Valtioneuvosto ja ministeriöt Media
Valikko
Koronavirus: valtioneuvoston  tietoa ja neuvontaa koronaviruksesta sekä thl.fi

EU-ledare främjade EMU, klimatåtgärder och den inre marknaden

Statsrådets kommunikationsavdelning 14.12.2018 17.32 | Publicerad på svenska 17.12.2018 kl. 14.51
Pressmeddelande 612/2018

Europeiska rådet sammanträdde i Bryssel fredagen den 14 december. Viktiga frågor som behandlades på mötet var åtgärder för att bekämpa klimatförändringen samt utvecklandet av den inre marknaden i syfte att skapa tillväxt och nya arbetstillfällen i Europa. Vid fredagens andra möte, det vill säga eurotoppmötet, diskuterades utvecklandet av ekonomiska och monetära unionen EMU.

Eurotoppmötet fastställde ramarna för den gemensamma säkerhetsmekanismen för den gemensamma resolutionsfonden och för utvecklandet av Europeiska stabilitetsmekanismen. Tidigare har det preliminärt avtalats om dessa ramar i eurogruppen. Europeiska stabilitetsmekanismen ska få en starkare roll och i samband med detta utvecklas det fungerande förfaranden för skuldsanering. I fråga om den gemensamma insättningsgarantin kom eurotoppmötet överens om att arbetet ska fortsätta i en arbetsgrupp på hög nivå. Denna arbetsgrupp kommer också att diskutera solvensregleringen i fråga om statsskulder.

Eurotoppmötet kom också överens om fortsatt arbete för att skapa ett budgetinstrument för euroområdet. Eurogruppen fick mandat att genomföra detta arbete under våren och sommaren 2019. Det eventuella nya budgetinstrumentet ska ingå i EU:s kommande budgetram, och beslut om dess viktigaste egenskaper fattas senare. Syftet med budgetinstrumentet är att stödja euroområdets ekonomiska integrering och konkurrenskraft.

”Jag är mycket nöjd med dagens resultat vad gäller utvecklandet av EMU. Vårt ihärdiga arbete har gett resultat, eftersom alla Finlands prioriterade mål ser ut att uppnås. Det utvecklas fungerande förfaranden för skuldsanering i euroområdet och Europeiska stabilitetsmekanismens roll stärks. Också arbetet för riskreduceringen framskrider. En annan framgång för Finland är att det fortsatta arbetet för euroområdets budget genomförs på de villkor som vi har förespråkat, och instrumentet ska ingå i den kommande budgetramen. Nu ger vi finansministrarna mandat att fortsätta beredningsarbetet”, konstaterade statsminister Juha Sipilä.

Europeiska rådet konstaterade att EU:s gemensamma inre marknad är unionens främsta tillgång när det gäller att säkerställa välfärd och arbetstillfällen för medborgarna samt investeringar och unionens globala konkurrenskraft. Europeiska rådet uppmanade att dra nytta av de befintliga möjligheterna och att utveckla den inre marknaden med beaktande av digitalisering, artificiell intelligens, data- och tjänsteekonomins tillväxt, konnektivitet och övergången till en grönare ekonomi.

”Vår ekonomi är allt mer beroende av tjänster, i synnerhet digitala tjänster. Den gemensamma inre marknaden är dock minst utvecklad på den här punkten. Vi måste allt effektivare koppla samman den inre marknaden, digitaliseringen och industripolitiken. Det bidrar till tillväxt och konkurrenskraft och skapar på så sätt nya arbetstillfällen. Det här ska också vara ett av nyckelmålen i rådets femårsstrategi”, sade statsminister Sipilä.

Europeiska rådet tackade för de betydande framsteg som gjorts på säkerhets- och försvarsområdet och konstaterade att spridningen av systematisk desinformation i stor skala utgör en akut utmaning för de demokratiska systemen i Europa.

”Det är mycket positivt att det i linje med Finlands mål har gjorts snabba framsteg i EU:s gemensamma försvar. Vi vill även i framtiden vara en aktiv förespråkare för säkerhets- och försvarsområdet i EU”, sade statsminister Sipilä.

Europeiska rådet uppmanade också till snabba åtgärder mot klimatförändringen.

”EU måste ta en ledarroll i klimatfrågor och vidta konkreta åtgärder. Vid mötet yrkade jag att klimatuppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader. Som en ytterligare åtgärd föreslog jag att kolsänkor ska omfattas av utsläppshandelssystemet”, berättade statsminister Sipilä.

EU-ledarna diskuterade också migration samt kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Dessutom utbytte de erfarenheter av medborgardialoger i medlemsländerna. Syftet med medborgardialogerna är att kartlägga vilka farhågor och förväntningar medborgarna har i fråga om EU.

Ytterligare information: Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319, Riikka Pakarinen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 040 580 0833, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli

Palaa sivun alkuun