Koronavirus: valtioneuvoston  tietoa ja neuvontaa koronaviruksesta sekä thl.fi

Arbets- och näringsbyråer har ansvaret för att hänvisa arbetslösa till hälsoundersökningar

10.12.2012 7.41
Nyhet N5-61650

Ända fram till de senaste åren har hälso- och sjukvården för arbetslösa varit koncentrerad till behandling av sjukdomar. När en arbetslös människa drabbas av en åkomma söker han eller hon sig till hälsovårdscentralen och får vård. Detta är dock inte tillräckligt när arbetslösas arbetsförmåga och hälsa borde upprätthållas eller förbättras. Man lägger alltmer tyngdpunkten vid förebyggande tjänster, konstaterar överinspektör Ritva Partinen vid social- och hälsovårdsministeriet.

"Dock ska man behandla sjukdomar, men därutöver ska man granska de arbetslösas situation som en helhet. Avsikten är att man i samband med hälsorådgivningen och hälsoundersökningen bedömer arbets- och funktionsförmågan hos arbetslösa och vid behov hänvisar arbetslösa till vård och rehabilitering."

Särskilt ska man identifiera arbetslösa som riskerar att slås ut socialt eftersom flera risker ökar när arbetslösheten blir långvarig.

Betydelsen av förebyggande arbete har nu också inskrivits i lagen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen som trädde i kraft i fjol ska kommunerna ordna förebyggande hälsovårdstjänster även för arbetslösa.

"Ytterligare är en förordning under beredning, enligt vilken företagshälsovården är skyldig att bedöma arbetstagares arbets- och funktionsförmåga innan anställningsförhållandet upphör. Företagshälsovården ska även hänvisa den som blir arbetslös till vård eller rehabilitering, om det finns behov av detta", säger Partinen.

Arbets- och näringsbyrån hänvisar arbetslösa

För att man ska få arbetslösa till hälsoundersökningar har arbets- och näringsbyråernas roll stärkts. Från ingången av detta år har arbets- och näringsbyrån haft ansvaret för att hänvisa arbetslösa vilkas arbetsförmåga det finns skäl att bedöma till hälsoundersökning.

"Hälsovårdscentralerna i kommunerna känner inte till de arbetslösa som borde kallas till en hälsoundersökning. Därför är det arbets- och näringsbyråns uppgift att hänvisa dem till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården", säger Partinen.

Arbetslösa kan dock själv gå på hälsoundersökning. Partinen erkänner dock att det i vilket fall som helst kan vara svårt att upptäcka en försämring av arbetsförmågan hos arbetslösa.

"Arbetskamrater och chefer på arbetsplatsen kan upptäcka att arbetsförmågan försämrats. Arbetslösa saknar ett sådant nätverk. Dessutom bedöms alltid arbetsförmågan i förhållande till det arbete som var och en utför."

Ännu en gång accentueras betydelsen av samarbete. Arbets- och näringsbyråerna ska sammankalla kommunerna inom sitt område och Folkpensionsanstalten för att komma överens om praxis för att öka samarbetet.

"Framför allt när det är fråga om partiellt arbetsföra är samarbete alldeles centralt", poängterar Partinen.

Det räcker dock inte med att samarbete bedrivs på förvaltningsnivå. Även arbetslösa själva ska delta i planeringen.

"Arbetslösa ska ha motsvarande förebyggande tjänster som de som arbetar."

Partinen påminner om att det är viktigt att skriva sjukfrånvarointyg även för arbetslösa.

"Att skriva sjukfrånvarointyg för arbetslösa kan kännas onödigt, men med hjälp av intygen kan man bedöma behovet av rehabilitering eller utreda förutsättningar för att gå i pension", säger Partinen.

Kommuner befinner sig i olika skeden

Förebyggande hälso- och sjukvård har tillhandahållits även före hälso- och sjukvårdslagen. Man har satsat på hälsoundersökningar för och handledning av arbetslösa till exempel genom utvecklingsprojektet för hälso- och sjukvård till arbetslösa (PTT-projektet).

Även arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp som avslutade sitt arbete i fjol har satt upp egna mål för hur man kunde förbättra bedömningen av arbetsförmågan hos arbetslösa och deras hälsovårdstjänster. Nu görs förbättringar uttryckligen utgående från arbetsgruppens förslag och resultaten från PTT-projektet.

"I de kommuner där det har funnits olika projekt finns redan nu fungerande system. Exempelvis Uleåborg har varit en aktiv utvecklare. Men de kommuner som inte tidigare har satsat på detta söker ännu sin riktning", säger Partinen.

Redaktör Maija Luotonen