Skip to content
Media
Valtioneuvosto frontpage

Ministeri Henrikssonin puheenvuoro kielibarometristä Kuntamarkkinoilla 9.9.2020

Ministry of Justice
Julkaisuajankohta 9.9.2020 12.00
Puhe

Bästa deltagare, hyvät osallistujat,

Vad roligt det är att se att språkliga rättigheter intresserar så många av er. Jag har alltid brunnit för de språkliga rättigheterna och våra nationalspråk, finska och svenska, och därför är jag glad att jag som justitieminister kan genomföra en mängd projekt under denna regeringsperiod för att förbättra de språkliga rättigheterna. Bland annat uppdaterar vi nationalspråksstrategin och gör en kampanj för att förbättra språkklimatet.

Idag lanseras språkbarometern som sedan år 2004 kartlagt kvaliteten på den språkliga servicen i tvåspråkiga kommuner. Detta är den femte språkbarometern som justitieministeriet låter utföra. Ännu 15 år senare spelar språkbarometern en viktig roll i forskningen kring de språkliga rättigheterna.

Kansalliskieliä ja kielellisiä oikeuksia koskevat kysymykset ovat aina olleet lähellä sydäntäni. Suomella on pitkä ja ansiokas historia maana jonka identiteetti ei rakennu vain yhden kielen varaan. Kielibarometri seuraa julkisten palveluiden toteutumista paikallisella vähemmistökielellä kaksikielisissä kunnissa. Barometri kertoo meille myös niiden suomenkielisten suomalaisten kokemuksista, jotka asuvat kunnassa jonka enemmistön kieli on ruotsi. Tämähän on todella tärkeää tietoa, koska meidän on varmistettava että myös suomenkielisten kielelliset oikeudet toteutuvat.

Som ni har fått höra här i dag finns det många intressanta resultat i den nya språkbarometern. Det verkar som att den stora utmaningen är tillgången till service på svenska. Det är inte överraskande, men tyvärr mycket tråkigt, att svenskspråkiga upplever att det är svårare att få service på modersmålet. Det är ändå glädjande för mig som justitieminister att man nu är nöjdare med bland annat domstolsväsendets betjäning. Också nödcentralerna får nu ett bättre vitsord och med tanke på hur avgörande språket kan vara i en nödsituation är det här ett steg åt rätt riktning.

Det är ändå oroväckande att annan service som är viktig för hälsan, däribland mentalvårdstjänster, sjukhusvård och jourmottagning får sämre betyg av svenskspråkiga än finskspråkiga. Därför är det så viktigt att vi i den kommande social- och hälsovårdsreformen ser till att de språkliga rättigheterna förverkligas också i praktiken. Vi borde hitta bättre system som sammanlänkar patienten med en sjukskötare eller läkare som pratar samma språk.

Den pågående och oundvikliga övergången till ett mera digitaliserat och automatiserat samhälle kräver också att särskild uppmärksamhet fästs vid de språkliga rättigheterna. I språkbarometern kan man se att den språkliga servicen i digitala tjänster inte alltid fungerar. Därför är jag glad att vi i nationalspråksstrategin kommer att angripa den här problematiken. Det är helt klart att den digitala övergången kräver att särskild uppmärksamt fästs vid de språkliga rättigheterna. Digitala tjänster måste utvecklas parallellt på bägge nationalspråken. 

Bästa deltagare, mina damer och herrar,

Alla finländare ska känna sig lika värdefulla, oberoende av modersmål. En förutsättning för detta är ett gott språkklimat och att vi känner oss sedda och hörda.
Språkklimatet har även den varit en återkommande fråga i språkbarometern. I språkbarometern från år 2016 kunde man tydligt se att det allmänna språkklimatet hade hårdnat.

Därför är det i sig bra att språkklimatet överlag inte verkar ha försämrats ytterligare. Som ni har hört idag finns det ändå regionala skillnader. Den svenskspråkiga minoriteten i tvåspråkiga kommuner verkar ha det jobbigast. I dessa kommuner säger en av fem att språkklimatet blivit sämre. Också den finskspråkiga minoriteten upplever språkklimatet som aningen sämre. Det är också oroande att svenskspråkiga fortfarande upplever fördomar och trakasserier oftare än finskspråkiga.  Därför är jag glad att vi på justitieministeriet också jobbar med en kampanj för att förbättra språkklimatet – den kommer att lanseras under hösten. Här är det också viktigt att vi alla försöker påverka språkklimatet med vår egen attityd. Vi har allihopa möjlighet att förbättra språkklimatet i våra kommuner.

Bästa publik,

Att tala vårt modersmål är viktigt för var och en av oss. Att få service på modersmålet kan i värsta fall vara en fråga om liv och död. De språkliga rättigheterna finns tryggade i lagen, men det gäller även att förverkliga dem i praktiken. De språkliga rättigheterna behöver beaktas och bevakas alltjämt – oberoende av om det är finskan eller svenskan som är i majoritet. Språkbarometern visar att det ännu finns mycket att göra och det här arbetet fortsätter vi med varje dag.

Tusen tack för ert deltagande!


 


 

 
Back to top