Ekonomiska översikten
Stabil tillväxt i Finland

Den finländska ekonomin växer med 1,2 procent i år enligt finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades den 28 april 2017. Den beräknade ökningen av bruttonationalprodukten höjs av att företagens och konsumenternas förtroende förbättrats.

Innevarande års tillväxt påskyndas av att företagens och konsumenternas förtroende förbättrats. Tillväxten vilar på en bredare bas än i fjol. Exporten återhämtar sig också vid sidan av den privata konsumtionen och investeringarna. BNP-tillväxten avtar intill en procent under 2018 och 2019, vilket är förenligt med tillväxtpotentialen på längre sikt.

År 2017 baserar sig tillväxten främst på en omfattande ökning av de privata investeringarna och ökad privat konsumtion tack vare det kraftiga förtroendet. Ökningen av de privata investeringarna hänför sig främst till företagens utvidgnings- och renoveringsinvesteringar samt hushållens planerade bostadsköp. Ökningen av den privata konsumtionen stöds förutom av det kraftiga förtroendet även av att sysselsättningsläget förbättrats. Ökad världsomfattande exportefterfrågan och förbättringen av företagens priskonkurrenskraft bidrar till att förutsättningarna för exporttillväxten förbättras.

Ökningen av den privata konsumtionen kommer att avta 2018 eftersom skatteskärpningarna och den tilltagande inflationen minskar på löntagarnas köpkraft. Investeringarna ökar något snabbare än i år tack vare maskin- och anordningsupphandlingar. Den offentliga konsumtionen kommer dock att minska i likhet med innevarande år, dels på grund av konkurrenskraftsavtalet och dels på grund av anpassningen av den offentliga ekonomin. Exporttillväxten ökar ytterligare.

Konkurrenskraftsavtalet förbättrar den med enhetsarbetskostnaderna mätta priskonkurrenskraften och skapar förutsättningar för exporttillväxt. Avtalets positiva konsekvenser realiseras emellertid med viss fördröjning. Konkurrenskraftsavtalet kommer å andra sidan att försvaga den offentliga konsumtionen år 2017.

Tillväxten inom världshandeln ökar

Utsikterna inom världsekonomin är ljusare än tidigare, men tillväxtutsikterna skyms framför allt av det ökade hotet om protektionism.

Den upplivade världshandeln ökar i viss mån efterfrågan i Finland jämfört med de senaste åren.

Tillväxten förstärks i industriländerna, men ökningen på nästan 4 procent inom världshandeln upprätthålls fortfarande av tillväxtekonomierna.

Tillväxten i Finland kan vara antingen långsammare eller snabbare än man prognostiserat

Den finländska ekonomin kan växa snabbare än väntat ifall de positiva nyheterna från början av året om exporten, produktionen och förtroendet visar sig vara hållbara.

Om hushållens förtroende hålls på en hög nivå kan den privata konsumtionen utvecklas snabbare än väntat, vilket kunde bidra till tillväxten. Det skulle leda till att hushållens redan höga skuldkvot skulle höjas ytterligare.

Riskerna med den privata konsumtionen kan aktualiseras om sysselsättningsutvecklingen förblir svagare än väntat. Konsumtionen skulle påverkas både via inkomstbildningen och konsumenternas förväntningar, vilket kunde öka på konsumenternas försiktighet och leda till en höjning av spargraden.

Långtidsarbetslösheten ökar inte längre

BNP-tillväxten räcker till för att upprätthålla sysselsättningsförbättringen, och antalet arbetslösa minskar långsamt. Arbetskraftskostnaderna sänks till följd av konkurrenskraftsavtalet. De arbetsutbudsökande åtgärder som trädde i kraft vid ingången av 2017 bidrar för sin del till den positiva sysselsättningsutvecklingen.

Sysselsättningen växer med 0,5 procent per år och sysselsättningsgraden höjs till 70 procent år 2019.

Tillväxten räcker inte till för att avhjälpa underskott i de offentliga finanserna

Underskottet i de offentliga finanserna minskar långsamt under de kommande åren. De offentliga finanserna förbättras tack vare tillväxten och regeringens åtgärder, men de räcker inte till för att avhjälpa underskottet. Den förväntade tillväxten genererar inte tillräckligt med inkomster för att finansiera de offentliga utgifterna. Av de sektorer som ingår i den offentliga ekonomin visar statsfinanserna det största underskottet.

Den offentliga skuldens BNP-andel minskade något i fjol. Skuldkvoten kommer emellertid att öka något i år på grund av underskotten i statsfinanserna och inom lokalförvaltningen. Ökningen beräknas upphöra vid decennieskiftet, dock endast tillfälligt. Skuldkvoten utökas av vård- och omsorgsutgifterna som växer på grund av den åldrande befolkningen, och ökningen kommer att vara snabb även på 2020-talet.

Finansministeriets prognos tar i beaktande landskapsreformens konsekvenser för den offentliga ekonomins struktur. Lokalförvaltningens inkomster och utgifter kommer så gott som att halveras till följd av reformen. Eftersom staten finansierar landskapens verksamhet har landskapens ekonomi i denna prognos tekniskt sett räknats som en del av statsförvaltningen i nationalräkenskaperna. En separat landskapsprognos utarbetas senare.

Målet med social- och hälsovårds- och landskapsreformen är att spara ca 3 miljarder euro på längre sikt. De långsiktiga besparingarna kan inte uppskattas i detta skede, eftersom beredningen av reformen pågår. Reformen orsakar också diverse förändringsutgifter som försvagar den offentliga ekonomin i någon mån.

Ekonomiska översikten, våren 2017 (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi.
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi (konjunkturerna)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 02955 30187, marja.paavonen(at)vm.fi (offentliga ekonomin)