Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets webbplats förnyas. På webbplatsen kan förekomma tillfälliga störningar, brister i innehållet och länkar som inte fungerar.

SHM och Östra Finlands universitet informerar
Det nationella neurocentret startar sex pilotprojekt med stöd från social- och hälsovårdsministeriet

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 23.3.2018 12.02 | Publicerad på svenska 27.3.2018 kl. 12.06
Pressmeddelande 40/2018

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) har beviljat 900 000 i statsunderstöd för det Nationella neurocentrets pilotprojekt inom klinisk forskning och vård samt för beredningen av neurocentrets verksamhetskoncept. Helheten som består av sex pilotprojekt ska stärka samarbetet mellan grundforskningen och patientforskningen, olika vetenskapsområden samt universiteten och social- och hälsovårdens servicesystem.

- Vi väntar ivrigt på att vi med hjälp av pilotprojekten ska kunna införa och testa de verksamhetsmodeller som utvecklats inom vår arbetsgrupp under våren. Det är fantastiskt att se yrkesfolk inom neurovetenskap tillsammans bygga upp ny verksamhet till förmån för hälsan, säger direktören för beredningsskedet av det nationella neurocentret, Mikael von und zu Fraunberg.

Pilotprojekten främjar vården av många hjärnsjukdomar

Målet med pilotprojekten är att stärka det nationella nätverkets möjligheter att allt mer övergripande stödja utvecklingen av neurovetenskap och vårdpraxis samt genomförandet av samordnade, genomslagskraftiga servicehelheter. I alla sex pilotprojekt ingår samarbete mellan fem universitetssjukhus. Projekten främjar diagnostiken och vården av hjärnblödning, Alzheimers sjukdom, neurologiska sällsynta sjukdomar, hjärntumörer och MS samt grundandet av en nationell biobank för bilddiagnostik av hjärnan.

- För att den högklassiga finländska neurovetenskapen ska åstadkomma lösningar på de växande problemen med hjärnsjukdomar, måste landets splittrade neurovetenskapliga kompetens samlas i ett tydligt organiserat nationellt samarbete. Med pilotprojekten får vi fart på forskningens anknytning till det praktiska patientarbetet och social- och hälsovårdsbranschens innovationer, säger familje- och omsorgsminister Annika Saarikko.

Neurocentret är en del av regeringens tillväxtstrategi för forskning och innovation inom hälsobranschen

För att samla den neurovetenskapliga kompetensen i Finland håller man på att bilda ett tätt riksomfattande samarbetsnätverk, det nationella neurocentret. Juha Sipiläs regering har förbundit sig att stöda initiativet. Målet är social- och hälsovårdstjänster med större genomslagskraft samt en vetenskaplig och kommersiell framgång.

Det nätverksbaserade nationella neurocentrets verksamhet samordnas av Östra Finlands universitet. Universiteten och sjukvårdsdistrikten är medlemmar i nätverket. Östra Finlands universitet administrerar också finansierings- och pilotprojekthelheten som hänför sig till statsunderstödet. Användningstiden för understödet är 16.3.2018–31.12.2019.

Projekt som ska stödas:

Pilotprojekt 1 – Utveckling av diagnostisering och monitorering av hjärnblödning

Pilotprojektet samordnas av överläkare Nina Forss vid Helsingfors universitetssjukhus. I projektet deltar specialläkaren i neurologi, docent Jukka Putaala (Helsingfors universitetssjukhus), alla universitetssjukhusdistrikt och Helsingfors och Östra Finlands universitet samt Tammerfors tekniska högskola.

Hjärnblödning och hjärninfarkt hör till våra folksjukdomar som trots utvecklingen av akutvården orsakar finländarna funktionsnedsättningar. Denna undersökning hänför sig till två utmanande helheter av akuta cerebrovaskulära sjukdomar: diagnostisering och uppföljning av hjärnblödning samt kryptogen stroke hos unga. I det första delprojektet är målet att utveckla en icke-invasiv apparat (Stroke-EIT) med vars hjälp lägesutvecklingen och vårdens verkningsfullhet för hjärnblödningspatienter kan följas upp på avdelningen utan att kritiskt sjuka patienter behöver utsätta sig för upprepade risker som orsakas av scanningstransporter. I det andra delprojektet utvecklar man i en omfattande multicenterundersökning nya metoder för att utreda orsakerna till och förbättra förebyggandet av kryptogen stroke hos unga.

Pilotprojekt 2 – Translationell forskning av genetiska riskfaktorer för Alzheimers sjukdom (AlzTrans)

Pilotprojektet samordnas av professor Mikko Hiltunen vid Östra Finlands universitet. I projektet deltar professor Jari Koistinaho (Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet), universitetssjukhusen i Kuopio, Åbo och Uleåborg, Helsingfors, Östra Finlands och Åbo universitet samt PET-centret i Åbo.

Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste progressiva minnessjukdomen vars uppkomst påverkas av både ärftliga och förvärvade faktorer. I denna undersökning utreds vilka funktionella effekter riskgenerna som hänför sig till Alzheimers har på uppkomsten av Alzheimer. Data som fås genom forskningen kan användas för att utveckla nya applikationer för tidig upptäckt, förebyggande och vård av Alzheimer samt förbättra möjligheterna att upptäcka nya biologiska markörer och läkemedelsobjekt.

Pilotprojekt 3 – En riksomfattande biobank för bilddiagnostik av hjärnan

Pilotprojektet samordnas av professor Lauri Parkkonen från Aalto-universitetet. I projektet deltar professor Ville Leinonen (Uleåborg universitet och Uleåborgs universitetssjukhus), universitetssjukhusen och universiteten i Helsingfors, Uleåborg, Åbo och Kuopio samt CSC – Centret för finländsk expertis inom IT och Combinostics Oy.

Diagnostiseringen av hjärnsjukdomar är mycket utmanande, eftersom det saknas tillräckligt noggranna diagnostiska verktyg. Metoderna för bilddiagnostik av hjärnan skulle kunna producera diagnostiskt värdefull data, men tills vidare har det varit svårt att utnyttja dem, eftersom det finns begränsat med normativt material, materialet är i en svårtillgänglig form och dessutom har de olika centren för bilddiagnostik använt olika mätnings- och analysmetoder. I projektet ska det upprättas ett nationellt nätverk som fokuserar på strukturell och funktionell bilddiagnostik av hjärnan och en tillhörande biobank för bilddiagnostik av hjärnan. En harmonisering av bilddiagnostikparametrarna förbättrar också kvaliteten på bilddiagnostikundersökningarna som görs i patientarbetet och sparar resurser. Syftet på lång sikt är att genom samordnad forskning vid flera olika enheter utveckla nya diagnostiska verktyg för bilddiagnostik av hjärnan.

Pilotförsök 4 – Sällsynta neurologiska sjukdomar i Finland: Huntingtons sjukdom och genetiska motorneuronsjukdomar

Pilotprojektet samordnas av professor Kari Majamaa från Uleåborgs universitet och Uleåborgs universitetssjukhus. I projektet deltar med. dr Emil Ylikallio (Helsingfors universitet), universitetssjukhusen (Åbo, Helsingfors, Tammerfors, Kuopio, Uleåborg) och deras sjukvårdsdistrikt.

I Finland lider över 300 000 patienter av någon sällsynt sjukdom. Klassiska exempel på sällsynta neurologiska sjukdomar som är ärftliga är Huntingtons sjukdom (HD) eller ärftliga motorneuronsjukdomar (MND). Befolkningshistorien har format förekomsten av sällsynta sjukdomar så att HD är klart mer sällsynt i Finland än i övriga Europa och uppkomsten av motorneuronsjukdomar påverkas av mutationer som kännetecknar den finländska befolkningen. I projektet ska man utveckla och införa ett nationellt elektroniskt register för sällsynta neurologiska sjukdomar där man samlar kliniska parametrar som beskriver det naturliga förloppet hos Huntingtons sjukdom och motorneuronsjukdomar. Materialet ska bidra till att utreda vilka tecken sjukdomarna visar och det naturliga förloppet hos patienterna. Dessutom ska den infrastruktur som byggs upp främja patientforskningen och diagnostiken om Huntingtons sjukdom och motorneuronsjukdomar i Finland och skapa förutsättningar för att utveckla av vården.

Pilotprojekt 5 –  Kliniska, molekylärgenetiska och translationella applikationer för hjärntumörer

Pilotprojektet samordnas av specialläkaren i neurokirurgi Joonas Haapasalo från Tammerfors universitetssjukhus och Tammerfors universitet. I projektet deltar alla universitetssjukhus i vårt land (Tammerfors, Åbo, Helsingfors, Uleåborg, Kuopio).
Hjärntumörer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken för personer under 35 år och de orsakar dödsfall och funktionsnedsättningar i alla åldrar. Med nuvarande vårdformer – operation samt strålning och kemoterapi – kan man inte bota hjärncancer. Målet med forskningsprojektet är att på bred basis undersöka bakgrundsfaktorer för hjärntumörer, cancerbiologi och genetik samt verkningsfullheten hos vården som ges. En forskningsstrategi som kombinerar kliniska neurovetenskaper, grundforskning och ingenjörsvetenskap producerar viktiga iakttagelser i fråga om uppkomsten av hjärntumörer, diagnostiken och maligniteten. I projektet får man kunskaper om faktorer som innebär att cancern blir motståndskraftig mot vården som ges och denna information kan användas för att utveckla effektivare cancerläkemedel. Detta slags utredningsarbete är nödvändigt för att kunna utveckla patientvis precisionsbehandling.

Pilotförsök 6 - Från orsakerna till uppkomsten av MS till utveckling av vårdmöjligheterna

Pilotprojektet samordnas av professor Laura Airas från Åbo universitet och Neuroområdet vid Åbo universitetssjukhus. I projektet deltar professor Pentti Tienari från Helsingfors universitet, alla sjukvårdsdistrikt och universitetssjukhusen inom dessa (Åbo, Helsingfors, Tammerfors, Kuopio, Uleåborg). I grundforskningsdelen samarbetar man med Åbo, Helsingfors, Tammerfors och Östra Finlands universitet.

MS, som bryter ner det centrala nervsystemet, är den vanligaste kroniska sjukdomen som invalidiserar unga personer. Den bakomliggande orsaken är fortfarande oklar. I undersökningen utreds hur nedärvda riksgener för MS påverkar hjärncellernas verksamhet hos olika personer. En bättre kännedom om sjukdomsmekanismer på molekyl- och cellnivå hjälper till att utveckla tydligt specificerade läkemedel för att stoppa en framskridande MS-sjukdom. Dessutom jämförs två effektiva MS-läkemedel. Resultaten som fås av forskningen hjälper till att sänka tröskeln för användning av det mest kostnadseffektiva MS-läkemedlet och därmed förbättras alla finländska MS-patienters möjlighet att omfattas av en effektiv vård och risken för invalidisering minskar.

Ytterligare information

Mikael von und zu Fraunberg, direktör för beredningsskedet av det nationella neurocentret, tfn +358 50 433 5008
Saara Leppinen, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn +358 50 578 0629 

Kontaktuppgifter för de enskilda projekten

Nina Forss, överläkare [email protected]
Jukka Putaala, specialläkare i neurologi [email protected]
Mikko Hiltunen, professor [email protected]
Jari Koistinaho, professor [email protected], [email protected]
Lauri Parkkonen, professor [email protected]
Ville Leinonen, professor [email protected]
Kari Majamaa, professor [email protected]
Emil Ylikallio, med. dr, [email protected]
Joonas Haapasalo, specialläkare i neurokirurgi [email protected]
Laura Airas, professor [email protected]
Pentti Tienari, professor [email protected]

 
Tillbaka till toppen