Kommuninfo: Att avvika från skyldigheten att anmäla sig som arbetssökande för den som ansöker om utkomststöd kan endast göras enligt kriterierna i lagen
Social- och hälsovårdsministeriet ger anvisningar till kommunerna om tolkning av 2 a § i lagen om utkomststöd. Bestämmelsen gäller skyldigheten att anmäla sig som arbetslös arbetssökande för den som ansöker om utkomststöd. Bestämmelsen lämnar lite tolkningsutrymme i fråga om vad som är ett godtagbart skäl för att inte anmäla sig som arbetslös arbetssökande.
Enligt den allmänna principen för lagen om utkomststöd kan storleken på utkomststödets grunddel för en person sänkas om han eller hon inte anmäler sig som arbetssökande. Denna skyldighet gäller inte en person som på grund av en godtagbar orsak är förhindrad att ta emot arbete. Här ger 2 a § 1 mom. 5 punkten i lagen om utkomststöd en del tolkningsutrymme i fråga om vad som ska anses vara en godtagbar orsak.
Godtagbara orsaker för att inte anmäla sig som arbetslös arbetssökande har en gång i tiden beskrivits i förarbetena till lagen. En orsak för att inte anmäla sig som arbetslös arbetssökande kan till exempel vara att personen i fråga är familjevårdare eller sköter en åldring, handikappad eller sjuk person minst fyra timmar per dag. Samma situation råder om personen i fråga sköter sitt barn under skolåldern hemma eller har rätt till stöd för hemvård av barn, fullgör värnplikt eller civiltjänst.
Social- och hälsovårdsministeriet betonar att utkomststödet är ett stöd som beviljas i sista hand och dess syfte är inte att fungera som en ersättare för primära förmåner av fortlöpande natur. Lagen utgår dessutom ifrån att var och en är skyldig att enligt bästa förmåga dra försorg om sig själv och sitt uppehälle. Förmåns- och servicesystemen borde på alla sätt sträva efter att förhindra att personer drivs långsiktigt till utkomststöd. Därför påminner social- och hälsovårdsministeriet om att 2 a § 1 mom. 5 punkten i lagen om utkomststöd, dvs. en med de andra punkterna jämförbar orsak till att vara förhindrad att ta emot arbete, ska tolkas snävt. En avvägning från fall till fall är dock möj-lig, som sig bör med tanke på utkomststödets natur som ett stöd som bygger på individuell prövning. Möjligheten att bli beviljad en primär förmån måste dock alltid först utredas.
En person med missbruksproblem bör hänvisas till vård och drogrehabilitering
Social- och hälsovårdsministeriets mål är att en klient uppmuntras till arbetskraftsförvaltningens sysselsättningsfrämjande åtgärder och att få arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Om personen däremot lider av till exempel missbruksproblem bör man reda ut om personen kunde anses vara förhindrad att ta emot arbete på grund av sjukdom som en läkare konstaterat, varvid man kunde anvisa honom eller henne till vård och drogrehabilitering. Likaså bör man klarlägga personens rätt till sjukdagpenning och därigenom möjligheten att få yrkesinriktad rehabilitering eller olika tjänster inom medicinsk rehabilitering via FPA.
I samarbetet mellan myndigheter är det viktigt att tillsammans med personen hitta metoder och stödformer med hjälp av vilka hans eller hennes arbets- och funktionsförmåga kan förbättras. Detta förutsätter att personen själv är villig till detta.
Social- och hälsovårdsministeriet har berett Kommuninfon i samarbete med arbets- och näringsministeriet.
Läs hela Kommuninfon: Kommuninfo 9/2018: Jobbsökningens giltighet och utkomststöd
Ytterligare information:
Susanna Rahkonen, regeringssekreterare, tfn 0295 63215, [email protected]