Statsrådet och ministerierna Media
Meny
Coronaviruset: statsrådets information och råd om koronaviruset samt  det aktuella läget och vanliga frågor på thl.fi

Regeringen fattade beslut om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och planen för de offentliga finanserna 2021–2024

Statsrådets kommunikationsavdelning 8.4.2020 14.07 | Publicerad på svenska 8.4.2020 kl. 14.51
Pressmeddelande 231/2020

Regeringen har förbundit sig att trygga finländarnas välfärd och företagens möjligheter att klara sig av denna kris med så små mänskliga och ekonomiska skador som möjligt. Genom de beslut som nu fattats satsar regeringen på människors hälsa, utkomst, förbättrande av kommunernas situation, företagsverksamhet, näringsverksamhet inom landsbygden, kultur och motion. Utöver de beslut som redan fattats bereder regeringen åtgärder som bidrar till en snabb återhämtning av ekonomin. Åtgärderna ska ingå i tilläggsbudgetpropositionen i maj.

Regeringen ersätter till fullt belopp de kostnader som coronakrisen orsakar hälso- och sjukvården och myndigheterna. För anskaffning av skyddsutrustning, anordningar och läkemedel via Försörjningsberedskapscentralen anvisas ett tilläggsanslag på 600 miljoner euro. Stödet för att trygga företagsverksamheten ökas med ca en miljard euro. Regeringen bereder sig på att trygga människors dagliga utkomst under innevarande år med sammanlagt ca 1,5 miljarder euro. Budgetens konjunkturrelaterade förmånsutgifter kan justeras vid behov.  Därtill kan en förälder som på grund av coronavirusepidemin är borta från arbetet utan lön för att vårda sitt barn under 10 hemma ansöka om temporärt stöd för det.

I och med coronakrisen stöter kommunerna på betydande ekonomiska svårigheter. Som en första åtgärd i denna krissituation ersätts förlusterna av kommunernas skatteinkomster 2020 med 547 miljoner euro. Regeringen bereder också ett stödpaket på minst en miljard euro för kommunerna. Paketet ska ingå i tilläggsbudgeten för maj.

Aktörer inom kultur, motion och ungdomsarbete som råkat ut för svårigheter på grund av krisen stöds med över 60 miljoner euro. För företagsverksamheten på landsbygden reserveras 40 miljoner euro.

Regeringen bereder åtgärder som bidrar till en snabb återhämtning av ekonomin och som tas in i tilläggsbudgetpropositionen i maj. Regeringen inleder också aktiveringen av mekanismen för undantagsförhållanden enligt  regeringsprogrammet.

Utöver stimulansåtgärderna är det också nödvändigt att besluta om strukturella åtgärder som efter krisen igen får Finland att nå hållbar tillväxt och hög sysselsättning och skapa hållbara offentliga finanser. I enlighet med de tidigare riktlinjerna ska regeringen ta fram en färdplan som fastställer de olika åtgärdernas potential att minska hållbarhetsunderskottet. Balansen mellan de kortsiktiga och långsiktiga åtgärderna är nödvändig för att trygga det nordiska välfärdssamhället. Regeringen har förbundit sig till att den börda som krisen orsakar fördelas på ett socialt och ekonomiskt rättvist och ekologiskt hållbart sätt samt rättvist mellan generationerna.

Åtgärderna för att stimulera ekonomin och stärka de offentliga finansernas hållbarhet planeras och väljs så att de också bidrar till regeringens mål om klimatneutralitet, oberoende av fossila bränslen och övergång till en koldioxidfri cirkulär ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet. Detta garanterar att ekonomin och konkurrenskraften är hållbara på lång sikt, minskar riskerna och skapar hållbara arbetstillfällen överallt i Finland.

Ekonomiska utsikter

Coronavirusepidemin och åtgärderna för att stoppa spridningen av den har sänkt de ekonomiska prognoserna överallt i världen. Finlands ekonomi bedöms minska med 5,5 procent under 2020, då både exporten och den inhemska efterfrågan minskar. Coronavirusets verkningar har i prognosen antagits ebba ut och ekonomin återhämta sig snabbt mot slutet av 2020.

Finansministeriets ekonomiska avdelnings prognos om en avtagande ekonomisk tillväxt har gjorts med antagandet att de åtgärder som begränsar den ekonomiska aktiviteten varar i 3 månader. Uppskattningarna över hur länge begräsningarna för att hindra coronavirusets spridning kommer att vara i kraft är osäkra.

Finansministeriets ekonomiska avdelnings makroekonomiska prognos, där även konsekvenserna av coronavirusläget beaktas, offentliggörs den 16 april 2020.

Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020

Regeringen har i den första och den andra tilläggsbudgeten för 2020 beslutat om ett flertal tidsbegränsade och riktade åtgärder i syfte att bekämpa hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser av coronaviruset. Som anslag inom statens budgetekonomi innebär de diskretionära ändringarna satsningar på sammanlagt cirka 4,1 miljarder euro, varav en del hänförs till senare år. Dessutom försvagar lättnaderna i fråga om betalningsarrangemangen för skatter statsfinanserna med cirka 1,4 miljarder euro 2020, eftersom staten även kompenserar kommunerna för skatteförlusterna. De tillfälliga arrangemang som hänför sig till företagares sociala trygghetsförmåner och företags socialskyddsavgifter försämrar dessutom socialskyddsfondernas ekonomi i år.

Regeringen stöder företagen över krisen

Stöden till företagen för 2020 har utökats betydligt med anledning av coronavirusepidemin.

Utvecklingsstödet till små och medelstora företag för att förebygga konsekvenserna av coronavirusepidemin utökas med ytterligare 200 miljoner euro. Också Business Finlands fullmakt att bevilja understöd för företagsstödjande åtgärder höjs med 100 miljoner euro.

Det föreslås att fullmakten att bevilja lån via Business Finland höjs med 300 miljoner euro.

För beviljande av statsunderstöd till kommunerna för stödjande av ensamföretagare föreslås ett ytterligare tillägg på 150 miljoner euro jämfört med tidigare beslut. Syftet med stödet är att trygga ensamföretagarnas likviditet under den försämrade ekonomiska situation som coronavirusepidemin orsakat.

För Finlands Industriinvestering Ab föreslås en kapitalisering på 150 miljoner euro för inrättande av ett nytt stabilitetsprogram som ska användas för att åtgärda de likviditetsproblem som coronavirusläget medför.  Kapitalinvesteringar riktas till företag som på grund av coronavirusepidemin har råkat i akuta och tillfälliga svårigheter.

Det föreslås ett tillägg av engångsnatur på 7,5 miljoner euro för närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader och ett tillägg av engångsnatur på 10 miljoner euro för Business Finlands omkostnader för behandlingen av företagens stödansökningar.

För arbets- och näringsbyråernas omkostnader föreslås ett tillägg på 20 miljoner euro (cirka 340 årsverken) för sakkunnigresurser för att svara på det behov av rådgivning och tjänster som föranleds av att mängden samarbetsförhandlingar i företagen ökat kraftigt.

För företag som bedriver företagsverksamhet på landsbygden föreslås 30 miljoner euro och för företag inom fiskerinäringen 10 miljoner euro som tillfälligt stöd för förebyggande av de negativa konsekvenserna av coronavirusepidemin och för en kontrollerad anpassning till undantagsförhållandena.

Till Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera) föreslås en överföring på 6,5 miljoner euro för beredskap för att borgensansvaret för statsborgen som beviljas av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond ökar och för att borgensförlusterna eventuellt ökar.

För bedrivande och upprätthållande av den godstrafik som är kritisk för försörjningsberedskapen i den situation coronavirusepidemin orsakat föreslås att det från statens garantiprogram beviljas borgen för rederibolag till ett belopp av högst 600 miljoner euro.

Tilläggsanslag för anskaffning av skyddsutrustning

Tillgången till behövlig skyddsutrustning, anordningar och läkemedel tryggas. Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på 600 miljoner euro för anskaffning av dessa via Försörjningsberedskapscentralen. På detta sätt säkerställs samhällets funktionsförmåga och en tillräcklig skyddsnivå under krisen.

Försörjningen tryggas med över en miljard euro

En förälder som på grund av epidemin är borta från arbetet utan lön kan ansöka om tillfälligt stöd. Den nya förmån som det nu beslutats om är lika stor som föräldradagpenningen till minimibelopp (723,5 euro i månaden). För åtgärden föreslås sammanlagt 94 miljoner euro. Stödet föreslås gälla situationer där ett barn inom småbarnspedagogiken eller ett barn under 10 år som har rätt till närundervisning inom den grundläggande utbildningen även under undantagsförhållanden vårdas hemma, samtidigt som föräldern är borta från förvärvsarbetet utan lön. Förmånen ska också betalas till personer som anländer till Finland från utlandet och som har hänvisats till förhållanden som motsvarar karantän och som av denna orsak är borta från sitt förvärvsarbete utan lön.

Till statsandelen till förtjänstskyddet och alterneringsersättningen inom arbetslöshetsförmånerna och statsandelen till grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna föreslås ett tillägg på sammanlagt 1,1 miljarder euro. Av tillägget föranleds 794 miljoner euro av ökad arbetslöshet och fler permitteringar. Arbetslöshetskassornas verksamhet stöds med 20 miljoner euro för att göra förmånsbehandlingen smidigare. Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till lag om temporärt ordnande av företagares rätt till utkomstskydd för arbetslösa och en proposition med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och lagen om arbetslöshetskassor. I sin tilläggsbudgetproposition anvisar regeringen 272 miljoner euro för dessa ändringar i utkomstskyddet för arbetslösa, bland annat för att trygga företagarnas utkomst.

För finansieringen av det grundläggande utkomststödet föreslår regeringen ett tillägg på 169 miljoner euro och för utgifter för bostadsbidrag ett tillägg på 177 miljoner euro på grund av de försämrade utsikterna för sysselsättningen.

Till statens andel av de utgifter som föranleds av lagen om pension för företagare föreslås ett tilläggsanslag på 30 miljoner euro. Behovet föranleds av att företagarnas arbetsinkomster och intäkterna av pensionsförsäkringsavgiften minskat på grund av coronavirusepidemin.

Det föreslås en anslagsökning på sammanlagt 41 miljoner euro för omkostnaderna för Folkpensionsanstaltens socialskyddsfonder för att säkerställa en smidig förmånsbehandling.

Stöd till kultur, motion och ungdomsarbete

Coronavirusepidemin har drabbat aktörerna inom kultur, motion och ungdomsarbete hårt. Regeringen har beslutat att bidra till att åtgärda den svåra situationen inom dessa sektorer med ett stöd på över 60 miljoner euro.

För undervisnings- och kulturministeriet föreslås ett anslagstillägg på 40 miljoner euro på grund av minskade inkomster av inträdesbiljetter och andra inkomster inom kultur och konst till följd av coronavirusläget. Tillägget gör det också möjligt att ersätta inkomstbortfall och andra motsvarande utgifter för yrkespersoner inom konst- och kulturbranschen, konstnärer, yrkesutövare och andra personer inom kulturbranschen.

För att minska konsekvenserna av coronavirusutbrottet föreslås ett anslagstillägg på 3 miljoner euro för statsunderstöd enligt prövning för andra utbildningsanordnare inom grundläggande konstundervisning än de som får statsandel per undervisningstimme för grundläggande konstundervisning. Regeringen beslutade att ersätta resten av det fria bildningsarbetets och den grundläggande konstundervisningens nettoförluster som följer av coronaepidemin i den tredje tilläggsbudgeten 2020.

För att minska effekterna av coronaviruset inom motion och idrott föreslås ett anslagstillägg inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde på 19,6 miljoner euro. Tillägget gör det möjligt att bevilja understöd för att trygga idrotts- och föreningsverksamheten samt verksamheten vid idrottsutbildningscentren.

På grund av förlorade inkomster för evenemang och andra inkomster för organisationer på ungdomsområdet och ungdomscentraler föreslås ett tillägg på 2,5 miljoner euro till de understöd som beviljas dem. För verkstadsverksamhet för unga samt uppsökande ungdomsarbete föreslås ett tilläggsanslag på 1,5 miljoner euro för de tilläggskostnader som coronavirusläget föranleder.

Regeringen beslutade också att det i budgetförhandlingarna sommaren 2020 dras upp riktlinjer för framtidsutsikterna för statens penningspelsintäkter och användningen av dem som en del av statens intäkter och utgifter som helhet. De anslag som krävs för att fullt ut kompensera för de minskade intäkterna tas in i senare tilläggsbudgetpropositioner år 2020.

Myndigheternas verksamhet tryggas

För Gränsbevakningsväsendets omkostnader föreslås utöver vad som beviljades i den första tilläggsbudgeten ett tilläggsanslag på 8,4 miljoner euro, varav 5,8 miljoner euro riktas till att fortsätta gränskontrollen vid de inre gränserna för en månad från och med den 14 april 2020 till och med den 13 maj 2020. Kontrollen vid EU:s och Schengenområdets inre gränser återinfördes vid Finlands gränser den 19 mars 2020.

För Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreslås ett anslagstillägg på 2,2 miljoner euro för att täcka de ökade kostnaderna för den allmänna telefonrådgivningstjänsten.
För regionförvaltningsverken föreslås ett tillägg på 2,9 miljoner euro för kostnaderna för tilläggsuppgifter enligt lagen om smittsamma sjukdomar och beredskapslagen.


För de ökade kostnaderna för kapacitetstjänster för distanstjänster som produceras av statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori föreslås ett tilläggsanslag på 2,5 miljoner euro.
För studentexamensnämnden föreslås ett tillägg på 1,1 miljoner euro för följdverkningarna av coronavirusläget för anordnandet av 2020 års studentexamen.

I omkostnaderna för Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea föreslås ett tillägg på 1,9 miljoner euro för tryggande av den läkemedelsförsörjning som coronavirusläget förutsätter och för säkerställande av IKT-tjänsternas kapacitet.

Enligt regeringens riktlinjer ska myndigheterna få ersättning för de kostnader för hanteringen av coronavirusläget som avviker från de normala kostnaderna. Ersättningen betalas enligt de faktiska kostnaderna och de anslag som detta kräver tas in i tilläggsbudgetpropositionerna under 2020. Detta gäller t.ex. polisens ökade utgifter.

Stöd till kommunerna och andra ändringar i anslagen

Det föreslås att kommunerna ersätts för de temporära förseningar av kommunal-, samfunds- och fastighetsskatteinkomsterna som föranleds av ändringarna i betalningsarrangemangen för beskattningen. Till anslaget föreslås ett tillägg på 547 miljoner euro för år 2020 för ersättningar för förluster av skatteinkomster. Motsvarande avdrag görs i kommunernas anslag år 2021. Genom åtgärden utjämnas inflödet av kommunernas skatteinkomster under det tillfälliga betalningsarrangemanget vid beskattningen.

Till utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna föreslås ett tillägg på 1,4 miljoner euro för att trygga verksamhetsförutsättningarna för vattentjänsterna under coronavirusepidemin.

För nationella elektroniska klientdatasystem inom social- och hälsovården föreslås ett anslagstillägg på sammanlagt 6 miljoner euro. Avsikten är att utvidga bedömningen av coronasymtom i tjänsten Omaolo i nya sjukvårdsdistrikt och öka mängden distansmottagningar inom den offentliga hälsovården.

Till understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro som föranleds av en separat ansökningsomgång för understöd till organisationer för att hantera den kris som coronaviruset orsakat.

Statens inkomster minskar betydligt

Till följd av coronavirusepidemin försvagas den allmänna ekonomiska aktiviteten avsevärt. Under innevarande år beräknas BNP minska betydligt, vilket syns i så gott som alla skatteslag. Skatteinkomsterna sjunker utöver på grund av att den allmänna ekonomiska situationen försämras också på grund av åtgärderna för att stävja virusepidemin och de stödåtgärder som vidtas för att genom beskattningen underlätta situationen för företag i svårigheter. Som en sammanlagd effekt av dessa faktorer beräknas skatteinkomsterna minska med totalt 4,7 miljarder euro.

När det gäller beskattningen lindras villkoren för betalningsarrangemang och betalningsuppskov för viss tid samtidigt som dröjsmålsräntan på skatter sänks från sju procent till fyra procent. Möjligheten till arrangemanget gäller alla skatter. I regeringens proposition som gäller lagen om skattetillägg och förseningsränta beräknas arrangemanget medföra att 766 miljoner euro av statens skatteinkomster skjuts upp från i år till nästa år.

På grund av att företagens lönsamhet kraftigt försämras blir intäkterna av samfundsskatten 1,4 miljarder euro mindre än vad som tidigare budgeterats. Permitteringarna och den stigande arbetslösheten återspeglas i intäkterna av skatten på förvärvs- och kapitalinkomster. Det belopp som inflyter beräknas bli ca 1,1 miljarder euro mindre än vad som tidigare budgeterats.

Den ökande osäkerheten, begränsningsåtgärderna och de minskade inkomsterna för hushållen återspeglas i konsumtionsbeteendet, och på grund av detta föreslås det att intäkterna av mervärdesskatten sänks med ca 1,7 miljarder euro. Av detta föranleds 571 miljoner euro av att betalningen av skatteinkomster skjuts upp till nästa år i enlighet med den proposition som regeringen avgett. Hushållen skjuter upp sina större anskaffningar, vilket syns till exempel i intäkterna av bilskatten, då försäljningen av nya bilar minskar.

Det föreslås att de beräknade kapitalinkomsterna sänks med sammanlagt 1,1 miljarder euro. Avdraget föranleds av att det på grund av den kraftiga nedgången i börskurserna i det rådande marknadsläget inte förutspås inflyta inkomster av försäljning av aktier.

De egentliga inkomsterna (inkomster exkl. nettoupplåning) minskar med sammanlagt ca 5,8 miljarder euro.

Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen

I den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020 föreslås ett tillägg i anslagen på ca 3,6 miljarder euro. Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 5,8 miljarder euro ökar tilläggsbudgetpropositionen behovet av statens nettoupplåning med 9,4 miljarder euro. Statens nettoupplåning efter den andra tilläggsbudgetpropositionen beräknas uppgå till ca 12,7 miljarder euro 2020. I bedömningen har man inte beaktat den tredje tilläggsbudgetpropositionen som lämnas i maj. Statsskulden beräknas vid utgången av 2020 uppgå till ca 119 miljarder euro, vilket är ca 52 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Plan för de offentliga finanserna 2021–2024

Regeringen har enats om en plan för de offentliga finanserna 2021–2024. Planen för de offentliga finanserna innehåller inga betydande nya politiska beslut, utan är av teknisk karaktär. Mitt i en kris är bedömningen av den ekonomiska situationen exceptionellt osäker. Riktlinjerna för hela finanspolitiken dras upp vid budgetförhandlingarna i augusti 2020.

Planen för de offentliga finanserna inbegriper anslagseffekterna av regeringens proposition om dimensioneringen av omsorgspersonalen i äldreomsorgslagen. För att täcka de ekonomiska konsekvenserna av lagförslaget höjs kommunernas statsandelar med 137,7 miljoner euro på 2023 års nivå och med 195,5 miljoner euro på 2024 års nivå utöver den finansiering på 70 miljoner euro som redan ingick i rambeslutet från oktober. För att öka närvårdarutbildningen anvisas ett temporärt tillägg på sammanlagt 116,5 miljoner euro för 2021–2024.

Merkostnaderna till följd av förslaget om dimensionering av skötare finansieras med flera olika besparingar, av vilka de största är att kostnaderna för läkemedelsförsörjningen minskas med 60 miljoner euro från och med 2023 och att ersättningarna för privat sjukvård sänks. Genom digitalisering samt effektivisering av användning av köpta tjänster och konkurrensutsättning eftersträvas dessutom besparingar på sammanlagt 40 miljoner euro inom social- och hälsovården från och med 2023.

Utöver besluten om dimensioneringen av omsorgspersonalen har regeringen beslutat att till ramperioden rikta nya delvis tidsbundna och delvis permanenta tilläggssatsningar. Storleken på satsningarna är ca 100 miljoner euro för 2021, och huvudvikten läggs på tidsbundna tillägg. Nedan presenteras några av dessa anslagsökningar genom exempel.

  • För polisväsendets omkostnader anvisas 2021 totalt 10 miljoner euro av investeringskaraktär för upprätthållande av kapaciteten.
  • För att trygga den operativa kapaciteten anvisas ett tidsbegränsat tillägg på 10 miljoner euro för Gränsbevakningsväsendets omkostnader både 2021 och 2022.
  • I enlighet med regeringsprogrammet ska regeringen utvidga och påskynda åtgärder för att bekämpa grå ekonomi för att minska på det skattemässiga underskottet. I åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi anvisas sammanlagt 11,6 miljoner euro för 2021–2023. För  2021—2023 bereder man sig också på eventuella tilläggsåtgärder för bekämpning av grå ekonomi med sammanlagt 2,4 miljoner euro.
  • För att trygga Räddningsinstitutets utbildningsverksamhet och utveckla utbildningens kvalitet föreslår regeringen finansiering på 2,4 miljoner euro för 2021 och 2022. På detta sätt säkerställer man att räddningsverken har tillräckligt med kompetent personal och att människorna får brådskande hjälp.
  • Behandlingen av brottmål vid åklagarväsendet och domstolarna samt verkställigheten av påföljder vid Brottspåföljdsmyndigheten tryggas med ett årligt tilläggsanslag på 5 miljoner euro (9 miljoner euro 2024).
  • Statsunderstödet till Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s verksamhet ökas med 10 miljoner euro 2021 och med 5 miljoner euro 2022. Med den nationella medfinansieringen av VTT:s partnerskapsprojekt Horisont Europa förbättras företagens möjligheter att delta i EU:s ramprogram och partnerskap.
  • För genomförandet av färdplanen för läkemedelsförsörjningen reserveras under ramperioden sammanlagt 12 miljoner euro. Målet är att förbättra kostnadseffektiviteten inom läkemedelsförsörjningen på ett sådant sätt att läkemedelssäkerheten och rådgivningen samt tjänsternas smidighet, tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet säkerställs.
  • Regeringen reserverar ett tilläggsanslag på 22 miljoner euro för att utvidga läroplikten 2024, då läroplikten omfattar alla åldersklasser fullt ut.
  • Verksamhetsförutsättningarna för frivilligorganisationer som stöder den utrikespolitiska debatten stärks med 300 000 euro per år.
  • Kommunernas klimatarbete och klimatprojekt stöds med ett anslag på 4 miljoner euro 2021.

I planen för de offentliga finanserna, som godkänns vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 16 april, presenteras de nya utgiftslinjerna mer detaljerat.

Stabilitetsprogrammet

Statsrådet har den 16 mars 2020 i samverkan med republikens president konstaterat att sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § 3 och 5 punkten i beredskapslagen råder i landet. Det råder även sådana exceptionella omständigheter som avses i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Därför presenteras i planen för de offentliga finanserna 2021–2024 endast en bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen på medellång sikt enligt en oberoende prognos och planen innehåller inte något stabilitetsprogram. Detta kommer att ges separat före utgången av april i en mer begränsad form enligt överenskommelse mellan Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Det är ändamålsenligt att först när den ekonomiska lägesbilden preciseras utarbeta det standardiserade stabilitetsprogrammet, där det ingår fleråriga mål för den offentliga ekonomin och en bedömning av statsrådet om uppnåendet av det medelfristiga målet.

Budgetekonomin, utgifter, inkomster och balans

Utgångspunkten för inkomstprognosen för statens budgetekonomi är bedömningen av den samhällsekonomiska utvecklingen på medellång sikt. Den ekonomiska tillväxten bedöms bli negativ 2020 till följd av den chock som coronaviruset orsakat Finland och världsekonomin. Statens skatteinkomster minskar 2020 också till följd av de omfattande åtgärderna för att stödja företagen. Den största av åtgärderna är att tillfälligt möjliggöra betalningsarrangemang till förmånligare villkor än tidigare. Ekonomin kommer dock att återhämta sig under 2021 och 2022, varvid också fördröjda skatteinkomster förväntas flyta in retroaktivt till budgeten. I inkomstposterna för ramperioden har man beaktat de ändringar i beskattningsgrunderna som det beslutats om i regeringsprogrammet. De ordinarie inkomsterna inom budgetekonomin liksom skatteinkomsterna beräknas öka med i genomsnitt cirka 1,5 procent per år 2020–2024.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

 

2020, BUDGET + TILLÄGGSBUDGET I 

2021 planen för de offentliga finanserna 2022 planen för de offentliga finanserna 2023 planen för de offentliga finanserna 2024 planen för de offentliga finanserna
  + TILLÄGGSBUDGET II        
Inkomster exkl. nettoupplåning 49,7

54,3

54,6 55,2 56,4
Utgifter 62,4 61,0 61,9 62,9 63,8
Underskott -12,7 -6,7 -7,3 -7,6 -7,4

År 2021 förväntas utgifterna i budgetekonomin uppgå till 61,0 miljarder euro. Utgiftsnivån sjunker från den budgeterade nivån för 2020, även om det i utgifterna för 2021 ingår 1,5 miljarder euro i kostnader för anskaffning av jaktplan, och denna summa i betydande grad börjar synas i statens utgifter 2021 och därefter.

Jämfört med rambeslutet från hösten 2019 ökar utgifterna inom förvaltningsområdena 2021–2023 med i genomsnitt cirka 1,7 miljarder euro per år. Av förändringen föranleds cirka 0,4 miljarder euro per år av indexhöjningar. De konjunkturrelaterade utgifterna (t.ex. utkomstskyddet för arbetslösa, bostadsbidraget, det grundläggande utkomststödet) förklarar däremot förändringen med cirka 0,7–1,0 miljarder euro per år. På grund av coronavirusläget har regeringen i tilläggsbudgetarna för 2020 anvisat betydande anslag bland annat för att underlätta företagens finansiella situation. Dessa åtgärder har återverkningar också på anslagen under ramperioden.

Statsskulden ökar under hela ramperioden och uppskattas 2024 uppgå till cirka 148 miljarder euro, vilket är cirka 58 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Den kommunala ekonomins tillstånd och stödjande

Coronakrisen påverkar kommunernas ekonomi eftersom utgifterna för hälso- och sjukvården ökar och skatte- och avgiftsintäkterna minskar. Staten deltar i ersättandet av de utgifter som coronakrisen orsakar kommunerna. Syftet med stödet till kommunerna är att trygga kommunernas förutsättningar för att ordna basservice och att underlätta de ekonomiska utmaningar som följer av den exceptionella situationen.

Coronakrisens konsekvenser för kommunernas ekonomi beror på epidemiens omfattning och varaktighet. Bedömningarna av konsekvenserna blir mer exakta under året. Därför ska stöden till kommunerna införas och de beslut som gäller stöden fattas stegvis. Finansministeriet följer upp noggrant den exceptionella situationen för att kunna fatta beslut om kompletterande åtgärder.

Kommunerna är olika och krisens konsekvenser för olika kommuner är olika. Också skillnaderna i kommunernas ekonomiska situation är stora. Därför består stödhelheten till kommunerna av olika åtgärder.

I den första fasen har regeringen beslutat kompensera för de tillfälliga skatteförluster som följer av skatteuppskoven 2020 i samband med den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020.

I den andra fasen görs följande:

  • Staten betalar med statsunderstöd ersättning direkt till sjukvårdsdistrikten för de merkostnader som coronakrisen medfört (bland annat intensivvård).
  • Kommunernas utdelning av samfundsskatten höjs temporärt 2020.
  • Statsandelen för basservice höjs temporärt för den senare halvan av 2020.
  • Statsandelen enligt prövning höjs.

Storleken på åtgärderna i den andra fasen uppgår till sammanlagt minst en miljard euro. Åtgärderna i den andra fasen ingår i den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2020.

Vidare ska regeringen i samband med de kommande tilläggsbudgetarna och vid budgetförhandlingarna i augusti 2020 bedöma coronakrisens konsekvenser för kommunerna. I och med att konsekvensbedömningarna preciseras förbinder sig regeringen att vid behov komplettera kommunernas åtgärdshelhet. Beslut om åtgärderna 2021 fattas i samband med budgetprocessen för 2021.

Ytterligare ska coronakrisens konsekvenser för kriskommunsförfarandet och kommunernas skyldighet att täcka underskott beaktas.

Utöver de omedelbara krisstödsåtgärderna går regeringen före budgetförhandlingarna 2020 igenom utsikterna för den kommunala ekonomins framtid och granskar samtidigt kommunernas uppgifter och skyldigheter.

Väg ut ur krisen och återuppbyggnad

Statsrådets kansli har tillsatt en beredningsgrupp för att med snabb tidtabell samordna en strategisk plan

  1. för att i den omedelbara krisfasen begränsa de ekonomiska, hälsomässiga och sociala skadorna och för att utifrån såväl en epidemiologisk och medicinsk lägesbedömning som en samhällelig helhetsbedömning i rätt tid kunna frångå de åtgärder som nu vidtagits
  2. för de åtgärder som gäller eftervården av krisen samt beredningen av dem inom olika samhällssektorer. 

Ordförande för beredningsgruppen är finansministeriets kanslichef Martti Hetemäki och vice ordförande social- och hälsovårdsministeriets kanslichef Kirsi Varhila. En arbetsgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet tillhandahåller beredningsgruppen en epidemiologisk och medicinsk lägesbedömning och prognoser om hälsoeffekterna av Covid–19-epidemin, inklusive en bedömning av kapaciteten inom intensivvården.

Vid planeringen av eftervårdsåtgärderna beaktas regeringsprogrammets mål om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle på lång sikt.

Till stöd för beredningsgruppen tillsätts en vetenskapspanel med forskare och experter från olika kompetensområden, såsom socialpolitik, utbildningspolitik och ekonomisk politik samt miljö- och klimatvetenskap.

Till stöd för beredningsgruppen tillsätts också en underarbetsgrupp som består av företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna. Avsikten är att arbetsgruppen i stor utsträckning ska kunna lägga fram förslag som gäller eftervården av krisen och återuppbyggnaden till beredningsgruppen.

Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet har tillsatt en utredningsarbetsgrupp som ska lägga fram en bedömning av effekterna av coronakrisen och föreslå åtgärder för att begränsa de skador som krisen medför för Finlands ekonomi. Ordförande för utredningsarbetsgruppen är arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä.

Hantering av krisen på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt

Regeringen kommer att till tilläggsbudgetpropositionen i maj bereda riktade, snabbverkande och tidsbundna stimulansåtgärder för att minska de skador som coronakrisen orsakar Finlands ekonomi och sysselsättningen.

På grund av undantagsförhållandena begränsar utgiftsramen för statsfinanserna inte år 2020. Regeringen har dock förbundit sig till ramförfarandet inom statsfinanserna och den ram för valperioden som fastställts i planen för de offentliga finanserna av den 7 oktober 2019. Ramen följs igen från och med 2021. Regeringen har dock som ett medvetet undantag till regeln för utgiftsramen slagit fast att de ersättningar för förluster som följer av höjningen av Finnvera Abp:s inhemska  finansieringsfullmakt samt de anslagsökningar som följer av höjningen av bevillningsfullmakterna för stöd till små och medelstora företag som beviljas av Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna klassificeras som utgifter utanför ramen.

Utöver stimulansåtgärderna är det också nödvändigt att besluta om strukturella åtgärder som efter krisen igen får Finland att nå hållbar tillväxt och hög sysselsättning och skapa hållbara offentliga finanser. I enlighet med de tidigare riktlinjerna ska regeringen ta fram en färdplan som fastställer de olika åtgärdernas potential att minska hållbarhetsunderskottet. Den första fasen av denna process kommer att genomföras i samband med att tilläggsbudgetpropositionen 2020 överlämnas i maj. Balansen mellan de kortsiktiga och långsiktiga åtgärderna är nödvändig för att trygga det nordiska välfärdssamhället.

Att stärka de offentliga finansernas hållbarhet sker på ett sätt som tryggar välfärdsstatens tjänster och förmåner och en hållbar finansiering av dem. Regeringen har förbundit sig till att den börda som krisen orsakar fördelas på ett socialt och ekonomiskt rättvist och ekologiskt hållbart sätt samt rättvist mellan generationerna. Riktlinjerna för hela finanspolitiken dras upp vid budgetförhandlingarna i augusti 2020. I denna fas fastställs åtgärder som stärker de offentliga finansernas hållbarhet och sysselsättningen med beaktande av förändringarna i den ekonomiska omvärlden.

Åtgärderna för att stimulera ekonomin och stärka de offentliga finansernas hållbarhet planeras och väljs så att de också bidrar till regeringens mål om klimatneutralitet, oberoende av fossila bränslen och övergång till en koldioxidfri cirkulär ekonomi i enlighet med regeringsprogrammet. Regeringen har förbundit sig att arbeta för att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Detta garanterar att ekonomin och konkurrenskraften är hållbara på lång sikt, minskar riskerna och skapar hållbara arbetstillfällen överallt i Finland.

De begränsningar som införts för att hindra spridningen av coronaviruset har negativa konsekvenser för barns och ungas inlärningsresultat, välfärd och jämlikhet. Regeringen ska genomföra ett omfattande åtgärdsprogram för att lindra konsekvenserna. Anslagen för åtgärdsprogrammet tas in i den tredje tilläggsbudgetpropositionen 2020.

Vid budgetförhandlingarna i augusti 2020 ska regeringen dra upp riktlinjer för att införa en färdplan för hållbar beskattning i enlighet med de tidigare riktlinjerna. Samtidigt ska det fattas beslut om den första fasen av energiskattereformen enligt de tidigare riktlinjerna. Dessutom fattas det beslut om hur de skatteåtgärder som fastställdes vid budgetförhandlingarna 2019 och som bidrar till tillväxt och investeringar framskrider.

Beredningen av klimatfonden fortsätter utifrån regeringens tidigare riktlinjer så att ärendet avgörs i maj i samband med tilläggsbudgetbehandlingen.

Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2020 lämnas till riksdagen vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 9 april och planen för de offentliga finanserna 2021–2024 torsdagen den 16 april.
 

Ytterligare information:
Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998
Markus Lahtinen, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 417
Jussi Pyykkönen, inrikesministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn +358 50 477 8354
Lauri Holappa, undervisningsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 330 014 och
Camilla Mäkinen, justitieministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 150 119

Bilaga: Regeringens överläggningar om en plan för de offentliga finanserna 2021–2024, protokollsanteckningar 8.4.2020

Tillbaka till toppen