Utvärdering: Gymnasiet ger god allmänbildning

Gymnasiet ger en bred allmänbildning och en positiv attityd till vidare studier. De som genomgått gymnasiet har goda baskunskaper för fortsatta högskolestudier. Eleverna är självsäkrare än tidi-gare, har förmåga att arbeta i grupp, kan uppträda, och behärskar engelska.

De största bristerna ligger i elevernas förmåga till djupare förståelse av olika ämnen, skriftliga färdigheter i modersmålet, matematik, svenskaundervisningen i de finskspråkiga gymnasierna samt förståelse av samhälleliga ärenden. Särskilt elever i finskspråkiga gymnasier lär sig inte tillräckligt bra svenska med tanke på högskolestudier och den så kallade tjänstemannasvenskan. Även splittrade studier, brister i studerandes självstyrning och arbetslivskompetens samt inom studiehandledningen lyftes fram.

Detta konstateras i utvärderingsrapporten Färdigheter för högskolestudier efter gymnasiet. Utvärderingen gjordes av en utvärderingsgrupp som utsetts av Rådet för utbildningsutvärdering på upp-drag av undervisnings- och kulturministeriet.

Utvärderingen förverkligades under 2010-2011. Enkäten besvarades av 10 087 studerande som anmälts till studentexamen år 2007. I det andra skedet intervjuades 122 representanter för högskolornas personal. Av de som svarade på enkäten var 93 % finskspråkiga, 5,5 % svenskspråkiga och 1,5 % hade något annat språk som modersmål. Svenskspråkiga var över lag nöjdare med gymnasieutbildningen än de finskspråkiga och sökte sig också oftare till fortsatta studier i en högskola.

Grundläggande färdigheter bör utvecklas

Enligt utvärderingen är det viktigt att garantera möjligheten att lära även allmänna färdigheter som inte bedöms i studentexamen. Speciellt borde gymnasieutbildningen stärka informationstekniska färdigheter, kritiskt tänkande, studiefärdigheter, självständighet och arbetslivsfärdigheter.

Betoning på allmänna färdigheter

De målsättningar som ingår i gymnasiets läroplansgrunder är för omfattande och splittrade med tanke på inlärningsförutsättningarna. Alla de mål som uppställts för gymnasiet uppnås inte och studerande får ingen helhetsbild av sina studier. För framgångsrika fortsatta studier krävs att man speciellt fäster uppmärksamhet vid grundläggande färdigheter i modersmål och matematik samt behärskande av finska/svenska. Dessa är viktiga med tanke på fortsatta studier.

Studiehandledningen bör förnyas

Kritiken mot gymnasieutbildningen riktas speciellt mot studiehandledningen. Det finns problem gällande handledning vid val av lämpliga gymnasiekurser, systematisk handledning inför fortsatta studier och gällande gestaltning av yrkesidentiteter redan under gymnasietiden. Enligt utvärderingen är den nuvarande modellen för studiehandledning inte tillräckligt välfungerande. Studiehandledningen bör grundligt förnyas.

Publikationen Färdigheter för högskolestudier efter gymnasiet finns att läsa på webbplatsen för Rådet för utbildningsutvärdering. Publikationen är på finska, men innehåller ett svenskspråkigt sammandrag.