Finland modelland för återvinning av näringsämnen – Egentliga Finland näringsämnesneutralt landskap
Finlands regerings löfte om att se till att god status uppnås i Skärgårdshavet senast 2020 uppfylls genom effektivare återvinning av näringsämnen. Målet är att Egentliga Finland ska bli ett näringsämnesneutralt landskap. Vid NTM-centralen i Egentliga Finland startas ett projekt bland de näringsämnesneutrala kommunerna, inom vilket en modell för och en pilottillämpning av återvinning och utnyttjande av näringsämnen ska utvecklas. De som drar mest nytta av detta är invånarna i Östersjöområdet och särskilt Skärgårdshavet. Modellen kan också tillämpas inom andra områden. Redan nu deltar också kommuner i Satakunta i projektet.
Projektet är ett exempel på hur man kan gå framåt i återvinningen av näringsämnen och i vattenskyddet. Det har talats mycket om saken, men nu är tidpunkten gynnsam för praktiska gärningar. Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo och miljöminister Sanni Grahn-Laasonen framhäver samarbetet mellan sina förvaltningsområden, med hjälp av vilket man framskrider konkret. Ministrarna utlovar öronmärkt finansiering för att främja cirkulär ekonomi inom återvinningen av näringsämnen. Den fås inom det nya landsbygdsprogrammet och inom programmet för återvinning av näringsämnen (Raki) som startar under början av året.
Minister Petteri Orpo: Vi behöver ett nytt tänkande och nya rutiner
Det långsiktiga arbetet för att skydda vattnen har åstadkommit resultat. Exempelvis har vi nått långt i gödslingen av åkrarna. Återvinningen av näringsämnen måste emellertid göras effektivare särskilt inom regioner med mycket husdjursgårdar. – Målet är en avkastande inhemsk matproduktion som använder naturresurserna förnuftigt och vars kvalitet konsumenten kan lita på, säger Orpo.
Orpo efterlyser praktiska gärningar. De viktigaste redskapen för återvinning av näringsämnen samt för vatten- och miljöskydd ingår i det nyligen godkända programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Det erbjuder stöd för olika slags utvecklingsprojekt, investeringar och företag samt för miljöarbetet inom jordbruket. Effekterna av det omfattande landsbygdsprogrammet på över 8 miljarder euro förstärks genom att man öronmärker tre miljoner euro i projekt- och företags-stödfinansiering för återvinning av näringsämnen och vattenskydd i Egentliga Finland.
Tanken att den enas avfall är den andras råvara måste främjas. – Vi har en mängd oanvända möjligheter, men också föregångare vars arbete vi måste stöda, understryker Orpo. – Mycket hänger på det att vi samarbetar fördomsfritt. – Exempelvis ingår en lokal decentraliserad energiproduktion i hela den cirkulära ekonomin, och den kan ha stor betydelse för den regionala ekonomin, påpekar Orpo.
Minister Sanni Grahn-Laasonen: Vi förbinder oss att åstadkomma en förändring
Ett stopp för eutrofieringen av Östersjön förutsätter att vi kännbart minskar den näringsämnesbelastning som hamnar i havet. Miljöminister Sanni Grahn-Laasonen påminner att Finland tillsammans med de andra Östersjöstaterna bär ansvar för Östersjöns framtid.
– För att Östersjöns tillstånd ska kunna förbättras genom en minskad näringsbelastning krävs det engagemang och många slags effektiva åtgärder. Finland måste sköta sin egen andel för att också kunna kräva mycket av andra. Eftersom Skärgårdshavet fortfarande är ett särskilt problemområde vars vattenstatus till största delen bara är måttlig, har våra åtgärder i tillrinningsområdet störst verkan, säger miljöminister Sanni Grahn-Laasonen.
I projekten inom Raki-programmet, som gäller främjande av återvinningen av näringsämnen och förbättring av Skärgårdshavets tillstånd, har nya gödselfabrikat och -metoder utvecklats med syfte att minska belastningen i Skärgårdshavets tillrinningsområde.
– Resultaten har varit lovande. Ny teknologi och nya verksamhetssätt kan ge resultat inom vatten-skyddet och en innovativ återvinning av näringsämnen. Följande steg är att se till att den bästa praxisen sprids. I bästa fall kan vi utöver renare vatten i Östersjön och i de närliggande vattendra-gen också få till stånd ny företagsverksamhet som även har internationell efterfrågan. Återvinningen av näringsämnen utgör en del av Finlands bioekonomiska strategi och programmet för en grön ekonomi. Finland bör bli ett modelland för återvinning av näringsämnen, säger Grahn-Laasonen.
Genom Raki-programmet har närmare tre miljoner euro årligen beviljats i projektfinansieringar un-der den nuvarande regeringsperioden. Ansökningsomgången 2015 inleds enligt planerna under vårvintern.
Det viktiga samarbete som gäller Östersjön och dess tillrinningsområde och som baserar sig på ett statsfördrag sker inom kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, HELCOM.
– Målet är att uppnå god status i den marina miljön senast 2021. HELCOM:s resultat är precis så goda som vad staterna beslutar om och genomför tillsammans. Finland bör vara en aktiv aktör också i det internationella samarbetet för Östersjöns bästa, påminner Grahn-Laasonen.
Varumärket näringsämnesneutral ger mervärde för regionen, betydelsen av samarbete framhävs ytterligare
Med näringsämnesneutral avses ett så effektivt utnyttjande av näringsämnena som möjligt. I projektet vid NTM-centralen i Egentliga Finland skapas varumärket näringsämnesneutral kommun, vilket uttrycker ett löfte om att utnyttja och återvinna näringsämnena effektivare. Näringsämnesne-utralitet medför kostnadsnytta och positiv synlighet för kommuner och företag. Framför allt ökar den regionens attraktivitet för företagsverksamhet och boende. Framför allt minskar näringsämnesbelastningen och man sparar på de icke-förnybara naturresurserna, särskilt fosfor.
Målen och kriterierna för näringsämnesneutraliteten kommer kommunerna och de övriga aktörerna tillsammans överens om. Pilotkommunerna har en central ställning. Utom för kommunerna erbjuds en viktig roll för aktörer inom industrin, jordbruksproducenter, övriga aktörer som producerar och använder näringsämnen samt hushåll.
Mål sätts åtminstone för näringsämnena i reningsverkens slam, industrinäringsämnena samt för näringsämnena och deras utnyttjande på husdjurs- och växtodlingsgårdar, i glesbebyggelsens avloppsvatten, i biogasanläggningar, i bioavfall samt inom båtlivet. Syftet är också att lyfta fram miljöaspekter i kriterierna för upphandlingar.
Det måste vara ekonomiskt lönsamt att återvinna näringsämnena effektivare och det ska alltid ske i enlighet med hållbar användning av miljön och naturresurserna. Vi hoppas att projektet ger goda erfarenheter av resursförnuftigt handlande och cirkulär ekonomi både för inhemskt och för interna-tionellt bruk.
Ytterligare information:
Mirja Koskinen, chef för enheten Vattendragens tillstånd vid NTM-centralen i Egentliga Finland, tfn 0295 022 886
Marja-Liisa Tapio-Biström, konsultativ tjänsteman vid jord- och skogsbruksministeriet, [email protected], tfn 02951 62400
Miljöministerns specialmedarbetare Aino Salo, miljöministeriet, [email protected], tfn. 050 306 9599
Överinspektör Anni-Kaisa Karhunen, miljöministriet, [email protected], tfn 0295 250 376