Regeringens proposition
Reformen av personbeteckningssystemet skapar förutsättningar för utveckling av digitala tjänster

Regeringens proposition med förslag till reform av personbeteckningssystemet gör det möjligt att utveckla en digital verksamhetsmiljö i Finland. I och med reformen kan man bland annat skapa ett nytt förfarande för distansregistrering, göra det möjligt för utlänningar att få en personbeteckning tidigare och i större utsträckning än för närvarande samt slopa könsbundenheten i fråga om personbeteckningen. Ändringen påverkar inte personbeteckningar som redan beviljats. Regeringen lämnade den 15 september en proposition med förslag till valfrihetslag till riksdagen.

”Regeringen har som mål att effektivisera förvaltningsprocesserna med hjälp av teknik. Reformen av personbeteckningen har ett starkt samband med ibruktagandet av e-legitimationer. Reformerna möjliggör bättre service för medborgarna och smidigare arbetskraftsinvandring så att man med hjälp av nya verktyg kan identifiera en utlänning snabbare och på ett smidigare sätt. Detta förkortar väntetiderna och möjliggör distanskommunikation med finländska myndigheter redan före inresan”, kommenterar kommunminister Sirpa Paatero.

I och med det nya förfarandet för distansregistrering kan en utlänning registrera sig med sin mobil i befolkningsdatasystemet och få en finsk personbeteckning redan innan hen anländer till Finland. Hen får samtidigt ett e-tjänstverktyg för utlänningar som möjliggör e-kommunikation med finländska myndigheter. Bestämmelserna om behandling av personbeteckningar preciseras också i propositionen.

Kretsen av mottagare av personbeteckning utvidgas och könsbundenheten slopas

Reformen tidigarelägger och utvidgar beviljandet av personbeteckningar till utlänningar. Utgångspunkten är till exempel att flytta beviljandet av personbeteckningar från skedet då beslut om uppehållstillstånd fattas till skedet då uppehållstillstånd ansöks. Genom dessa åtgärder kan man bland annat minska antalet personer utan personbeteckning i Finland.

Könsuppgifter stryks ur alla nya personbeteckningar som utfärdas från och med 2027 så att könstillhörigheten inte längre framgår av personbeteckningarna. På detta sätt förebyggs diskriminering på grund av kön. Könsuppgifter bevaras även i fortsättningen i befolkningsdatasystemet för dem som behöver dem i sin verksamhet. Existerande personbeteckningar påverkas inte av att könsbundenheten för personbeteckningar slopas i de nya personbeteckningar som beviljas från och med 2027.

Lagarna träder huvudsakligen i kraft hösten 2023

Förfarandet med förhandsregistrering, tidigareläggningen av beviljandet av personbeteckningar till utlänningar och utvidgningen av kretsen av personer som får personbeteckningar samt de lösningar som skapar en grund för e-identitet införs den 1 september 2023.
 
Könsbundenheten stryks ur personbeteckningarna den 1 januari 2027. 

Frågan om personbeteckningarnas tillräcklighet har lösts redan tidigare 

En förutsättning för att reformerna av personbeteckningssystemet ska kunna tas i bruk har varit att säkerställa att personbeteckningarna räcker till även i fortsättningen. Frågan om personbeteckningarnas tillräcklighet har lösts på författningsnivå genom en förordningsändring som statsrådet godkände i juli 2022. Enligt den löses personbeteckningarnas tillräcklighet genom att man från ingången av 2023 möjliggör nya skiljeteckenmarkörer i personbeteckningen som visar födelseårhundradet.

Genom ändringen av förordningen flerdubblas antalet tillgängliga beteckningar. Personbeteckningar med nya skiljetecken kommer att ges först när de skiljetecken som används nu har tagit slut. 
 
Ytterligare information:

Jarkko Levasma, avdelningschef, finansministeriet, tfn 029553 0117
Henriikka Tammes, projektchef, finansministeriet, tfn 029 5163 520
Maarit Huotari, enhetschef, finansministeriet, tfn 029553 0518