Utredning: En senareläggning av skolornas sommarlov ökar turismintäkterna under sommarmånaderna med 219 miljoner euro

Om skolornas sommarlov skjuts fram med två veckor, ökar turismintäkterna och sysselsättningen. Intäkterna från turismen under sommarmånaderna skulle öka med sammanlagt cirka 219 miljoner euro. En senareläggning skulle också göra att turismföretagen behöver mer personal motsvarande 1 300 årsverken.

 Det innebär att turismintäkterna skulle öka med 2,5 procent på årsnivå och 9,3 procent under sommarmånaderna, medan antalet anställda inom turismen skulle öka med 1,6 procent.

Ovannämnda siffror framgår av en utredning som WSP Finland Ab utfört om konsekvenserna av en senareläggning av skolornas sommarlov. Utredningen beställdes av näringsminister Mika Lintilä i januari och offentliggjordes vid seminariet Visit Finland 2018 den 3 maj 2018 i Helsingfors. Utredningen ingår i åtgärdspaketet Turism 4.0, som godkändes vid regeringens halvtidsöverläggning våren 2017.

– Utifrån utredningen kan man dra en klar slutsats: med tanke på turistnäringens konkurrenskraft bör en senareläggning av sommarlovet alltjämt främjas. En senareläggning av sommarlovet skulle ha positiva effekter på både turismintäkterna, sysselsättningen och utvecklingen av turistnäringens verksamhetsbetingelser i större utsträckning, konstaterar minister Lintilä.

– En senareläggning av skolornas sommarlov skulle ha positiva konsekvenser genom en ökning av i synnerhet inrikesturismen. Antalet utländska turister har ökat mycket under de senaste åren, men motsvarande siffror i fråga om inhemska turister har blivit ordentligt på efterkälken. En senareläggning av sommarlovet kunde förlänga sommarsäsongen för inrikesturismen, vilket skulle ha en positiv effekt även på utbudet av tjänster för utländska turister, fortsätter ministern.

Enligt utredningen ökar turismintäkterna och sysselsättningen under alla sommarmånader, men i synnerhet i augusti. En senareläggning av sommarlovet gör att augusti blir en starkare turismmånad än juli i fråga om turismintäkter. Den bransch som enligt utredningen gynnas mest av en senareläggning är restaurangbranschen, vars turismintäkter bedöms öka med 3,2 procent på årsnivå. I augusti bedöms turismintäkterna öka mest inom inkvarteringsbranschen. Antalet anställda under sommarmånaderna bedöms öka mest inom inkvarterings- och persontransportbranscherna.

– Eftersom turistbranschen är en arbetsintensiv bransch, har ökad turism en betydande inverkan för en balanserad sysselsättningsutveckling i hela landet. När turismen ökar och utvecklas, skapas arbetstillfällen även där det annars är ont om jobb. Jag hoppas att resultaten av utredningen ska väcka en bredare offentlig diskussion och att frågan blir aktuell igen senast vid följande regeringsförhandlingar, konstaterar Lintilä.

Den gjorda analysen grundar sig på enkäter riktade till turistnäringen, intervjuer med sakkunniga, statistik över turismen och material om trender. Det är veterligen den första utredningen i sitt slag om konsekvenserna av en senareläggning av sommarlovet för turistnäringen eller över huvud taget ur ekonomins och sysselsättningens perspektiv.

Med en senareläggning av sommarlovet avses att grundskolornas och gymnasiernas sommarlov skjuts framåt med två veckor, så att det slutar i slutet av augusti. Vårterminen skulle då sluta den sista vardagen i vecka 24 (t.ex. i år den 15 juni), till skillnad från i nuläget när vårterminen slutar den sista vardagen i vecka 22 (i år den 1 juni).

Mer information på webben:

Utredningen av konsekvenserna för turistnäringen om skolornas sommarlov senareläggs (på finska)

Ytterligare upplysningar:

Susanna Harvio, utvecklingschef, WSP Finland Ab, tfn 0207 864 701
Sanna Kyyrä, sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 358 9497
Jannika Ranta, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 340 2250