Regeringens riktlinjer om åtgärder till stöd för konkurrenskraftsavtalet

Regeringen understöder det förhandlingsresultat om ett avtal för ökad konkurrenskraft som arbetsmarknadens centralorganisationer har uppnått. Förhandlingarna om arbets- och tjänstekollektivavtalen i anslutning till avtalet pågår fortfarande.

Regeringen anser att konkurrenskraftsavtalet är viktigt för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i Finland. Regeringen hoppas att avtalet blir så omfattande som möjligt och att det träder i kraft. Beslutet ligger i arbetsmarknadsparternas händer.

Regeringen har bedömt konkurrenskraftsavtalets konsekvenser för sysselsättningen, tillväxten och den offentliga ekonomin i Finland. Bedömningen påverkas av avtalets slutliga omfattning. Dessutom beaktar regeringen att arbetsmarknadens centralorganisationer har uppnått enighet om den så kallade finländska modellen, som gäller lönerna, och att de lokala avtalen framskrider inom de branscher där man har uppnått förhandlingsresultat i enlighet med konkurrenskraftsavtalet.

Om konkurrenskraftsavtalet blir tillräckligt omfattande och träder i kraft är regeringen beredd att understöda lösningen genom följande åtgärder:

1. Regeringen för inte vidare propositionen om åtgärder som stärker kostnadskonkurrenskraften.

2. Regeringen genomför inte den villkorliga listan med ytterligare besparingar och skatteförhöjningar i enlighet med bilaga två till regeringsprogrammet.

3. Regeringen lindrar beskattningen av förvärvsinkomster i alla inkomstklasser i proportion till avgiftshöjningarna i konkurrenskraftsavtalet i enlighet med följande villkor:

• Om konkurrenskraftsavtalet blir tillräckligt täckande och träder i kraft, lindrar regeringen beskattningen av förvärvsinkomster med 315 miljoner euro i statsbudgeten för 2017. Enligt finansministeriets bedömning är detta tillräckligt för att kompensera för de konsekvenser som avgiftshöjningarna i konkurrenskraftsavtalet får för de skattskyldiga 2017.
• Om omfattningen av konkurrenskraftsavtalet överskrider 85 procent höjs skattelättnaderna med 100 miljoner euro till sammanlagt 415 miljoner euro.
• Om omfattningen av konkurrenskraftsavtalet överskrider 90 procent höjs skattelättnaderna med ytterligare 100 miljoner euro till sammanlagt 515 miljoner euro.

4. När det gäller beskattningen åren 2018 och 2019 strävar regeringen i enlighet med regeringsprogrammet efter att beskattningen av löneinkomster inte skärps på någon inkomstnivå. Vid bedömningen av skattebesluten för dessa år beaktar regeringen som en positiv faktor om:

• Man inom de branscher som i detta skede stannar utanför konkurrenskraftsavtalet kommer överens om arbetsmarknadslösningar i enlighet med konkurrenskraftsavtalet.
• Lösningarna vid den förhandlingsrunda på förbundsnivå som startar hösten 2017 stärker Finlands konkurrenskraft och sysselsättningen i Finland.

De skattelättnader som beror på arbetsmarknadslösningarna kan då under regeringsperioden sammanlagt komma nära målet på en miljard euro.

Regeringen beaktar i allt beslutsfattande de finanspolitiska målsättningarna i regeringsprogrammet samt EU:s underskotts- och skuldkriterier.

Ytterligare information: Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404, Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236 och Laura Åvall, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 361 7511