Polismän som hör till befälet vid skyddspolisen ska få bättre möjligheter att utföra tjänsteuppdrag

Den 15 oktober lämnade statsrådet en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av polislagen. Det föreslås att omnämnandet av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen fogas till vissa bestämmelser i polislagen som det inte hade fogats till i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning, som trädde i kraft den 1 juni 2019. På detta sätt ska polismän som hör till befälet vid skyddspolisen få rätt att utöva polisens befogenheter till den del de gäller förhindrande eller avslöjande av brott. Dessa befogenheter behöll skyddspolisen i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning.

De lagändringar som nu föreslås gäller fem bestämmelser om hemliga metoder för inhämtande av information, bland annat beslut om teknisk avlyssning och skyldighet att granska upptagningar och handlingar. I fråga om teknisk avlyssning fogas till lagen ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen och som också har rätt att till exempel av domstolen begära tillstånd för teknisk avlyssning i fråga om en person som berövats sin frihet på grund av brott. Domstolen har beslutanderätt. 

På motsvarande sätt kan en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen begära att domstolen beslutar om undantag från skyldigheten att underrätta den som varit föremål för inhämtande av information om användningen av metoden för inhämtande av information. Då skyddas pågående inhämtning av information, statens säkerhet eller liv och hälsa.

De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna har beaktats vid beredningen. De förfaranden som föreslås i lagen är i bruk vid andra polisenheter än skyddspolisen.

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

Ytterligare information

Johanna Hakala, regeringsråd, tfn 0295 488 452, [email protected]