Regeringen kompletterar sin proposition om social- och hälsovårdsreformen utifrån grundlagsutskottets utlåtande

Kommentarer från ministerarbetsgruppen för reformer om grundlagsutskottets utlåtande den 29 juni 2017

• Regeringen sätter sig noggrant in i grundlagsutskottets utlåtande och förbereder sig för att utan dröjsmål göra de korrigeringar som grundlagsutskottet förutsatt genom en kompletterande proposition.
• Arbetet med social- och hälsovårdsreformen fortgår målmedvetet. Reformen är nödvändig för att trygga fungerande social- och hälsovårdstjänster på ett jämlikt sätt och för att minska hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna.
• Regeringen kommer att genomföra social- och hälsovårds- och landskapsreformen som en helhet från och med den 1 januari 2019. Valfriheten ingår i denna helhet.
• Regeringen fäster uppmärksamhet vid att grundlagsutskottet inte i princip ser social- och hälsovårdsreformens grundpelare i fråga om landskapens organiseringsansvar, finansieringen eller valfriheten som problematiska. Detsamma gäller metoderna för att förverkliga valfriheten, dvs. social- och hälsocentralerna, mun- och tandvårdsenheterna, kundsedeln och den personliga budgeten.
• Kundens valfrihet är en väsentlig del av en modern social- och hälsovård. Valfriheten stärker kundens ställning och möjligheter till inflytande samt stärker och reformerar tjänsterna på basnivå. Fungerande tjänster på basnivå ger de bästa möjligheterna att säkerställa jämlikhet samt att få till stånd besparingar genom förebyggande verksamhet och tjänster som ges i rätt tid. 
• I fråga om bolagiseringsskyldigheten gjorde grundlagsutskottet en annorlunda helhetsbedömning än regeringen och de experter som statsrådet använt sig av. För regeringen har bolagiseringen inte varit ett mål, utan ett medel för att uppnå en smidig och effektiv verksamhet och säkerställa konkurrensneutralitet och tillämpning av EU:s konkurrensrätt. Hur konkurrensneutraliteten ska säkerställas kommer att dryftas vid den fortsatta beredningen. 
• Bolagisering är inte en nödvändig förutsättning för genomförandet av valfrihetsmodellen.
• Grundlagsutskottet konstaterar att det krävs mer tid för att genomföra valfrihetsmodellen. Under den fortsatta beredningen kommer regeringen att analysera behoven av tilläggstid och hur ett slopande av bolagiseringsskyldigheten inverkar på detta.
• Genomförandet av de försök och pilotprojekt som gäller valfriheten kommer att fortsätta. Gällande lagstiftning ger en grund för detta, och i de bestämmelser som gäller försöken med valfrihet kommer det att göras behövliga korrigeringar.
• Vid den fortsatta beredningen kommer regeringen att se till att den kommunala självstyrelsen och den kommunala finansieringsprincipen tryggas i samband med egendomsarrangemangen. Vid den fortsatta beredningen kommer man också att se till att bestämmelserna är tillräckligt exakta och att god förvaltning genomgripande iakttas.
• Det är viktigt att lagberedningen och beredningen av genomförandet i landskapen och på riksnivå fortgår utan avbrott. Ministerarbetsgruppen för reformer fortsätter omedelbart att analysera grundlagsutskottets utlåtande och bereda behövliga korrigeringar. Statsrådet för dialog med riksdagen om det fortsatta arbetet.

Ytterligare information: familje- och omsorgsminister Juha Rehula, tfn 0295 163 535, kommun- och reformminister Anu Vehviläinen, tfn 0295 530 256, inrikesminister Paula Risikko, tfn 0295 418 801, social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila, tfn 0295 163 525, samt understatssekreterare Tuomas Pöysti, tfn 0295 163 012

Grundlagsutskottets utlåtande