Koronavirus: valtioneuvoston  tietoa ja neuvontaa koronaviruksesta sekä thl.fi

Psykosocial belastning berör alla branscher

23.4.2012 6.49
Nyhet N5-60022

Den psykiska belastningen i arbetet är ingen ny fråga. Människorna har bara börjat känna igen denna och lättare ingripa i den psykosociala aspekten, säger överinspektör Jaana Vastamäki.

"Arbetsplatsmobbning har just nu starkt dykt upp. Mobbningen har i och för sig inte ökat, men människorna har blivit mer medvetna om denna."

Arbetsplatsmobbningen är bara en del av den psykosociala belastningen i arbetet. Också arbetet i sig självt kan vara stressande, om det i hög grad inkluderar till exempel kontakter med människor eller om arbetet kräver fortlöpande uppmärksamhet. Problemen i organiseringen av arbetet kan yppa sig som fortlöpande stress eller avbrott. Belastningen kan öka till följd av problem i de sociala förhållandena på arbetsplatsen, till exempel en spänd och konkurrenspräglad atmosfär.

Människor klarar av pressande situationer på olika sätt. Därför är det på förhand omöjligt att bedöma hur belastningsfaktorerna från fall till fall påverkar arbetsförmågan.

"På en bra arbetsplats beaktas arbetstagarna som individer. Å andra sidan alla fundera över hur de själva kan slå vakt om sin egen arbetsförmåga och för sin egen del förbättra arbetsatmosfären på arbetsplatsen", säger Vastamäki.

En god ledare tar hänsyn till pressen

Psykosocial belastning förknippas ofta med till exempel vårdarbetet. Arbetet kan ändå vara psykiskt tungt inom vilken som helst bransch, till exempel på en byggarbetsplats.

"Många faktorer kan kännas tryckande för en ung person som snuttjobbar: klarar han eller hon av sin del av arbetet tillräckligt väl, fortsätter arbetet och blir arbetsresultatet tillräckligt bra, om man har lite tid på sig att utföra arbetet", beskriver Vastamäki.

Ett gott ledarskap är en av de viktigaste metoderna för att ingripa i psykosocial belastning. Chefens intresse för sina medarbetares välmående och rättvisa behandling av medarbetarna bidrar till att minska belastningen på arbetsplatsen.

En arbetarskyddsinspektör verkar inte som domare

Finland är indelat i fem ansvarsområden för arbetarskyddet. Inom dessa utövar arbetarskyddsinspektörerna tillsyn över arbetsplatserna. Vid arbetsplatsinspektioner fäster inspektörerna också uppmärksamhet vid arbetets psykosociala belastning.

"I allmänhet behandlar inspektören mobbningsfallen utifrån dokument. De är inga skiljedomare som söker enighet mellan parterna. Arbetsgivaren svarar för detta", förklarar Vastamäki.

En kortvarig utsättning för belastning hör till vardagen på de flesta arbetsplatser. Allvarliga hälsorisker uppstår om belastningen pågår under en lång tid. Om stressen drar ut på tiden, kan detta leda till utmattning och depression och orsaka fysiska sjukdomar.

Gamla goda metoder, till exempel kartläggningar av atmosfären, utvecklingssamtal och ledarskapsenkäter, ger enligt Vastamäki stöd för att lägga märke till vad som egentligen händer på arbetsplatsen.

"Arbetsgivaren måste bedöma arbetarsäkerheten och riskerna inom arbetet. Vid bedömningen bör uppmärksamhet också fästas vid de psykosociala riskerna."

Under de närmaste åren fäster man stor uppmärksamhet vid att minska den psykosociala belastningen.

Som stöd för arbetarskyddstillsynen sammanställs rikstäckande tillsynsanvisningar som förenhetligar arbetarskyddstillsynen över den psykosociala belastningen. I hela Europa förs 2014-2015 en kampanj för att identifiera och minska de psykosociala riskerna.

Lång sjukfrånvaro under luppen

En god indikator för att lägga märke till belastningen är sjukfrånvaron. Den lagändring som träder i kraft i början av juni förutsätter att arbetsgivaren för bok över och rapporterar utdragen sjukfrånvaro till företagshälsovården.

Genom dessa åtgärder vill man fånga in arbetstagaren i ett tillräckligt tidigt skede och stödja arbetsförmågan samt förebygga invalidpensionering.

"En arbetsgivare kan i god anda fråga sina medarbetare vad den fortlöpande sjukfrånvaron beror på. Om man inte har krafter för arbetet som tidigare, kan till exempel en ändring av arbetsbilden eller en kortare arbetsdag övervägas", föreslår Vastamäki.

Redaktör: Tiina Tuominen