Koronavirus: valtioneuvoston  tietoa ja neuvontaa koronaviruksesta sekä thl.fi

Sjukdomar hos äldre och starka mediciner försämrar körförmågan

28.1.2013 11.34
Nyhet N5-61910

När befolkningen åldras ökar även antalet äldre förare samtidigt. Även om en stor del av de äldre människorna klarar sig väl i trafiken finns det bland dem personer vars körförmåga har försämrats. För att hitta dessa människor har läkarundersökningar av äldre förare utvidgats. Ändringarna trädde i kraft i januari i och med den nya körkortslagen.

"Hög ålder korrelerar i viss grad med trafikolyckorna. Genom mer omfattande hälsoundersökningar försöker man nu också hitta de förare vars körförmåga har försämrats", säger regeringsrådet Anne Koskela.

Vid mer omfattande hälsoundersökningar fästs uppmärksamhet vid åldrandets effekter, såsom försvagning av sinnesfunktioner, minne, observationsförmåga och den fysiska funktionsförmågan. Vid undersökningarna beaktas särskilt samverkan av sjukdomar och medicinering.

"Äldre har flera sjukdomar, och användning av flera starka mediciner är vanligare. Även om en enstaka sjukdom ännu inte försvagar körförmågan, kan samverkningarna vara betydande", säger Koskela.

Undersökningen är mer omfattande än tidigare

De hälsoundersökningar som nu ska inledas är mer omfattande än de tidigare ålderskontrollerna. Även deras innehåll har preciserats och gjorts enhetligare.

En mer omfattande hälsoundersökning görs för första gången för cirka 70-åringar och därefter alltid med fem års mellanrum. På yrkeschaufförer och förare av tunga fordon görs kontroller oftare.

Reformen kompletterar hälsokraven i förordningen om körhälsa som trädde i kraft år 2011. Redan då ålades läkarna att kontrollera personens körhälsa som en helhet.

"De mer omfattande hälsoundersökningarna av äldre kommer inte direkt att öka antalet undersökningar eller ställa nya krav. Nu har man endast preciserat kontrollen", förtydligar Koskela.

Antalet äldre förare ökar

Antalet äldre förare har ökat under de senaste decennierna betydligt och ökar alltjämt. Medan cirka 70 000 personer över 70 år hade körkort år 1990 hade redan över 300 000 äldre förare körkort år 2011.

Vissa av de äldre slutar frivilligt att köra men andra vill hålla fast vid kortet ända fram till slutet. Reaktionen är enligt Koskela förståelig.

"Visst försvårar bristen på körkort livet i praktiken när man inte längre kan uträtta ärenden lika lätt."

Reformen av körkortslagen och förordningen om körhälsa har för sin del även fått kritik. Till exempel optikerna är oroade över att läkare inom primärvården inte har möjlighet att mäta förarnas synförmåga, såsom kontrastseende, som påverkar körning i mörker.

Tidigare gjordes särskilda synundersökningar av förare men de slopades i samband med ändringarna av körkortslagen. Nu undersöks synförmågan som en del av läkarundersökningarna.

"Till exempel mätning av kontrastseendet är en ny sak för läkarna, och den skapar till en början förvirring. Mätningarna borde dock kunna göras utan särskilda hjälpmedel", säger Koskela.

Om situationen är oklar, lönar det sig att remittera patienten till en ögonläkare.

"Detta kan till en början medföra extra arbete men med tiden lär sig läkarna att sålla de ur gruppen för vilka särskilda mätningar måste göras", försäkrar Koskela.

Problem orsakas även av att patienter besöker flera olika läkare för att få lämpliga utlåtanden. Situationen är dock inte ny enligt Koskela.

"Situationen är densamma som tidigare. Det är rekommendabelt att undersökningen görs av en läkare inom primärvården som känner patienten."

Ministeriet uppdaterar för närvarande tillämpningsanvisningar avsedda för läkare. De färdigställs under våren. Uppdaterade blanketter som används vid bedömning av körhälsan färdigställs i februari.

Maija Luotonen