Nya förslag om småbarnspedagogik för invandrare samt om språkkunskaper

Undervisnings- och kulturministeriet 16.1.2019 10.20 | Publicerad på svenska 16.1.2019 kl. 11.13
Pressmeddelande

En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet har dryftat främjandet av invandrares utbildning och sysselsättning och överräckte sitt förslag till minister Grahn-Laasonen onsdagen den 16.1. I rapporten betonas ärenden som gäller tillgången till lärare och deras behörighet, betydelsen av småbarnspedagogik, situationen i fråga om undervisning som förbereder för grundläggande utbildning samt utmaningar som gäller kunskaper/undervisning i finska/svenska. Förslagen kompletterar de förslag som lades fram 2016 och 2017.

Under lärarutbildningen borde man på ett bättre sätt uppmärksamma kulturell mångfald och kompetens i anslutning till den. Lärarstuderanden måste redan under sin utbildning få erfarenhet av läromedel som tangerar kulturell mångfald. Kulturell mångfald måste också uppmärksammas i lärarnas kompletteringsutbildning.

Antalet personer med invandrarbakgrund inom småbarnspedagogikens personal och inom lärarkåren utreds fram till år 2020 och på basis av den informationen kommer man med förslag om en ökning av personalen.

Enligt förslaget man bl.a. genom att utveckla kommunernas servicestyrning främja deltagandet i  småbarnspedagogiken minst 20 timmar i veckan för barn som hör till olika språk- och kulturgrupper. Familjens integrationsplan borde alltid innehålla deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet och/eller förskoleundervisning för barn under skolåldern. Samtidigt ska man betona betydelsen av språkundervisning.

Genom att ordna småbarnspedagogisk verksamhet kan man också förbättra mödrars möjligheter att delta i språkutbildningar.

För den grundläggande utbildningens del föreslår arbetsgruppen att man överväger att förlänga läroplikten för dem som inte lyckas avlägga lärokurserna inom den grundläggande utbildningen inom utsatt tid. Läroplikten tar slut i slutet av det läsår under det kalenderår då den unga fyller 17 år. För de unga som kommer till Finland under grundskolans sista år kan utbildningen bli rätt så bristfällig.

Arbetsgruppen vill även utreda orsakerna till invandrares svagare inlärningsresultat på basis av undersökningen.

Högskolorna borde stöda internationella högskolestuderanden i slutet av studierna, i praktiken och att få arbete. T.ex. bättre kontakter till arbetslivet och effektiverat stöd under invandrarstuderandes praktikperioder utvecklat de studerandes arbetslivsfärdigheter, stöder arbetsgivaren och underlättar integreringen i arbetslivet.

Arbetsgruppen föreslår också att man utvecklar högskolestuderandes uppehållstillståndsförfaranden så att de stöder arbetsrelaterad invandring.

_ _ _

Regeringen har som mål att påskynda invandrares väg till utbildning och göra övergången till arbetslivet smidigare.

Arbetsgrupper vid undervisnings- och kulturministeriet har tagit fram 99 åtgärder för att påskynda invandrares väg till utbildning och främjandet av integration. Man har främjat antagningen till yrkesutbildning genom att göra språkkraven mer flexibla och målet är att de språkliga och yrkesmässiga färdigheterna utvecklas parallellt. Den grundläggande utbildningen för vuxna har förnyats och man har skapat en ny utbildningsmodell för det fria bildningsarbetet, särskilt för studier i läs- och skrivkunnighet och i det finska eller svenska språket.

De ansvariga högskolorna handleder högre utbildade invandrare till anpassade studier. Man har ökat anslagen till tjänster för identifiering och erkännande av invandrares kompetenser.

_ _ _

På grund av den snabba ökningen av antalet asylsökande tillsatte undervisnings- och kulturministeriet den 5 november 2015 en styrgrupp med uppgiften att bereda och samordna ministeriets och förvaltningsområdets åtgärder på både kort och lång sikt till följd av asylläget och den ökande invandringen.

Styrgruppens mellanrapport Studiegångar och integrering av invandrare – smärtpunkter och åtgärdsförslag publicerades i februari 2016 (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016:5), och slutrapporten Utbildningsvägar och integrering av invandrare. Smärtpunkter och åtgärdsförslag II publicerades i februari 2017.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen utsåg den 9 april 2018 en fortsatt arbetsgrupp med uppgiften att följa upp hur reformerna av utbildningen och integreringen av invandrare framskridit inom förvaltningsområdet och att lägga fram förslag till nya åtgärder.

_ _ _

2017 hade totalt 384 123 personer, dvs. sju procent av Finlands befolkning utländsk bakgrund. Av dessa var 84 procent första generationens och 16 procent andra generationens invandrare.

_ _ _

Arbetsgruppens förslag Studiegångar och integrering av invandrare. Smärtpunkter och åtgärdsförslag III


Upplysningar: arbetsgruppens ordförande Kirsi Heinivirta (UKM), tfn 02953 30136