Europeiska rådet diskuterade giftattacken i Storbritannien och frihandel

Huvudteman för EU:s stats- och regeringschefers sammanträde i Bryssel den 22 och den 23 mars var Förenta staternas beslut i fråga om tullavgifter samt stödet till Storbritannien med anledning av giftattacken i Salisbury.

Vid sitt möte på fredag morgon diskuterade EU:s stats- och regeringschefer vikten av frihandel. Under natten hade EU-länderna fått besked om att Förenta staterna än så länge inte kommer att införa tullavgifter som gäller dem.

”Nyheten är förstås positiv men undanröjer inte problemet. EU-länderna måste starkt förespråka fri och rättvis handel för att skapa tillväxt och arbetsplatser. EU måste snabba upp de pågående handelsförhandlingarna med till exempel Japan och Singapore samt Mercosur-länderna i Sydamerika”, sade statsminister Juha Sipilä.

EU:s stats- och regeringschefer gav sitt starka stöd till Storbritannien med anledning av giftattacken i Salisbury. De delade åsikt med den brittiska regeringen om att Ryssland är ansvarig för attacken och att det inte finns någon annan trovärdig förklaring. Det fattades också beslut om att EU ska kalla hem sin ambassadör i Moskva för konsultation.

”Händelsen i Salisbury visar att vi fortfarande måste stärka vår beredskap att motverka hybridhot. Jag framförde att de EU-länder som ännu inte är medlemsländer i kompetenscentret för motverkande av hybridhot i Helsingfors ska bli det. Också premiärminister May lyfte fram Finlands aktiva arbete inom området”, berättade statsminister Sipilä.

Vid ett separat eurotoppmöte diskuterade euroländernas stats- och regeringschefer utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen EMU. I diskussionen framhävdes särskilt möjligheten till en gemensam finansieringskapacitet, inklusive en så kallad konjunkturfond och åtgärder för en bättre ekonomisk politik och finanspolitik i euroområdet.

”Finland fastställde sin ståndpunkt redan i ett tidigt skede och vi har likasinnade länder vid vår sida”, konstaterade statsminister Sipilä.

”I mitt anförande understödde jag också Nederländernas förslag om att konkurrenskrafts- och finansministrarna ska samarbeta för att förbättra euroområdets konkurrenskraft. Bristen på marknadsdisciplin och skillnaderna i euroländernas konkurrenskraft är centrala problem i vår monetära union”, sade statsminister Sipilä.

”För att konkreta resultat ska kunna nås måste arbetet för att utveckla EMU allt starkare fokuseras på minimering av bankunionens risker och utveckling av Europeiska stabilitetsmekanismen. Vi måste framför allt förebygga överskuldsättning och skapa förfaranden för skuldreglering”, konstaterade statsminister Sipilä.

”Vi understöder dock inte förslagen om en gemensam mekanism för konjunkturutjämning och en separat eurobudget. Vi behöver inga nya finansieringskapaciteter. I stället ska euroländerna under goda tider bygga upp ekonomiska buffertar, vilket ger finanspolitiken mer spelrum under lågkonjunkturer. Det här gäller också Finland”, sade statsminister Sipilä.

Europeiska rådet sammanträdde också utan Storbritannien och fick en lägesrapport om förhandlingarna om Storbritanniens utträde. Stats- och regeringscheferna konstaterade att förhandlingarna har framskridit väl. Ingenting ska dock betraktas som avgjort innan man har avtalat om alla frågor. Stats- och regeringscheferna antog också ytterligare riktlinjer för ramarna för EU:s och Storbritanniens framtida relationer. Utifrån dessa riktlinjer kan Europeiska kommissionen nu inleda diskussionen om de framtida relationerna.

På torsdagen diskuterade Europeiska rådet kommissionens förslag om digital beskattning. Finland understöder en internationell lösning som också omfattar områden utanför EU. Enligt statsminister Sipilä är det viktigt att avgöra frågan om äganderätt till data. Problemen med beskattningen och äganderätten till data är frågor som statsminister Sipilä lyfte fram redan förra veckan när Europeiska rådets ordförande Donald Tusk besökte Finland.

Europeiska rådet beslutade också att be kommissionen om en lägesrapport om problemen på den inre marknaden. Finland är ett av de länder som aktivt drivit frågan. Den inre marknaden kommer att vara en av de viktigaste frågorna under Finlands kommande EU-ordförandeskap.

”Betydelsen av att utveckla den inre marknaden kan inte överbetonas”, konstaterade statsminister Sipilä.

Ytterligare information: Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319, Riikka Pakarinen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 040 580 0833 och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli