Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media
Valtioneuvosto framsida

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Offer för sexuellt våld uppskattar finkänsligt bemötande av yrkesutbildade

Social- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
30.11.2021 8.53
Pressmeddelande 686/2021
Seri-keskus
Foto: Matti Snellman

Undersökningar och stödtjänster för våldtäktsoffer centraliseras i Finland till Seri-stödcenter. Enligt en enkät som gjordes till klienterna i ett Seri-stödcenter för personer som utsatts för sexuellt våld upplevdes sakkunniga bemötanden som inte var skuldbeläggande eller brådskande som betydelsefulla. Undvikandesymtom, som är vanliga efter händelsen, kan förhindra att en brottsanmälan lämnas och är en utmaning för dem som tillhandahåller psykosocialt stöd.

År 2017 öppnades på Kvinnokliniken vid HUS det första Seri-stödcentret för personer som utsatts för sexuellt våld. Stödcentret tillhandahåller övergripande tjänster för över 16-åriga offer för sexuellt våld. Det är möjligt att söka sig till stödcentret inom en månad från händelsen, oberoende av om en anmälan har gjorts till polisen.

I ett forskningsprojekt som samordnades av HUS Seri-stödcenter undersöktes bakgrunden hos stödcentrets klienter, omständigheterna kring brottsanmälan, straffprocessens framskridande och erfarenheter av stödcentrets tjänster med hjälp av både register- och enkätundersökningar.

Enkätundersökning kartlade offrens erfarenheter

En tredjedel av HUS Seri-stödcentrets klienter svarade på enkäten. Svaren visade att tidigare erfarenheter av fysiskt och psykiskt våld var vanliga. Tidigare erfarenheter kan påverka hur offret reagerar i en våldsam situation. Många av dem som svarade på enkäten uppgav att de vid tidpunkten för händelsen inte aktivt motsatte sig det sexuella våldet, antingen på grund av de var lamslagna eller på grund av att de ansåg att motstånd eventuellt skulle kunna förvärra situationen.

Enligt registerundersökningen gjorde en stor del av kunderna en brottsanmälan. Motivet till polisanmälan var enligt enkäten oftast en önskan om att förhindra att detsamma händer till någon annan, vetskapen om att gärningen var brottslig eller en önskan om att få rättvisa. Däremot gjordes ingen brottsanmälan, då man ville glömma händelsen, var rädd för att straffprocessen skulle vara för tung eller för att man skämdes för händelsen. Av de fall i anknytning till Seri-stödcenter som anmälts till polisen gick ungefär hälften vidare till åtalsprövning och i en tredjedel av fallen väcktes åtal. Straffprocessen från brottsanmälan till behandling vid domstol är lång.

De som svarade på enkäten var nöjda med den service de fick vid Seri-stödcentret. De flesta av de tillfrågade använde centrets stödtjänster och upplevde att stödet var tillräckligt. Däremot efterlystes bland annat bättre tillgång till fortsatt vård, längre stöd och närservice. Den största enskilda orsaken till att någon inte använde stödtjänsterna var att personen ville glömma det som hänt.

Enligt dem som svarade på enkäten var det av betydelse av vilket kön de bemötta yrkesutbildade i Seri-stödcentret och polisen var. Man ansåg bemötandet av en yrkesutbildad av samma kön nästan alltid som positivt eller neutralt. En del av de tillfrågade upplevde mötet med en yrkesutbildad av annat kön som negativt.

”Även om offer för sexuellt våld bör ha rätt att välja könet hos den yrkesutbildade personen som bemöter hen, är det enligt enkäten dock mer relevant att den yrkesutbildade har det kunnande och de färdigheter som behövs för att bemöta ett våldtäktsoffer som utsatts för ett akut trauma. Resultaten av denna undersökning bekräftar uppfattningen om att det lönar sig att koncentrera undersökningar och vård av offer för sexuellt våld till Seri-stödcenter som är insatta i området”, sammanfattar projektledaren Riina Korjamo.

Efter halvtidsrapporten som publicerades den 30 november fortsätter undersökningen med en närmare analys av det material som redan samlats in samt med en ny registerundersökning som kombinerar registeruppgifter inte bara om klienter vid HUS Seri-stödcenter utan även med uppgifter om klienter vid andra Seri-stödcenter i Finland.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Ytterligare information: Riina Korjamo, projektledare, HUS Seri-stödcentret, 050 427 1179, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

 
Tillbaka till toppen