Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Studie: Rättsstaten är en EU-rättslig förpliktelse

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetjustitieministerietstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 11.5.2022 8.27
Pressmeddelande 297/2022
Foto: Wikimedia Commons | CC BY-SA 4.0

I Europeiska unionen är rättsstaten inte bara politisk retorik utan en juridisk förpliktelse. Medlemsstaternas rättsstatssituation påverkar inte bara EU:s praktiska verksamhetsförutsättningar utan även unionens legitimitet. En forskningsgrupp vid Helsingfors universitet som undersökt rättsstaten inom EU-rätten har rett ut rättsstatsbegreppet och bedömt dess konsekvenser för Finland.

Med rättsstat avses de principer som reglerar rättssystemets funktion, såsom laglighetsprincipen, rättssäkerheten, förbudet mot att missbruka verkställande makt, ett effektivt rättsskydd och maktfördelningsläran. Rättsstaten ska i EU förstås som en del av de europeiska värderingarna som omfattar i synnerhet respekt för mänskliga rättigheter och ett demokratiskt samhällsskick.  Rättsstatlighet kan med stöd av EU-rätten tillämpas som princip inom domstolarnas rättstillämpning och i myndighetsverksamheten.

Enligt bedömningen i studien är det med tanke på unionens gemensamma rättsordnings funktion viktigt att rättsstatens grundprinciper förstås på samma sätt i unionen och i medlemsstaterna. Rättsstaten i EU är inte en à la carte-meny − enskilda medlemsstater kan inte plocka önskade delar av rättsstaten och definiera rättsstatens grunddrag på ett sätt som avviker från EU-rätten. Rättsstaten innebär också att EU-rätten har företräde framför nationella bestämmelser. De rättigheter och skyldigheter som garanteras inom EU-rätten kan tillgodoses effektivt endast om medlemsstaterna inte har möjlighet att ensidigt låta bli att följa dem.

Rättsstaten är EU:s grundmur

Studien visar att EU inte fungerar utan rättsstaten. Om medlemsstaterna bryter mot rättsstatsprincipen kan myndigheternas förvaltningsbeslut eller det ömsesidiga erkännandet av domstolsavgöranden lamslås och till exempel utlämningen för brott, verkställigheten av indrivningsdomar eller varors fria rörlighet i EU äventyras.

Studien klarlägger rättsläget i EU och Finland. Medlemsstaterna har enligt EU-rätten skyldighet att lita på varandras rättssystem; detta kan vara en förutsättning endast om rättsstatsprincipen respekteras i alla medlemsländer. Det ömsesidiga förtroendet har knakat i fogarna under de senaste åren på grund av kränkningar av rättsstatsprincipen när det gäller domstolarnas oberoende, vilket i framtiden kan ha allvarliga konsekvenser för unionens verksamhetsförutsättningar.

I studien utreds även metoderna för att ingripa i kränkningar av rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, främjandet av rättsstaten i EU:s utrikespolitik och vissa aktuella rättsstatsproblem inom EU-rätten som gäller Finland.

Studien ger en bättre uppfattning av vilka krav den inom EU-rätten förutsatta rättsstatligheten medför för medlemsstaterna, såsom Finland. Dessa krav har undersökts en hel del i övriga Europa, men frågan har inte tidigare analyserats uttömmande i förhållande till rättsstatligheten i Finland. Vid utarbetandet av studien har man som riktgivande bakgrundsmaterial använt de diskussioner som förts bland sakkunniga i forskningsgruppen Helsinki Rule of Law Forum. Denna allmäneuropeiska diskussion har beaktats vid beredningen av studien och därtill har man som ett resultat av diskussionen publicerat en förklaring som främjar rättsstatligheten.

Studien ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Utredningen har utarbetats av Helsingfors universitets professor Juha Raitio, docent Allan Rosas och doktorand Pekka Pohjankoski.

Mer information: professor Juha Raitio, Helsingfors universitet, tfn 050 531 5496, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.

 
Tillbaka till toppen