Svar på interpellationen om regeringens försummelse att publicera ett dokument från regeringsförhandlingarna 1/2003 rd (Ben Zyskowicz /saml m.fl. ) 13.5.2003

Herr talman!

Regeringen tillbakavisar oppositionens påstående om att riksdagen i samband med regeringens meddelande hade undanhållits ett kompletteringsdokument som hörde till regeringsprogrammet.

I interpellationen hänvisas till en kalkyl som under regeringsförhandlingarna beretts i arbetsgruppen för ekonomiska frågor. I kalkylen preciserades hur anslagsökningarna på 1,12 miljarder euro fördelar sig mellan de olika förvaltningsområdena. Arbetsgrupperna beaktade kalkylen när de utformade regeringsprogrammet.

För exempelvis effektiveringen av arbetskraftspolitiken anvisas i kalkylen sammanlagt 165 miljoner euro, för hälso- och sjukvården samt åldringsvården 210 miljoner euro samt för utbildning, vetenskap och kultur inemot 300 miljoner euro. Till inkomstöverföringarna,dvs. till höjningar av barnbidragen, de minsta moderskapsdagpenningarna, hemvårdsstödet och folkpensionerna, styrs 180 miljoner euro. I kalkylen presenteras dessutom betydande satsningar på forskning och produktutveckling. Alla dessa prioriteringar framgår av texten i regeringsprogrammet.

Regeringens förfarande avviker inte från den praxis som tidigare regeringar har följt. En jämförelse mellan de regeringsprogram som har skrivits sedan 1983 ger vid handen att endast Lipponens första regering, utnämnd 1995, publicerade exakta budgetkalkyler som bilaga till sitt program. Bakgrunden till detta exceptionella förfarande var antagligen att man vid regeringsförhandlingarna kom överens om betydande utgiftsnedskärningar.

Oppositionens påstående om att kompletteringsdokumentet hemlighållits saknar likaså juridisk grund.

Omedelbart efter att den nya regeringen hade utnämnts, den 17 april, tillställde finansministeriet ministerierna ett omfattande dokumentmaterial. Materialet innehöll anvisningar om justeringen av anslagsramarna under valperioden och om beredningen av en tilläggsbudgetproposition för 2003. Detta material innehöll en kopia också av det stöddokument om fördelningen av tilläggsanslag som hade utformats vid regeringsförhandlingarna och till vilket hänvisas i interpellationen.

Samma material har pååtgärd av finansministeriet den 17 april på sedvanligt sätt distribuerats också till vissa instanser utanför regeringen, bl.a. till riksdagens centralkansli. Det dokument som man efterlyser i interpellationen har följaktligen som en del av ovan nämnda helhet blivit en offentlig handling den 17 april.

Dokumentet är vad ramförhandlingarna beträffar riktgivande. Dess riktgivande karaktär accentueras ytterligare av den reform som gäller hela ramförfarandet. Ur regeringens synvinkel var dokumentet inte en bilaga till regeringsprogrammet, utan ett stöddokument avsett för ramförhandlingarna.

Regeringen beslöt separat att informera om kalkylen och att dela ut den till riksdagsledamöterna efter att några ledamöter hade bett att få ta del av pappret. Här ovan har redan konstaterats att dokumentet blev offentligt den 17 april och att det redan samma dag skickades också till riksdagen.

Regeringen kommer vid en överläggning den 21 maj att besluta om anslagsramarna för perioden 2004?2007. Först vid den överläggningen markerar man slutgiltigt regeringens ståndpunkt till anslagsökningarnas fördelning mellan de olika förvaltningsområdena och anger hur ökningarna skall fördelas årsvis. I detta sammanhang bedöms givetvis hur man med tanke på genomförandet av regeringsprogrammet skall fördela också alla de andra utgifterna.

Regeringsprogrammet utgår ifrån att den ställning de utgiftsramar, som skall godkännas i början av valperioden, har i fråga om utvecklandet av statsfinanserna, nu stärks. Avsikten är att ramplanerna i större utsträckning än förut skall innehålla också funktionella riktlinjer. Målet är att över huvud taget stärka hela regeringens politiska styrning vid uppgörandet av ramplanerna.

Det är med andra ord fråga om en mycket vittgående beslutsprocess, som förutsätter en sådan form av noggrann beredning som man under regeringsförhandlingarna varken försökt eller kunnat realisera.

I samband med uppgörandet av ramplanerna är det viktigt att också se över formerna för hur anslagsramarna skall behandlas i riksdagen i framtiden. Hittillshar anslagsramarna behandlats här närmast i form av en upplysning från statsministern så, att ärendet har diskuterats vid plenum. Det nya rambeslutet kan mycket väl ge anledning till en mer ingående behandling i riksdagen. Exempelvis OECD har rekommenderat att sättet att behandla rambeslut i riksdagen revideras. Regeringen är redo att i enlighet med riksdagens och dess finansutskotts önskemål se över formerna för behandlingen av rambeslutet i riksdagen. Vi inväntar riksdagens ståndpunkt i denna fråga.

Regeringens mål är att stärka processen gällande rambesluten så, att den blir av mer bindande karaktär. Detta är en viktig hörnsten i regeringens finanspolitiska linje.

Herr talman!

Jag betonar ytterligare att regeringen inte har försökt hemlighålla det i interpellationen avsedda dokumentet. Det bör dock medges att informationen om dokumentet kunde ha varit aktivare. Vi är redo att tillsammans med riksdagen dryfta hur informationsutbytet mellan regering och riksdag kunde förbättras.

Jag anhåller om att en översättning till svenska av mitt anförande tas till riksdagens protokoll.