Kommittén för social trygghet börjar utreda alternativa modeller
På agendan för kommittén för social trygghet den 11 oktober fanns frågorna om grundskyddets tillräcklighet och alternativa modeller för socialskydd.
Bedömningen av grundskyddets tillräcklighet
"Det är ibland oklart vad termen grundskydd avser. I allmänhet gör experterna skillnad mellan minimiskydd (utkomststöd), grundskydd och förtjänstskydd. Grundlagen garanterar en grundläggande försörjning i samband med arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga, ålderdom, barnafödelse eller förlust av en försörjare. Med grundskydd avses i dessa livssituationer ofta förmåner som betalas ut till minimibelopp. Av de grundskyddsförmåner som betalas till den arbetsföra befolkningen är arbetsmarknadsstödet det som används mest", berättar forskningschef Jussi Tervola från Institutet för hälsa och välfärd.
I Finland bedömer man grundskyddets tillräcklighet en gång per varje valperiod. Bedömningen görs av en forskargrupp under ledning av Institutet för hälsa och välfärd. Vid beräkningen av tillräckligheten utgår man från en referensbudget för en rimlig minimikonsumtion, den uppfattning som befolkningen har av en tillräcklig försörjning enligt FPAs medborgarenkäter samt internationella referenser och hur många som är berättigade till grundläggande utkomststöd.
"Kartläggningen av grundskyddet visar att grundskyddet i många livssituationer inte är tillräckligt för att täcka referensbudgeten för en rimlig minimikonsumtion i Finland i synnerhet när det gäller ensamboende. Det förmånspaket som används i sista hand består dessutom av exceptionellt många olika förmåner jämfört med andra länder", säger Tervola.
Under diskussionerna i kommittén för social trygghet behandlade man de utgifter som människor som lever på grundskyddet har, till exempel hur olika familjemedlemmar livnär sig och hur olika situationer barnfamiljer kan befinna sig i. Man diskuterade också skuldsättning och utmätning samt bostadsutgifterna bland annat för dem som bor i fritt finansierade hyresbostäder. Man behandlade också läget när det gäller utgifterna för grundskyddet som helhet. Kommittén fortsätter diskutera dessa frågor i november då man bland annat ska bedöma om mellanbetänkandet ska innehålla ett mål och en plan för socialskyddets nivå, omfattning och finansiering på lång sikt.
Utkastet till kommitténs ställningstaganden och behandlingen av alternativa modeller för socialskyddet
Under början av hösten har man utifrån de kommentarer som lämnades av kommittén för social trygghet arbetat med utkastet till kommitténs ställningstaganden om de problem inom den sociala tryggheten som borde behandlas vid den fortsatta beredningen och om de principer som borde iakttas när man bedömer de olika alternativa lösningarna. Vid mötet i oktober fokuserade man på alternativa modeller till det system som vi har i dag för den sociala tryggheten. De alternativa modellerna innefattar till exempel basinkomst, negativ inkomstskatt och baskonto. Dessa modeller ska börja utredas i samband med att kommittén för social trygghet bereder sitt mellanbetänkande, vilket också är syftet med utkastet till ställningstagandena.
Vid mötet konstaterades att man i detta skede inte tar ställning till principerna vad gäller hela reformen. Utkastet till ställningstagandena gäller främst de problem som upptäckts i det nuvarande systemet och som måste rättas till inom ramen för det nuvarande systemets principer. Att de alternativa modellerna utreds samtidigt fick brett understöd. Det konstaterades också att det är möjligt att göra radikala ändringar också inom ramen för det nuvarande systemet.
Det föreslogs att man borde ta med företagare och personer med funktionsnedsättningar och deras åsikter mer i utkastet till ställningstagandena.
Kommitténs kommande möten
Kommittén för social trygghet håller sitt nästa möte den 8 november i form av ett hybridmöte. I fortsättningen ordnas arbetsmötena på plats, och övriga möten som hybridmöten.
Arbetsmötet i november (8.11)
- Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandet.
Mötet i november (29.11)
- Förändringarna i arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ställningstagandena, Godkännande av de slutliga problemrapporterna
Mötet i januari (31.1)
- Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, Godkännande av principerna i utkastet till ställningstaganden
Arbetsmötet i februari (14.2)
Mötet i mars (21.3)
Arbetsmötet i april (25.4)
Mötet i maj (23.5)
Mer information:
Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, [email protected]
Jussi Tervola, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected]
Heli Backman, andre vice ordförande för kommittén för social trygghet, avdelningschef, tfn. 0295 163 668
Liisa Siika-aho, tredje vice ordförande för kommittén, direktör, tfn 0295 163 085 Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 0295 163 635
E-postadresserna har formen [email protected], med undantag av Pasi Moisio och Jussi Tervola