Den officiella podcasten 8.9.2020: Coronaviruset och de studerande
I den fjärde delen av den officiella podcasten diskuterar kanslichef Anita Lehikoinen från undervisnings- och kulturministeriet och rektor Sari Lindblom från Helsingfors universitet coronasituationens inverkan på studierna och de studerandes välbefinnande. De funderar över hur det finländska utbildningssystemet klarar sig och utvecklas genom de utmaningar som coronaviruset medfört.
Vid universitet och andra läroanstalter inleds höstens studier i skuggan av coronapandemin. De exponeringar bland stora grupper som nyligen framkommit är enligt kanslichef Anita Lehikoinen och rektor Sari Lindblom oroväckande och beklagliga.
”Vi kan ju inte styra vad de studerande gör på sin fritid, så det här är den stora utmaningen. Jag har dock kommunicerat mycket med de studerande”, berättar Lindblom.
”Jag hoppas att de studerande lyssnar, så att man inte blir tvungen att gå tillbaka till att ha undervisning helt och hållet på distans. Det skulle vara mycket förargligt. Studentorganisationerna kan spela en viktig roll i att kommunicera ut det här budskapet”, konstaterar Lehikoinen.
Till exempel vid Helsingfors universitet har man nu uttryckligen velat garantera att nya studerande får undervisning på campus. Man har på alla sätt försökt ordna undervisningsarrangemangen, såsom användningen av lokalerna och undervisningsgrupperna, på ett sådant sätt att undervisning kan ske på campus. I synnerhet när det gäller nya studerande anses det vara ytterst viktigt med det sociala sammanhanget.
”Det är mycket viktigt att de nya studerandena kommer in i universitetsgemenskapen. Vi har tagit en medveten risk, men samtidigt iakttagit stor försiktighet”, säger Lindblom.
”Universiteten och yrkeshögskolorna har verkligen på olika sätt strävat efter att de nya studerandena ska komma in i hela studiegemenskapen och sin egen grupp. Grupperna har gjorts små och man har funderat på nya sätt att utnyttja virtuella lösningar för att skapa gemenskap", säger Lehikoinen.
Vid Helsingfors universitet underlättades anpassningen till de särskilda förhållanden som coronasituationen krävde i våras av att det redan i flera års tid har pågått ett digitaliseringsprojekt vid universitetet. När man i våras blev tvungen att på en vecka göra cirka 4 000 kurser virtuella, gick förändringen över förväntningarna. Många har till och med tyckt mycket om att studera på distans. För en del studerande har distansstudierna dock lett till minskade prestationer, vilket syns som en viss polarisering.
”En del har haft svårt att få studiero i sin vardag. Hemma kan det ha funnits skolbarn i distansundervisning och kanske också en partner, och alla ska samtidigt behöva koncentrera sig på sina uppgifter. Särskilt drabbas sådana studerande som har svårt att ta sig själv i kragen”, bedömer Lindblom.
”De som klarade sig bra tidigare klarar sig bra även nu. De som tidigare klarade sig lite sämre klarar sig nu ännu sämre”, summerar Lehikoinen.
Regeringen har därför i tilläggsbudgeten anvisat satsningar på de studerandes välbefinnande och på att fylla kunskapsluckor som uppstod på grund av coronasituationen. Antalet nybörjarplatser har utökats med flera tusen. Nästa års urvalsprov är redan under planering.
”Vi planerar sådana urvalsprov att de kan genomföras oberoende av om de studerande kan sitta i samma sal eller inte. Men visst är det svårt att inte veta hur situationen ser ut om knappt ett år”, berättar Lindblom.
"Nu vill vi satsa på de unga så att den här situationen inte får alltför stor inverkan på deras liv. Så att den här coronavåren inte ska påverka en hel generations liv för en lång tid framåt", sammanfattar Lehikoinen.