Statsrådets webbplats förnyas. På webbplatsen kan förekomma tillfälliga störningar, brister i innehållet och länkar som inte fungerar.
Kommittén för social trygghet har satt upp riktlinjer för delreformer inom socialskyddet
Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 6 september för att fortsätta beredningen av kommitténs ståndpunkter. Kommittén satt även upp riktlinjer för ett antal snabba delreformer inom socialskyddet. Kommittén diskuterade också om utgifterna och finansieringen inom socialskyddet, befolkningsstrukturen, kontinuerligt lärande och reformen av utkomststödet.
Under hösten 2021 utarbetar kommittén för social trygghet de ståndpunkter som ger riktlinjerna för reformen av den sociala tryggheten.
Vid kommitténs möte den 6 september presenterade presidiet en version av utkastet om ståndpunkterna. För varje problem som togs upp i utkastet gav presidiet också förslag till principerna för hur problemet ska lösas. Utkastet följer principerna i den gällande lagstiftningen.
- Presidiets utkast om ståndpunkterna, 30.8.2021
Kommittén fortsätter bearbeta utkastet vid mötet den 4 oktober, som särskilt gäller frågorna om värdegrunden.
När kommittén har godkänt riktlinjerna kan sektionerna med grund i dem börja bereda förslagen till lösningarna till de bestämda problemen inom socialskyddet.
Beredningen fortsätter med de snabba delreformerna
Kommittén för social trygghet har även mandat att föreslå snabbare delreformer inom socialskyddet. Den fortsatta beredningen gäller följande delreformer:
• Enklare förfarande för ansökan om förmåner
• Enhetliga tidsfrister för betalningen av förmånerna
• Kartläggning av dataskyddslagstiftningen
• Enhetliga inkomstbegrepp, där också företagarna beaktas.
• Utredning av familjebegreppen
• Möjligheten att ansöka om flera förmåner på samma gång
Reformen av lagen om utkomststöd och önskemålen i utlåtandena
Kommittén informerades om arbetet i den arbetsgrupp som bereder reformen av lagen om utkomststöd. Arbetsgruppens förslag är nu på remiss. I förslaget föreslås det att utkomststödet ska utvecklas med grund i nuläget.
Arbetsgruppen som reviderar lagen om utkomststöd har framfört ett önskemål till kommittén för social trygghet. Enligt arbetsgruppen är det problematiskt att utkomststödet nuförtiden i regel är en stödform som kompletterar grundskyddet. Enligt arbetsgruppen borde fokus ligga på de omständigheter som är orsaken till att utkomststödet används som ett komplement till de primära förmånerna. Arbetsgruppen önskar därför att kommittén för social trygghet i kommittéarbetet och övrig beredning ska sträva efter sådana reformer som minskar behovet av utkomststöd.
Beskrivning av socialskyddssystemets utgifter och finansiering
Kommittén för social trygghet har fått en redogörelse över finansieringen och utgifterna inom det nuvarande socialskyddet. I den presenteras också teorier som beskriver nivån på socialskyddet.
Utgifterna för den sociala tryggheten uppgick sammanlagt till cirka 72 miljarder euro år 2019. De största utgiftsposterna är ålderspensionerna och social- och hälsovårdstjänsterna. För de förmåner och stöd för arbetsföra och barnfamiljer som kommittén reformerar användes det år 2019 cirka 17,1 miljarder euro, vilket är en fjärdedel av de totala utgifterna för socialskyddet.
De socialutgifter som står i relation till bruttonationalprodukten är högre i Finland än i de flesta övriga EU-länder. Proportionellt är de dock inte på något sätt exceptionellt höga jämfört med de nordiska länderna eller de flesta västeuropeiska länder. Jämfört med tiden före finanskrisen 2007-2009 har utgifterna i förhållande till BNP ökat snabbare i Finland än i de övriga EU-länderna. De omständigheter som bidragit till detta är åldersstrukturen, sysselsättningsgraden och bruttonationalproduktens svaga utveckling.
Under hösten 2021 får kommittén mera forskningsbaserad information om effekterna av de olika formerna av finansiering av socialskyddet.
Finlands befolkningsstruktur och socialskydd
För kommittén för social trygghet presenterades ett informationspaket om Finlands befolkningsstruktur och socialskyddet. Budskapet i informationspaketet är att Finland håller på att tyna ut befolkningsmässigt, med undantag av Nyland och Åland. Den här utvecklingen ökar och fördjupar hållbarhetsunderskottet och försvårar upprätthållandet av de centrala samhälleliga funktionerna och infriandet av de tidigare givna socialpolitiska löftena. Att försörjningskvoten försvagas beror dessutom på utmaningarna med tillgången till arbetskraft. I informationspaketet beskrivs bland annat hur den befolkningsrörelse och de förändringar i familjepolitiken, nativiteten och migrationen som klimat- och miljöförändringarna orsakar kommer att inverka på befolkningsstrukturen. I informationspaketet betonas vikten av att öka sysselsättningsgraden, och att det bästa sättet för att lyckas med detta är att öka utbildningen.
Informationspaketet är ett resultat av samarbetet mellan kommittén för social trygghet och de program och projekt som finansieras av Rådet för strategisk forskning.
Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling
Kommittén för social trygghet fick för första gången ta del av en fenomenbaserad rapport om de problem som behöver lösas i fråga om kontinuerligt lärande och kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen granskades i rapporten i synnerhet utgående från hur socialskyddsförmånerna kan stödja kompetensutvecklingen under tiden i arbetslivet.
I rapporten beaktas de riktlinjer som den parlamentariska gruppen för reformen av kontinuerligt lärande färdigställde i december 2020. Den parlamentariska gruppen för reformen av det kontinuerliga lärandet satt upp följande riktlinjer gällande förmånerna:
1. Utveckling av arbetslösas studiemöjligheter
2. I samband med att studiestödssystemet utvecklas bedöms möjligheterna att utveckla systemet så att det stöder kontinuerligt lärande bättre än förut.
3. Förmånssystemet ses över med tanke på de grupper som är underrepresenterade i utbildningen.
- Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling, Utkast till betänkande (22.10.2021 vuxenutbildningsstöd korrigerats, s.10)
Kommitténs kommande möten och mötesteman:
Arbetsmöte den 4 oktober
Målen för Toimi-projektet inom reformen av den sociala tryggheten, Värdegrunden för socialskyddet, De centrala problemen och lösningsalternativen utgående från principerna.
Möte den 11 oktober
Bedömning av grundtrygghetens tillräcklighet, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna.
Arbetsmöte den 8 november
Behandling av ståndpunkterna, Planering av strukturen på mellanbetänkandet.
Möte den 29 november
Förändringarna arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ståndpunkterna, Godkännande av de slutliga problemrapporterna.
Våren 2022
Mellanbetänkandet (färdplanen) utarbetas
Kommitténs möten hålls i januari (godkännande av ståndpunkterna), mars och maj.
Kommitténs arbetsmöten hålls i februari och april.
Mötesmaterial:
Möteskallelse
Bilaga 1: Protokoll, Kommittén för social trygghet 10.5. 2021
Bilaga 2: Finansieringen och förmånsutgifterna, Utkast till betänkande
Bilaga 3: Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling, Utkast till betänkande (22.10.2021 vuxenutbildningsstöd korrigerats, s.10)
Bilaga 4: Presidiets utkast om ståndpunkterna, 30.8.2021
Bilaga 5: Dior, Kommittén för social trygghet 6.9.2021 (22.10.2021 vuxenutbildningsstöd korrigerats, dior 67-68)
Ytterligare information:
Pasi Moisio, ordförande för kommittén för social trygghet, forskningsprofessor, tfn 029 524 7228, [email protected]
Tuulia Nieminen, kommunikationsexpert, tfn 029 5163 635, [email protected] Heli Backman, avdelningschef, tfn 0295 163 668, [email protected]
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085, [email protected]
Reformen av lagen om utkomststöd, Arbetsgruppens slutbetänkande: Eveliina Pöyhönen, direktör [email protected]
Beskrivning av utgifterna och finansieringen inom socialskyddssystemet: Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582, [email protected]
Finlands befolkningsstruktur och socialskydd - informationspaketet: Päivi Tikka, [email protected], Anne-Christine Ritschkoff, [email protected] och Olli Kangas, [email protected]
Kontinuerligt lärande och kompetensutveckling: Marjaana Maisonlahti, regeringsråd [email protected] och Kirsi Heinivirta, planeringschef [email protected]