Skip to content
Government and ministries
Media

Redogörelsen om de mänskliga rättigheterna diskuteras övergripande – hållbar utveckling och digitalisering som teman för de första diskussionsmötena

Ministry for Foreign Affairs 4.9.2020 11.38
Nyhet

Beredningen av statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna har börjat. Redogörelsen, som ska färdigställas senast våren 2021, bereds i ett brett samråd med olika aktörer.

Beredningen av statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna har börjat. Redogörelsen, som ska färdigställas senast våren 2021, bereds i ett brett samråd med olika aktörer. 

Redogörelsen om de mänskliga rättigheterna drar upp riktlinjer för Finlands verksamhet för de grundläggande och mänskliga rättigheterna nationellt, på EU-nivå och internationellt. Utrikesministeriet har det övergripande ansvaret för beredningen av redogörelsen, men också justitieministeriet och de andra ministerierna deltar i arbetet. Under de första virtuella diskussionsmötena i anslutning till beredningen av redogörelsen behandlades sambandet mellan de mänskliga rättigheterna och de olika delområdena av hållbar utveckling samt förhållandet mellan digitalisering och de mänskliga rättigheterna. De två första diskussionsmötena hölls i augusti 2020.

Tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna bedöms i statsrådets redogörelse genom fyra huvudteman:

  • rättsstaten och det internationella regelbaserade systemet
  • hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna
  • information, digitalisering och de mänskliga rättigheterna
  • främjandet av icke-diskriminering, likabehandling och jämställdhet. 

Utrikesministeriet fick under sommaren 2020 in rekordmånga utlåtanden om dessa teman, då organisationer, forskare, laglighetsövervakare, myndigheter och enskilda medborgare bidrog med sammanlagt 111 utlåtanden.

I utlåtandena framhålls särskilt olika aspekter av arbetet mot ojämlikhet. De tar upp det krympande demokratiska utrymmet i flera länder, klimatförändringarnas konsekvenser för tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna samt sexistiska och rasistiska uttalanden och våld. Samtidigt erbjuder ny teknik och civil verksamhet möjligheter att främja mänskliga rättigheter. 

Det internationella regelbaserade samarbetssystemet får ett starkt stöd i utlåtandena.  

Klimatförändringar och hälsotjänster av central betydelse med tanke på de mänskliga rättigheterna 

Hållbar utveckling kan inte existera om de grundläggande och mänskliga rättigheterna inte tillgodoses. I det första virtuella diskussionsmötet i anslutning till redogörelsen om de mänskliga rättigheterna deltog närmare hundra personer. Temat för detta första möte den 20 augusti var hållbar utveckling. Både klimatförändringar och coronapandemin innebär en utmaning för tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna inom ramen för en hållbar utveckling. 

Bland annat generalsekreteraren för Finlands klimatpanel Heta-Elena Heiskanen redogjorde under diskussionsmötet för orsakssambandet mellan klimatkrisen och de mänskliga rättigheterna. Enligt Eeva Nykänen, som är professor vid Östra Finlands universitet, finns det en risk att coronapandemin bidrar till ökade hälsoskillnader. Därför behöver man främja jämlikheten inom hälsotjänsterna. 

I många kommentarer från publiken betonades vikten av att trygga likabehandling och de mest sårbara befolkningsgruppernas rättigheter. Även vikten av att stödja människorättsförsvarare och behovet av att regeringen bedriver omfattande verksamhet framhölls. EU har en viktig global roll när det gäller att främja de mänskliga rättigheterna inom ramen för en hållbar utveckling. Finland framhåller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt ursprungsfolkens rättigheter i EU-verksamheten för de mänskliga rättigheterna.

Digitaliseringen bör främja likabehandling

Temat för det andra diskussionsmötet var digitalisering och de mänskliga rättigheterna. Under diskussionen kom det fram en oro över att ojämlikheten och utanförskapet ökar. Samtidigt har dock coronapandemin ökat IT-användningen. 

Att trygga de digitala rättigheterna är en väsentlig del av delaktighet, ett människovärdigt liv och jämlik tillgång till service, konstaterade direktören för Människorättscentret Sirpa Rautio. Enligt Annika Launiala från Fingo, takorganisationen för finländska utvecklingsföreningar, bör användarna delta redan i planeringsfasen vid utvecklandet av ny teknik. 

Finland bör bedriva värdebaserad politik med ett människorättsperspektiv i frågor som rör digitalisering och IT, och vi måste kunna fatta beslut som rör till exempel artificiell intelligens. Användarna av digitala tjänster bör också kunna kontrollera och utnyttja de personuppgifter som samlas in om dem, konstaterade Teemu Ropponen från organisationen MyData Global. 

Under diskussionen konstaterades dessutom att Finland måste delta aktivt i utarbetandet av internationella normer för utvecklandet och användningen av artificiell intelligens så att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tryggas. Bland annat i diskussionen om dataskydd förväntas EU vara en aktör som försvarar och utarbetar människorättsnormer.


 

Back to top