EU-ministerutskottet behandlade regeringens kommande EU-redogörelse och fonden för en rättvis omställning
Vid sitt möte den 10 juli behandlade EU-ministerutskottet beredningen av regeringens EU-redogörelse och Finlands målsättningar när det gäller användningen av EU:s finansieringsinstrument för en rättvis omställning.
Beredningen av regeringens EU-redogörelse utgår från regeringsprogrammet och övriga ståndpunkter som regeringen fastställt under denna valperiod. I enlighet med regeringsprogrammet vill Finland se ett starkt, homogent och funktionsdugligt EU som har förmåga att lösa globala utmaningar. Målet är också att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt enhetliga utsläppssnåla ekonomi.
Centrala teman som kommer att lyftas fram i EU-redogörelsen är främjandet av hållbar tillväxt på bred front inom alla sektorer, ekonomiska frågor i synnerhet inom euroområdet, medborgarnas och samhällets övergripande säkerhet, arbetet med att ta fram lösningar på migrationsfrågor samt EU:s utvidgning och yttre förbindelser. En central faktor som ska styra politikåtgärderna är EU:s mål att bli klimatneutralt till 2050.
Statsrådets EU-sekretariat inleder sammanställningen av redogörelsen och utarbetar ett första utkast i september. Avsikten är att redogörelsen ska lämnas till riksdagen vid årsskiftet.
EU-ministerutskottet diskuterade också kommissionens förslag att inrätta en fond för en rättvis omställning (Just Transition Fund, JTF). Syftet med fonden är att påskynda EU-ländernas arbete för en rättvis omställning till en grön ekonomi. Finland ska få stöd bland annat för en strukturomvandling som följer av minskade utsläpp av växthusgaser från industrianläggningar och minskad produktion av torv.
Dessutom fastställde ministerutskottet Finlands ståndpunkter inför följande rådsmöten:
- Utrikesrådet den 13 juli
- Kick off-videokonferens med miljöministrarna den 13–14 juli
- Videokonferens med ministrarna med ansvar för EU-frågor den 15 juli
- Videokonferens med ministrarna med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och hälso- och sjukvård den 16–17 juli.
På agendan för utrikesrådets möte i Bryssel står att bedöma partnerskapet mellan EU och Latinamerika och Västindien i ljuset av coronapandemin. Utrikesministrarna kommer också att föra en övergripande diskussion om relationen mellan EU och Turkiet.
Tyskland, som är ordförande i Europeiska unionens råd, ordnar ett inledande två dagar långt möte för miljö- och klimatministrarna i form av en videokonferens. Under den första mötesdagen diskuterar ministrarna grön återhämtning i EU efter covid-19-pandemin och betydelsen av digital omställning i miljöpolitiken. Temat för den andra mötesdagen är EU:s klimatpolitik.
Huvudtemat för videokonferensen med ministrarna med ansvar för EU-frågor är förberedelserna inför Europeiska rådets extra möte den 17–18 juli, där temat är EU:s återhämtningsplan. Dessutom inleds videokonferensen med att Tyskland presenterar prioriteringarna för sitt EU-ordförandeskap.
Ministrarna med ansvar för hälso- och sjukvård ska diskutera lärdomarna av covid-19-pandemin. Det tyska ordförandeskapet föreslår att Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) ska stärkas på olika sätt. Ministrarna med ansvar för sysselsättning och socialpolitik ska ha tre parallella sessioner där de behandlar 1) systemen för socialt skydd som en del av återhämtningen, med särskild fokus på systemen med försäkringar och minimiinkomster inom utkomstskyddet för arbetslösa, 2) ett bättre tillgodoseende av säsongsarbetares och rörliga arbetstagares rättigheter, 3) arbetarskyddets betydelse för återhämtningen. Finland deltar i sessionen om socialt skydd.
Ytterligare information: Jari Luoto, statsministerns understatssekreterare för Europafrågor, tfn 050 468 5949, Matti Niemi, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 045 679 1717, och Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319