Utredning: I Finland har mekanismen för koldioxidjustering liten inverkan på BNP – importen av järn, stål och gödselmedel till Finland minskar
Den mekanism för koldioxidjustering som Europeiska kommissionen föreslår kommer att minska importen till Finland av produkter som omfattas av mekanismen med en fjärdedel från länder som inte omfattas av justeringsmekanismen. De mest betydande konsekvenserna gäller importen av järn, stål och gödselmedel, i synnerhet från Ryssland och Kina. Inverkan på BNP blir liten.
Dessa bedömningar ingår i en utredning som publicerades den 25 april 2022 och som arbets- och näringsministeriet beställt av Etla och Finlands miljöcentral (SYKE). Rapporten bedömer konsekvenserna på EU-nivå och på nationell nivå av den modell för en mekanism för koldioxidjustering som kommissionen föreslår.
Enligt den nuvarande planen är avsikten att den rapportering som hänför sig till mekanismen för koldioxidjustering ska inledas redan 2023. Enligt planen ska avgifterna införas 2026. Avgifterna ska först gälla en begränsad mängd utsläppsintensiva produkter. Till dessa hör cement, järn, stål, aluminium, el och gödselmedel. I exakt vilken form mekanismen ska införas är fortfarande oklart och beslutsprocessen pågår.
Syftet med mekanismen för koldioxidjustering är att möta det problem med koldioxidläckage som EU:s strängare klimatpolitik eventuellt orsakar. Det finns emellertid ännu inte någon klar uppfattning om hur mekanismen påverkar EU:s ekonomi och export. I utredningen föreslår forskarna att skatte- och stödpolitiken ska kompensera de konsekvenser som de åtstramningar som görs i klimatpolitiken under de närmaste åren har i Finland.
”Den mekanism för koldioxidjustering som kommissionen föreslagit är ett nytt slags styrinstrument och det finns begränsad information om vilka konkreta konsekvenser det har. Näringslivets forskningsinstitut och Finlands miljöcentrals uppdaterade utredning ger en bra bild av vilka ekonomiska konsekvenser mekanismen för koldioxidjustering har och erbjuder nyttig information för den fortsatta diskussionen om detaljerna i mekanismen”, säger ledande sakkunnig Jyrki Alkio från arbets- och näringsministeriet.
Enligt utredningen är mekanismen till nytta för de industrisektorer som tillverkar produkter som är underställda mekanismen samt för dem som i betydande grad producerar mellanprodukter för sektorer som drar nytta av mekanismen. Den övriga industrin skulle däremot bli lidande till följd av höjda produktionskostnader.
”Det finns naturligtvis skillnader mellan olika stater både inom EU och utanför unionen när det gäller de konsekvenser som mekanismen för koldioxidjustering har. Om tullar införs minskar konkurrensen inom EU när det gäller produkter som omfattas av tullar, men konkurrensen utanför EU skärps”, säger forskningschef Tero Kuusi från Näringslivets forskningsinstitut Etla.
Den yttre importens andel av hela importen inom EU är cirka 25 procent i fråga om cement, järn- och stålprodukter samt aluminiumprodukter. I fråga om gödselmedel är den yttre importens andel över 40 procent. Dessutom har de länder som importerar till hela EU i genomsnitt något större utsläpp än de länder som importerar till Finland. Därför är importeffekterna inom EU också något större.
Samtidigt som EU:s klimatpolitik skärps håller mekanismen för koldioxidjustering på att införas inom unionen. Enligt den utredning som nu offentliggjorts har mekanismen betydande konsekvenser för importen av de produkter som omfattas av mekanismen, även om den exakta avgiftsnivån inte ännu är känd. Enligt forskarna är den produktbegränsning som föreslagits emellertid inte helt problemfri.
”Om mekanismen för koldioxidjustering inte utsträcks till att omfatta de slutprodukter som utnyttjar de produkter som omfattas av mekanismen, kan miljöbestämmelserna skapa en konkurrensfördel för den industri som drar nytta av EU”, påpekar Tero Kuusi.
Enligt Kuusi finns det anledning att överväga kompletterande skatteinstrument eller direkta teknologistöd som kompletterande lösningar för gratis tilldelning av utsläppsrätter. Detta gäller i synnerhet situationer där en produkt som producerats i EU, och är renare med tanke på utsläppen, ersätts på den internationella marknaden med en mer utsläppsintensiv produkt till följd av EU:s strängare klimatpolitik.
Mer information:
Tero Kuusi, forskningsdirektör, ETLA, tfn 041 444 8144, tero.kuusi(at)etla.fi
Jyrki Alkio, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, 029 504 7103, jyrki.alkio(at) gov.fi