Principbeslutet om en totalreform av forskningsinstituten

Statsrådet godkände vid sitt allmänna sammanträde i dag den 5 september principbeslutet om en totalreform av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen. Statsrådets principbeslut grundar sig på de riktlinjer som regeringen drog upp vid sin aftonskola den 10 oktober 2012. I enlighet med regeringsprogrammet slås de statliga sektorforskningsinstituten samman till större enheter.

- Inte förrän information och forskningsinformation systematiskt används som stöd vid beslutsfattandet lever vi i ett informationssamhälle. Detta beslut för Finland betydligt närmare ett verkligt informationssamhälle. Sektorsforskningssystemet ska förutse de förändrade informationsbehoven i samhället. Det ska smidigt kunna ändra prioriteringarna i forskningen och producera den information som behövs för beslutsfattarna, både inom den offentliga och den privata sektorn. Syftet är att forskningen ska vara en strategisk resurs för samhällsutvecklingen och det samhälleliga beslutsfattandet, konstaterar statsminister Jyrki Katainen.

I det principbeslut som nu godkändes definieras tre åtgärdskomplex för reformen av forskningsinstituten och forskningsfinansieringen och preciseras de ansvariga ministerierna för varje helhet. Åtgärderna omfattar strukturella reformer, reformer som gäller forskningsfinansieringen samt genomförande och uppföljning av reformen. Reformen genomförs 2014–2017.

Strukturella reformer

Syftet med totalreformen är att stärka mångvetenskaplig, högklassig och samhällsrelevant forskning, att frigöra resurser från forskningens stödtjänster och fasta strukturer till forskningsverksamhet samt att skapa större och starkare tematiska helheter av forskningsinstituten. Reformen syftar till att skapa starkare mångvetenskapliga forskningsorganisationer som kan konkurrera om finansiering med andra europeiska forskningsinstitut samt till att öka samarbetet mellan forskningsinstituten och högskolorna.

Genom reformen slås Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Skogsforskningsinstitutet och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet samman och bildar Naturresurscentralen. Geodetiska institutet, Lantmäteriverkets Inspire-ärenden och verksamhet som gäller främjandet och utvecklingen av samanvändningen av geografisk information, jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals branschberoende informationssystem och utvecklingen av dem slås samman och bildar Forsknings- och utvecklingscentralen för geografisk information. Teknologiska forskningscentralen VTT och Mätteknikcentralen slås samman och bildar Forsknings- och utvecklingscentralen för mångteknologi. I fråga om den nya enhet som bildas inleds beredningen för att ändra dess förvaltningsmodell till ett helt statsägt icke-vinstdrivande specialuppgiftsbolag. År 2015 införlivas Konsumentforskningscentralen och Rättspolitiska forskningsinstitutet med Helsingfors universitet och bildar institut eller enheter med riksomfattande specialuppdrag.

Utöver en strukturell reform av forskningsorganisationerna krävs det också ett fördjupat nätverksbaserat samarbete över ämbetsverkens och inrättningarnas gränser. Den verksamhet som initierats inom ramen för Sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET) och Sammanslutningen av sakkunniginrättningar inom social- och hälsovården (SOTERKO) utvecklas och breddas i syfte att förbättra forskningens och expertarbetets kvalitet, produktivitet och genomslagskraft.

Verksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet utvärderas före 30 juni 2014. I utvärderingen utreds hur ändamålsenliga och kompatibla institutens strategiska forskningsområden och centrala utvecklings- och myndighetsuppgifter är med beaktande av styrningens och beslutsfattandets behov inom statsrådet. I utvärderingen utreds även hur eventuella överlappande funktioner kan gallras och hur arbetet och forskningsuppgifterna kan fördelas på ett ändamålsenligt sätt mellan forskningsinstituten och universiteten.
I utvärderingen ges utvecklingsförslag om den strategiska styrningen av instituten och om deras forsknings-, utvecklings- och myndighetsuppgifter samt om den forskningsverksamhet som överförs till universiteten.

Reformer som gäller forskningsfinansieringen

Genom reformen stärks den forsknings- och utredningsverksamhet som stöder statsrådets och ministeriernas beslutsfattande genom att man samordnar forskningsfinansiering som ska användas i enlighet med statsrådets riktlinjer. För detta syfte inrättas bland annat ett finansiellt instrument för strategisk forskning, där den konkurrensutsatta forskningsfinansiering som stöder samhällspolitiken och samhällets funktioner och tjänster samordnas så att 70 miljoner euro står till förfogande för strategisk forskningsfinansiering 2017. Finansieringen samlas stegvis 2015–2017 ur forskningsanslagen för statens forskningsinstitut, Finlands Akademis programbaserade forskningsfinansiering och Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes innovations- och forskningsfinansiering.

Finansieringen styrs till forskning kring olika betydande och stora utmaningar som samhället ställs inför. Forskningen ska bl.a. främja konkurrenskraften och utvecklingen av näringslivet, arbetslivet och den offentliga sektorn. Detta gör det möjligt att inrikta forskningen på mindre utforskade områden och forskningssektorer där forskningsinstituten inte bedriver forskning.

Genom reformen stärks även den forsknings- och utredningsverksamhet som stöder statsrådets samhälleliga beslutsfattande genom att man för statsrådets och dess ministeriers förfogande under åren 2014–2016 stegvis samlar finansiering från budgetfinansierade forskningsanslag till statens forskningsinstitut så att det år 2014 finns 5 miljoner euro, år 2015 7,5 miljoner euro och år 2016 12,5 miljoner euro i omärkta forskningsanslag för forsknings-, utvärderings- och utredningsverksamhet.

Anslagen är gemensamma för hela statsrådet och de riktas till gemensamma och horisontella projekt och ministeriernas förvaltningsområdesspecifika forsknings- och utredningsprojekt som stöder beslutsfattandet. Projekten planeras och samordnas i en forskningsplan som stöder statsrådets beslutsfattande och som bereds av statsrådets gemensamma grupp för beställning av forskning under ledning av statsrådets kansli. I gruppen ingår experter från alla förvaltningsområden. Planen fastställs av statsrådets allmänna sammanträde.

Reformernas konsekvenser för personalen

Reformerna medför personalkonsekvenser. Dessa beror på varje forskningsinstituts kostnads- och personalstruktur, forskningsuppgifternas och de övriga myndighetsuppgifternas relativa andel samt den strategiska inriktningen i forskningsinstitutets verksamhet.

Genomförandet av principbeslutet

Principbeslutet har beretts vid statsrådets kansli och beredningen har styrts
av en ministerarbetsgrupp. Statsrådets kansli tillsätter en ministerarbetsgrupp för att följa upp genomförandet av principbeslutet.

Statsrådets principbeslut om en totalreform av statens forskningsinstitut och forskningsfinansiering har publicerats på statsrådets webbplats.

Ytterligare information: Olli-Pekka Heinonen, statssekreterare, tfn 0295 160 280, statsrådets kansli