står i konflikt med de mycket förbehållsamma berättelser som diasporan förmedlar.

”De frågar om det är möjligt att få jobb där [i Finland]. Jag berättar att jag bott i Finland i nästan 30 år och varit arbetslös i tio. De tror inte på mig. […] För dem är det en konflikt. De lyssnar, men de tror inte.

Undersökningen om vilka tankar personer från andra kulturer förmedlar om att söka asyl och hur de kommunicerar baserar sig på djupintervjuer med 15 företrädare för invandrargrupper i Finland. Ytterligare information samlades in med hjälp av en enkät på internet. Totalt 76 personer som kommit till Finland från Irak, Afghanistan och Somalia svarade på webbenkäten. På grund av den lilla mängden respondenter är resultatet inte statistiskt pålitligt, men det ger en fingervisning om diasporans meddelanden till sina forna hemländer, vad, var och hur de kommunicerar. Det framkom också tankar om asylsökandes motiv, alternativ och felaktiga uppfattningar.

”Det uppstår missförstånd när [de som bor i mitt förra hemland] inte har någon kunskap, de har bara hört att den och den familjen rest till Finland. De har inte haft en möjlighet att ställa frågor [...] och sedan börjar de förmoda saker. När de inte har något verklig uppfattning om hur det är, hittar de själva på.”

Av resultatet framgår att de populäraste sätten att hålla kontakt mellan diasporan och ursprungsländerna är sociala medier, till exempel Facebook, Viber och WhatsApp. Utredningen tyder på att människor i allmänhet söker asyl på grund av otrygghet och brist på framtidsutsikter. Enligt de som svarat gäller ett av de största missförstånden det finska språket. I ursprungsländerna förstår man inte alltid vikten av att lära sig finska och hur svårt det är. Man förstår inte heller alltid förutsättningarna för att få asyl eller familjeåterförening, och riskerna till exempel under resan är inte heller alltid klara.

Det finns många som ger sig av och väljer fel sätt. De har pengar och utbildning, de skulle ha en möjlighet att komma som arbetskraft [istället för asylsökande]. Varför kan man inte studera grunderna i finska i sitt hemland och sedan komma till Finland? Människor betalar en massa och riskerar sina liv.”

Undersökningen av Kantar TNS är en del av bakgrundsarbetet till utrikesministeriets kommunikation riktad till ursprungsländerna för asylsökande. Syftet med kommunikationen är att dämpa den omotiverade migrationen till Finland genom att erbjuda korrekt information om Finland och Finlands asylprocess.

Citaten är ur presentationen av Kantar TNS.

Presentation av Kantar TNS (på finska)

Ytterligare information: Rim Mezian, kommunikationsplanerare, tfn 0295 351 905

Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].

 
Tillbaka till toppen