Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvosto etusivu

Förslag till utrikesministeriets budget 2018

Utrikesministeriet
Utgivningsdatum 19.9.2017 11.30
Pressmeddelande

Pressmeddelande 159/2017
19.9.2017

Regeringen föreslår sammanlagt 1 092 miljoner euro för utrikesministeriets förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2018.

Syftet med Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka vårt lands internationella ställning, trygga Finlands självständighet och territoriella integritet samt förbättra finländarnas säkerhet och välbefinnande.

Finland arbetar för internationell stabilitet, fred, demokrati, de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och jämställdhet. Tyngdpunkterna i utrikesministeriets verksamhet ligger på att öka stabiliteten i Östersjöregionen, att fördjupa det utrikespolitiska samarbetet mellan Finland och Sverige, att utveckla politiken för Arktis, att stärka det transatlantiska samarbetet och att främja fredsmedling.

Den kraftigt förändrade omvärlden ger Finland både nya möjligheter och allvarliga orosmoment.

Karaktäristiskt för den förändrade omvärlden är att förändringarna sker snabbt och oförutsebart. Europeiska unionen är den viktigaste operativa ramen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och en viktig säkerhetsgemenskap. Förväntningarna på EU:s handlingsförmåga har ökat till följd av migrationen, det försämrade säkerhetsläget i Europa och Östersjöregionen och hotet om terrorism och radikalisering. I och med förändringarna i omvärlden blir de nordiska kontakterna och samarbetet särskilt mellan Finland och Sverige tätare. Ett mål är också att stärka det transatlantiska samarbetet.

Utrikesministeriet bygger upp samarbete och upprätthåller en dialog med Ryssland och utövar också inflytande över EU:s gemensamma riktlinjer för Ryssland.

Befolkningsutvecklingen och migrationen, liksom den så kallade fjärde industriella revolutionen – den teknologiska utvecklingen medräknad, särskilt digitaliseringen, ekonomins globalisering och internationella värdekedjor – påverkar Finland både direkt och indirekt. Samtidigt ökar de åtgärder som begränsar världshandeln, och inåtvändheten. Klimatförändringen, naturresursernas tillräcklighet, matsäkerheten och fattigdomen samt förändringarna i energiproduktionen inverkar på den globala omvärlden.

Polariseringen som utvecklas mellan och inom samhällen ökar risken för konflikter. Svåra och ofta utdragna konflikter och extrema rörelsers aktiviteter förvärrar säkerhetsläget och hindrar många länders utveckling. Terrorismen är ett allvarligt internationellt problem. Konflikter, fattigdom och följderna av klimatförändringen medför ökat flyktingskap och behovet av humanitärt bistånd växer sig allt större. Allt detta ökar också de västliga demokratiernas sårbarhet.

Behovet av ett effektivare internationellt samarbete har ytterligare ökat. En aktiv utrikespolitik som garant för Finlands säkerhet och välfärd förutsätter en utrikesförvaltning som är handlingskraftig och vars sakkunnighet är ett stöd för hela statsförvaltningen.

Omkostnader

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås anslag på 218,6 miljoner euro.

Ett centralt verktyg för påverkan inom utrikesförvaltningen är en effektiv bilateral och multilateral diplomati på olika nivåer som bygger på stark kompetens och täta nätverk. En omvärld i snabb förändring kräver att utrikesförvaltningen har effektiv framsyn, följer upp, analyserar, delar information och använder resurserna smidigt.

Utrikesförvaltningen fäster allt större vikt vid att utnyttja digitaliseringen, däribland sociala medier som verksamhetsfält. Utrikesförvaltningens resurser riktas huvudsakligen till de länder vars politiska och ekonomiska betydelse för Finland växer.

Strukturerna och tillvägagångssätten i Finlands utrikesrepresentation utvecklas också med beaktande av samarbetsmöjligheterna med de nordiska länderna, de baltiska länderna och med EU:s utrikestjänst samt verksamhetsmodellen Team Finland.

Team Finland -strukturerna operationaliseras. Ambassadernas roll i exportfrämjandet stärks i nära samarbete med den framtida Business Finland-organisationen. I den nya strukturen för Team Finlands utlandsrepresentation tar ambassadcheferna en starkare roll som landchefer. Den praktiska exportfrämjande kompetensen i utrikesförvaltningen utvecklas.

De tjänster för allmänheten som utrikesförvaltningen erbjuder utvecklas med beaktande av ändringarna i lagen om konsulära tjänster och regeringens asylpolitiska åtgärdsprogram samtidigt som man säkerställer att de tjänster som hör till utrikesförvaltningens uppgifter är en positiv faktor när man konkurrerar om internationella talanger som överväger att flytta till Finland.

Finland är ordförande i Arktiska rådet 2017–2019 och i Europarådet 2018–2019. Under 2018 förbereder sig Finland också för EU-ordförandeskapet 2019, och utrikesförvaltningens 100-årsjubileum firas 2018.

Krishantering

Finland deltar i internationella krishanteringsinsatser med fokus på Libanon, Irak och Afghanistan, men Finland deltar också i insatser i Kosovo, Medelhavsområdet och Afrika. Enligt uppskattning kommer det att finnas kring 640 avlönade anställda i militära och civila krishanteringsinsatser 2018.

För de finländska krishanteringsstyrkornas underhållsutgifter föreslås 52,6 miljoner euro. De största insatserna kommer att vara UNIFIL i Libanon, en utbildningsinsats i Irak och Resolute Support i Afghanistan.

För civilpersonalens deltagande i krishantering föreslås 15,4 miljoner euro, varav 500 000 euro riktas till fredsmedling. Finlands deltagande i civil krishanteringsverksamhet sker huvudsakligen genom EU:s insatser.

Utvecklingssamarbete

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas vara sammanlagt 886,3 miljoner euro 2018, vilket enligt aktuella prognoser motsvarar ca 0,38 procent av bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 546,3 miljoner euro. Utöver det egentliga utvecklingssamarbetet fortsätter stödet till investeringar i utvecklingsländerna genom finansiella investeringar. Dessa medel används också för att finansiera klimatåtgärder i enlighet med FN:s klimatavtal.

Det är regeringens mål på lång sikt att höja utvecklingsfinansieringens andel av bruttonationalinkomsten till 0,7 procent i enlighet med FN:s mål.

I utvecklingssamarbetet satsar utrikesministeriet på de prioriterade områdena i statsrådets utvecklingspolitiska redogörelse: kvinnor och flickor; utvecklingsländernas ekonomi och hållbara arbetstillfällen; demokrati och samhällens funktionsförmåga; hållbar tillgång till vatten och energi samt matsäkerhet. Finland fäster särskild vikt vid flickors och kvinnors rättigheter, bland annat reproduktiv hälsa. Geografiskt sett riktar Finland in sig på Afrika.

Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete utgår från genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling utanför Finlands gränser. Det görs genom att stödja utvecklingsländer i att uppnå de globala målen och genom att arbeta för nödvändiga förändringar i vår omvärld.

Det föreslås att 130,0 miljoner euro ska anvisas för finansiella investeringar i utvecklingssamarbete. För en ökning av Fonden för industriellt samarbete Finnfunds kapital föreslås 10,0 miljoner euro.

Övriga anslag

För samarbetet i Östersjöregionen, Barentsregionen och i den arktiska regionen föreslås 1,8 miljoner euro. I verksamheten betonas projekt som stöder Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet 2017–2019.

För medlemsavgifter och finansiella bidrag föreslås 90,0 miljoner euro. Största delen av anslagen utgörs av Finlands betalningar till FN.

Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas flyta in 33,9 miljoner euro sådana intäkter som inte ingår i ministeriets omkostnader. Inkomsterna hänför sig bland annat till visumavgifter, intäkter från försäljning av fastigheter, av medlemsavgifter och betalningsandelar i internationella organisationer och av återbetalningar av biståndsanslag.

Ytterligare information: Risto Hakoila, ekonomidirektör, tfn 0295 351 287, angående utvecklingssamarbetet Lotta Karlsson, enhetschef, tfn 0295 351 932 och angående samarbetet kring Östersjön, Barents och Arktis Birgit Autere, teamledare, tfn 0295 351 240

Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].

Korrigerat 19.9.2017: Lotta Karlssons titel.

 
Sivun alkuun