Könsmedveten budgetering förbättrar allas välfärd

31.8.2009 10.03
Nyhet N5-50562
I statens budget för nästa år ska alla ministerier på något sätt bedöma vilken konsekvens anslagen inom deras förvaltningsområde har på jämställdheten mellan könen, eller om de inte har någon inverkan. "Könsmedveten budgetering förbättrar alla välfärd, inte bara kvinnornas", säger överinspektör Hanna Onwen-Huma från SHM:s jämställdhetsenhet.

"Bäst har genusperspektivet förts fram i budgeterna för social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och undervisningsministeriet, eftersom den service som produceras med hjälp av deras anslag i mycket riktar sig till människor, och människorna är antingen män eller kvinnor, pojkar eller flickor", konstaterar Hanna Onwen-Huma. 

"De övriga ministerierna har haft svårare att hitta människan och hennes kön som föremål för anslagen."

Enligt Onwen-Huma hjälper en uppdelning och behandling av statistiken enligt kön att se snedvridningar i jämställdheten. Nästan all statistik som berör människor finns att tillgå skilt för män och kvinnor, så information är tillgänglig med den nuvarande statistiken. Det är lättare att se nya trender om informationen överförs i kurvor.

Arbets- och näringsministeriet har till exempel i sitt förslag till budget för nästa år lyft fram den stora skillnaden i sysselsättningsgraden mellan unga män och kvinnor. Arbetslöshetsgraden för unga kvinnor var 14,3 procent och för männen 29,4 procent. Statistikuppgifterna ligger som grund för att man i sin verksamhet och vid riktandet av anslag försöker befordra att de unga männen bättre än i dagens läge förbinder sig till studier och arbetsliv.

Skillnaderna mellan könen måste lyftas fram

"Man främjar inte jämställdheten mellan könen genom att bara lyfta fram ärenden som gäller kvinnor eller genom att könsneutralt behandla män och kvinnor lika. Främja jämställdheten förutsätter att skillnaderna mellan män och kvinnor synliggörs. Skillnaderna måste först identifieras och sedan erkännas", säger Hanna Onwen-Huma.

Enligt henne borde man till exempel i samband med åtgärder som syftar till att höja pensionsåldern också beakta könet. Olika saker i arbetet är viktiga för män och kvinnor. Man måste fundera över vad som får kvinnorna att stanna kvar på arbetet och vad får männen. Det krävs kanske olika metoder inom kvinno- och mansdominerade branscher.

Förbättrandet av det ena könets förmåner förbättrar ofta också det andra könets välfärd.

Det är viktigt att minska hälsoskillnaderna mellan män och kvinnor. En förlängning av männens livslängd gör männen mera jämlika i förhållande till kvinnorna. Genom att satsa på att förbättra männens levnadsvanor och en bättre hälsovård kunde öka familjens välfärd. Far- och morfar levde längre, kvinnorna behövde inte sköta sina sjuka män och inte leva ensamma som änkor under sin ålderdom.

Om papporna mer än idag tog ut familjeledigt kunde det få många följder. Om papporna vänjer sig vid att vara med barnen är det inte alls så självklart att barnen alltid stannar hos mamman om det blir skilsmässa. Det kunde öka tvisterna om barnen. Tvisterna kan med tiden också minska då mammorna lär sig lita på att papporna tar hand om barnen.

Jämlikhetsstafettpinnen ska föras vidare etapp för etapp

"Att bedöma konsekvenserna på könsfrågorna är som stafettlöpning, stafettpinnen måste föras vidare från löpare till löpare: från tjänstemannaberedning till regeringen och från regeringen till riksdagen", jämför Onwen-Huma.

"Genom att inkludera genusperspektivet i budgeten vill regeringen underrätta riksdagen om att man i behandlingen beaktar vilken effekt riktandet av anslag har på könsfrågorna. Könsperspektivet lyfts inte fram i budgeten om det inte på ett genuint sätt är med redan vid beredningen."

I Finland är genusperspektivet inkluderat i själva budgetboken. Det måste vara mycket kortfattat, eftersom budgetboken inte får bli väldigt omfattande. Till exempel i Sverige har budgeten en separat jämställdhetsbilaga.

"I bilagan kan man öppna upp ärendena mera, men den kan också lätt bli oläst. Den kan också förbli lösryckt och inte en integrerad del av budgetprocessen. Genusperspektivet har betydelse först då det syns på rätta ställen", poängterar Onwen-Huma.

Å andra sidan kan samma, år efter år upprepade knapphändiga fraser on genusperspektivet, som ingår i budgeten, skvallra om att det endast har blivit en artighetsfras.

"Jämställdhetsenheten stöder, skapar metoder och utbildar, men söker inte upp genusperspektivet för ministeriernas del, utan varje ministerium måste göra det själv", säger Onwen-Huma.

Från utvärdering till uppföljning

Skyldigheten att integrera genusperspektivet har funnits med i de anvisningar finansministeriet tillsänt ministerierna om hur budgeten ska uppföras allt sedan år 2006. I budgeten för år 2007 övade man att bedöma konsekvenserna på könsfrågorna och från och med budgeten 2008 har man på ett könsmedvetet sätt granskat hur anslagen har inverkat.

Finland har förbundit sig till en könsmedveten budgetering genom att godkänna handlingsplanen från Peking år 1995, som förbinder regeringarna att inkludera könsperspektivet bland annat i statens budgetprocess och i lagberedningen.

Finlands jämställdhetslag förpliktar också till en könsmedveten budgetering. Enligt den ska varje myndighet i sin verksamhet systematiskt främja jämställdhet mellan könen.

Tills vidare har man fäst uppmärksamhet vid att integrera genusperspektivet vid uppgörandet av budgeten. Jämställdhetsenheten har gjort ett sammandrag om frågor som gäller kön och jämställdhet i budgetpropositionen för år 2009. Det har behandlats i regeringens uppföljningsgrupp för jämställdhetsprogrammet.

"Nästa skede är att utveckla uppföljningen, att granska hur beaktandet av jämställdhet har förverkligats. I uppföljningen spelar bokslutsberättelsen en viktig roll", berättar Onwen-Huma.

Merja Moilanen
Översättning Gun-Britt Husberg

fokus