Jourreform ska integrera social- och hälsovården - remissbehandlingen inleds
Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om utkasten till regeringens propositioner om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen samt om utkastet till statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden.
Syftet med ändringarna är att garantera social- och hälsovårdens klienter jämlika och trygga tjänster och säkerställa att det finns tillräcklig kompetens vid de enheter som tillhandahåller tjänster och vård. Utlåtanden kan lämnas in till och med den 10 september 2016.
Reformens verkställande förutsätter att sådana uppgifter inom den specialiserade sjukvården som kräver särskilt kunnande koncentreras till sjukhus som har jour dygnet runt, utan att man prutar på närtjänster av hög kvalitet. På detta sätt kan patientsäkerheten och tillräcklig personal garanteras och utgifterna tyglas. Patientsäkerheten förbättras bland annat genom att den erfarenhetsbaserade kompetensen hos operationsteamen ökar när samma enhet utför flera operationer.
Ett annat syfte är att främja jämlik tillgång till socialvård i samband med hälso- och sjukvården, både under och utanför tjänstetid. Reformen förbättrar möjligheten att få socialvård vid sjukhusen och försnabbar klienternas övergång från hälso- och sjukvården till socialvården och tvärtom. I och med reformen kan människors behov tillgodoses på ett mera kundnära och helhetsbetonat sätt genom att erbjuda dem stöd i deras egen vardagsmiljö.
Den mest krävande jouren koncentreras till 12 sjukhus
Den mest krävande jouren, dygnet runt, koncentreras till 12 sjukhus. De fem universitetssjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio och Uleåborg ska erbjuda den mest krävande vården. De sju övriga centralsjukhusen med omfattande jour ska finnas i Lahtis, Villmanstrand, Björneborg, Seinäjoki, Jyväskylä, Joensuu och Rovaniemi. För hälften av finländarna blir restiden till närmaste sjukhus med en omfattande jourenhet under 30 minuter och för 80 procent under 50 minuter.
Vid övriga centralsjukhus, dvs. i Kotka, S:t Michel, Nyslott, Tavastehus, Vasa, Karleby, Kajana och Kemi, ordnas samjour dygnet runt för primärvården och den specialiserade sjukvården. Samjouren ska omfatta de vanligaste specialområdena samt socialjour, och vid behov också jour för mun- och tandvården. Vissa krävande operationer ska koncentreras till sjukhusen med omfattande jour.
Vid de minsta sjukvårdsenheterna, till exempel kretssjukhusen, läggs vissa funktioner ned. Enligt förslaget ska social- och hälsovårdsministeriet i fortsättningen kunna bevilja undantagstillstånd för jour dygnet runt när det gäller primärvård eller akutmedicin, om sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdet motiverat och enhälligt föreslår detta. Förslaget förutsätter inte att hela socialvårdsverksamheten flyttas till sjukhusen, utan det ska fortfarande vara möjligt att ordna verksamhet även i den egna enheten eller t.ex. i en gemensam enhet med polisen. Eftersom en stor del av socialjourarbetet utförs på andra platser än på ett fast verksamhetsställe, måste det också garanteras att det finns tillräcklig beredskap för detta.
Närtjänsterna tryggas
Invånarna får fortfarande hälso- och sjukvårdens närtjänster vid sin egen hälsovårdscentral. Verksamheten vid jourenheterna för omfattande jour dygnet runt förutsätter att befolkningen erbjuds bättre tillgång än tidigare till brådskande vård vid hälsostationerna, också på kvällar och veckoslut. Genom ett närmare samarbete mellan akutmottagningarna och social- och hälsovårdens bastjänster kan man minska rusningar vid samjoursenheterna och således göra patienterna och klienterna nöjdare.
I utbudet av närtjänster ska avstånden i olika delar av landet och andra regionala särdrag beaktas. De svenskspråkiga tjänsterna tryggas.
Det föreslås att socialjouren ska ordnas i anslutning både till enheterna för omfattande jour dygnet runt inom hälso- och sjukvården och till samjouren för den specialiserade sjukvården. Skyldigheten att ordna psykosocialt stöd i form av ett samarbete mellan social- och hälsovården och som en del av den brådskande vården ska förtydligas. Alla jourenheter ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens.
Ett preliminärt utkast till statsrådets förordning om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården har bifogats till begäran om utlåtande. Arbetsfördelningen mellan de fem universitetscentralsjukhusen inom den specialiserade sjukvården ska förnyas så att vissa uppgifter i framtiden inte utförs vid alla enheter. Enligt den föreslagna arbetsfördelningen ska en del av sjukhusen stå för vissa av den specialiserade sjukvårdens uppgifter i hela landet. Sådana uppgifter är också i framtiden till exempel organtransplantationer och svåra brännskador.
Avsikten är att det under hösten 2016 ska ordnas en separat remissbehandling om utkastet till förordning om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården.
Reformen stöder specialupptagningsområdets central för prehospital akutsjukvård i dess utarbetande av beslut om servicenivån inom den prehospitala akutsjukvården, i samordningen av anvisningar och i beredskapsplaneringen. Det ska ordnas en separat remissbehandling av utkastet till förordning om prehospital akutsjukvård under hösten 2016.
De förslag som sänds på remiss baserar sig på regeringsprogrammet och de riktlinjer som fastställts av ministergruppen för reformer. Regionerna har ungefär tre och en halv månad på sig att bekanta sig med utkasten och ta fram de bästa lösningarna för arbetsfördelningen och samarbetet i organiseringen av den specialiserade sjukvården samt jouren. Avsikten är att genomföra de strukturella reformerna av jouren och den specialiserade sjukvården så att de även stöder uppfyllandet av social- och hälsovårdsreformens mål. Målet är att reformerna ska träda i kraft den 1 januari 2017 och att övergångstiden ska vara 1–2 år.
Ytterligare information:
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, tfn 02951 63382, [email protected] (strukturreformer)
Anne Koskela, regeringsråd, tfn 02951 63384 80, [email protected] (hälso- och sjukvård, jourförordningen)
Lotta Hämeen-Anttila, regeringsråd, tfn 0295 163 312, [email protected] (socialvård)
Timo Keistinen, medicinalråd, tfn 02951 63385 80, [email protected] (hälso- och sjukvård, jourförordningen, centralisering)
Lasse Ilkka, specialsakkunnig, tfn 0295 163995 80, [email protected] (prehospital vård)